Månförtrollad

Titel: Månförtrollad
Språk: Svenska
Typ av text: Fanfiction
Antal kapitel hittills: 42
Färdigskriven: Ja
Rating: PG-13
Beskrivning: Cordelia "Cora" Walters är en helt vanlig tjej som ska börja sitt sjätte år på Hogwarts. Under en campingtur tillsammans med sina två bästa kompisar händer något mystiskt henne, och dagen efter upptäcker hon att hon får en fena när hon rör vid vatten. Dessutom är det tre tjejer som letar efter henne på Hogwartsexpressen. Hör dessa saker ihop, och hur i så fall?
Hur kommer det gå för Cora att överleva den första månaden utan att låta någon veta om att hon är en sjöjungfru?

Detta är en crossover mellan Harry Potter och Mako Mermaids. Jag har placerat den i detta forumet för att det är just med Harry Potter.

Ni som har sett Mako Mermaids kommer antagligen förstå en del saker snabbare än de som inte sett det, och jag vill be er att inte spoila för andra. Skicka ett pm med din teori, eller din tanke istället så att andra får njuta av berättelsen, och fundera över vad som händer. Sätt åtminstone dina tankar i en spoiler.

Jag kommer försöka lägga upp ett till två kapitel i veckan. Gör jag inte detta kan jag ha glömt att logga in på mugglis, eller inte ha möjlighet till att göra det. Njut i så fall gärna av andras fanfictions i väntan.

När ni kommenterar är det jätteroligt att ni skriver att det är bra och liknande, men det vore roligare om ni kanske skrev åtminstone en mening. Berätta vad du tyckte var bäst i kapitlet, och om det kanske var något du inte gillade. Det behöver inte vara mycket alls, men det blir alltid roligare när man får se olika åsikter.

Spamma inte. Ni får också gärna hoppa över att skriva saker som: Skriv mer! och När kommer nästa kapitel?
Kapitel kommer när jag har möjlighet och tid att lägga ut, och respektera det tack!

Kapitel:
Hittils inga upplagda



Alla kapitel är i längden 1 A4, skrivet i storlek 11, och alla kapitel kommer vara nästan lika långa pga detta. Det känns tyvärr inte så långt när man postar det på mugglis, men jag hoppas att det går bra ändå

Första kapitlet kommer efter första kommentaren, för det blir enklare att hålla ordning på dem då än om jag skulle ha det i första inlägget. Har tyvärr ingen prolog att bjuda på.

Intresserad? Jag hoppas verkligen det. Mina beskrivningar är ofta inte så bra, men ge den gärna en chans Det är den första långa berättelsen jag lyckats avsluta.

Låter bra. Läser.

Låter spännande! *Läser

Det låter väldigt spännande. Jag läser gärna och kommenterar, ska genast trycka på Bevaka-knappen, så att jag inte missar något. Och jag kommer absolut att respektera ifall du inte har tid att dkriva. Skriver själv fan fiction (Du är varmt välkommen att läsa min, som jag har laddat upp här på forumet. Klicka bara på länken i min signatur! ), så jag vet hur det är.

Några frågor:

1. Kommer den att utspela sig under Harrys tid på skolan?

2. Får man komma med konstruktiv kritik?

Trodde inte att så här många skulle se och uppmärksamma direkt. Ni är bäst ♥

Som svar på frågorna Mintygirl89:
1. Den kommer inte utspela sig under harry potters tid, utan i nutid, men inga i 3:e generationen kommer vara med, utan det kommer bara vara mina karaktärer
2. Man får absolut komma med konstruktiv kritik! Det uppskattas!

Förresten, stycken kan kännas långa, för jag skriver i en stil där man drar in istället för att hoppa ner, så då blir det inte lika mycket pga man drar in även när någon pratar.

Och här ska ni får första kapitlet(btw, senare kapitel kommer bli bättre och mer händelserika )

-----------------

Kapitel 1: Ugglepost

”Jag hatar dig Cora! Du ska alltid vara så jobbig!” Michaela blänger på henne. Cordelia suckar åt sin lillasyster. Ibland är hon den jobbigaste personen i världen, men hon måste hantera det. Deras föräldrar är iväg, så Cordelia har uppgiften att hålla ordning på sin lillasyster.
”Det är ju jättebra att börja i tvåan! Du har allt framför dig!” Cora försöker få Mikki på bra humör.
”Men du ska börja i sexan! Du får snart använda magi fritt!” skriker hon och knyter sina nävar. Eller så är det för att Cora kom i Gryffindor, som deras pappa, och Mikki i Hufflepuff som deras mamma.
”Det är mycket roligare att vara i din ålder. I min ålder har man bara massa problem”, hon pratar med en lugn och stadig röst. ”Ska jag fläta dig?” Mikki nickar och sätter sig ner på en stol. Cora går bakom henne och delar upp håret i tre delar. De har ärvt håret från sin pappa båda två, mahognybrunt, tjockt och vågigt. Det är ofta ganska lätt att tas med, och det bildas sällan knutar. Det är väldigt skönt. Ögonen har dock Mikki ärvt från deras mamma. Bärnstensbruna och vackra. Cora har inte fått från någon av sina föräldrar. Deras pappa har gröna, medan hon själv har himmelsblå. Alla berömmer dem hela tiden, men Cora förstår inte vad det är som är så fint med dem.

När håret är flätat och Mikki har fått i sig mat återgår hennes humör, och hon plockar åt sig en serietidning. Det är Coras gamla tidningar, och handlar om ett quidditchlag för tioåringar som har en egen liga och försöker vinna. De gör att man blir mer intresserad av att spela quidditch helt klart. Cora spelar inte, men hon älskar att kolla på matcher. Caspian Hamilton och Laila Pocket i Coras årskurs spelar båda för Gryffindors lag. Caz är Vaktare och Laila jagare.
En uggla landar i köket och släpper av ett brev på bordet. Mikki springer direkt fram och tar brevet, men ger sedan missnöjt det till Cora.
”Dina kompisar vill något”, muttrar hon innan hon försvinner iväg, antagligen till sitt rum. Cora öppnar brevet och läser vad det står.

Cora!
Vi har inte setts på en evighet! Jag och Rosie tänkte campa på ön i sjön, Niree (Du vet den ganska nära mitt hus). Hänger du på? Vi tänkte göra det precis innan Hogwarts ska börja, så mellan 30-31. Är du på? Skicka en uggla så att vi vet typ nu!
Ella

Cora ler åt det. Campingen. De har campat flera gånger, bara för att slippa sina föräldrar. Nu är de dessutom klara med alla GET-prov, så snart är de klara med skolan helt och hållet.

Räkna med mig! Varför skulle jag vilja missa något sånt?
Cora

Hon stänger kuvertet och sätter fast det på ugglans ben.
”Ta det till Mirella nu, Toffee”, säger hon till ugglan och den flyger iväg. Nu har han verkligen något att se fram emot innan skolan börjar igen.

Väldigt bra kapitel! En bra början, måste jag säga!
Angående dina svar: Okej, då förstår jag att Harry Potter och resten av gänget inte är med.
Så bra att du uppskattar konstruktiv kritik, för det ska du få nu.

Hon stänger kuvertet och sätter fast det på ugglans ben.
”Ta det till Mirella nu, Toffee”, säger hon till ugglan och den flyger iväg. Nu har han verkligen något att se fram emot innan skolan börjar igen.

Om du ser den röda texten: Jag tror du menar hon.

Hon stänger kuvertet och sätter fast det på ugglans ben.
”Ta det till Mirella nu, Toffee”, säger hon till ugglan och den flyger iväg. Nu har hon verkligen något att se fram emot innan skolan börjar igen.

I övrigt är det en bra handling och och det ska bli roligt att läsa vidare.

Jag älskar Mako mermaids jättemycket Jättebra kapitel!

Ååååå fantastiskt! Perfekt första kapitel och det är jättebra att det hände nåt direkt! (campingen alltså). Längtar tills du lägger upp nr 2!

Ni som bevakar och dessutom kommenterar: Ni är bäst!

Jag kommer vara på Gotland med asdåligt internet i ca en vecka, så antagligen kommer det inget kapitel då, just so you know.

-----------------------------

Kapitel 2: Camping för BFF:s

Några veckor senare är det dags. Cora tar sin väska och går in i eldstaden. Flampulver är så användbart. Snart kommer hon dock få transferera sig, och det är mycket bättre. Då behöver man inte anpassa sig efter anslutna spisar.

Innan hon ens hinner kliva ur spisen kommer Mirella fram och ger henne en kram. Hennes gröna ögon skiner av glädje, och det blonda håret är förberett i korkskruvar. Hon är faktiskt ganska lik mugglarsångerskan Taylor Swift.
”Jag kan inte fatta att det var en och en halv månad sedan vi senast sågs!”
”Eller hur! Jag kan inte förstå hur de tror att vi ska överleva när de håller oss isär så mycket!” inte för att de inte skulle överleva. Livet blir bara tråkigare. Cora har ju bara sin störande lillasyster annars. Här har hon allt som betyder något.

Hon hinner bara precis gå ut ur eldstaden innan en ny grön flamma uppstår, och Rosie kommer ut ur den. Egentligen heter hon Roselia, men det är det ingen som kallar henne, precis som att alla kallar Cora för just Cora, och Mirella kallas Ella.

När de kramats klart med Rosie går de till Ellas rum.
”Vi har skaffat ett nytt tält! Det är jättestort inuti, men inga mugglare kommer märka något”, säger Ella och ler.
”Kom igen! Om vi går nu så får vi massa föräldrafri tid”, meddelar Rosie sedan och lyfter upp sina två väskor. Visst, Cora packar också mycket, men hon har faktiskt inte två väskor för en natt.

Klockan är sju på kvällen när de är helt klara med att sätta upp tältet, och att äta, och liknande. De sitter vid brasan och ser ut över vattnet.
”Nu saknas bara killarna”, konstaterar Cora samtidigt som hon slänger in en pinne i brasan.
”Skojar du? Detta är faktiskt tjejtid. No boys allowed”, säger Ella och knuffar till Cora lite lätt på axeln för att lätt visa att hon inte håller med.
Det händer inte direkt mycket under flera timmar. De pratar om allt möjligt, men det är fortfarande samma stjärnhimmel, och samma lugn på vattenytan. Inget som tyder på att det kommer hända något. Inte för att det egentligen är något fel.
”Kvällen blir inte mer spännande än såhär, eller hur?” Rosie verkar ha lagt märke till samma sak som Cora.
”Vadå? Har ni tråkigt eller?” Ella reser sig upp. ”Jag tycker att kvällen har varit super! Jag menar, det har bara varit vi tre tillsammans! Lite alkohol och det hade kunnat bli riktigt skönt!”
”Kanske om vi hade varit här fler nätter. Mina föräldrar skulle aldrig låta oss ses om jag kom hem bakfull”, Cora suckar.
”Ibland hatar jag mina föräldrar. De ska vara så oroliga och beskyddande hela tiden. De låter mig aldrig ha roligt”, Rosie slänger in en pinne i elden, som nu utvecklats till glöd. Tystnaden lägger sig, och det enda som hörs är sprakandet från glöden.
”Vet ni vad tjejer, jag tror att jag går och lägger mig”, Rosie reser sig upp och borstar av sin klänning där hon satt, och går in i tältet Cora och Ella ser efter henne, men sitter kvar.
”Äh, jag kan lika gärna gå in. Kan du släcka elden Cora?” Ella reser sig hon med och går in i tältet, varav Cora blir ensam utanför. Tyst sitter hon bara där en liten stund. Hon trivs där, under stjärnhimlen. Till slut får hon ändå ta vattenhinken och hälla ut den över elden, så att den slocknar.

Ny läsare bevakar

Superbra