Sirius Blacks dotter

Namn: Sirius Blacks dotter

Åldersgräns: 13+

Handling: Quinn Black är en 11 årig flicka med långt blondt lockigt hår efter sin mamma och gråa ögon efter sin far Sirius Black. Hon bor med sina farföräldrar på Grimmaldiplan nummer 12 efter att hennes mamma dött och hennes pappa sitter i fängelset Azkaban efter att ha blivit anklagad för att ha dödat 13 personer och förrått James Potter. Det är nu dags för Quinn att börja på Hogwarts. Samma år som Harry Potter, Ron Weasley, Hermione Granger och Draco Malfoy. Kommer hon hamna i Slytherin som sin mamma eller Gryffindor som sin pappa? Känslor kommer bråka inuti henne. Vänner kommer och går och hon kommer bli kär.

OBS : skriver i JAG-form
Testkapitel:
Jag slog igen locket på min koffert och satte mig på sängen. Jag tittade mig runt i mitt rum. Eller ja mitt och mitt. Min pappas. Jag har bott i detta rummet sen jag var sex. Sen pappa blev gripen och mamma dödad. Min farmor Walburga, var snäll nog att ta emot mig. Min farfar Orion hatar mig. han vill inte veta av mig.
" Quinn, är du redo att åka?" Farmors röst ekade mellan stenväggarna enda upp till fjärde våningen där mitt rum la.
" Jag kommer farmor." Jag reste mig upp, tog min koffert i ena handen och buren med min katt Piret i andra. Jag puttade upp dörren med rumpan och gick ner för alla trappor till hallen där farmor stod. " Ska inte farfar med?" Farmor skakade på huvudet och öppnade ytterdörren.
" Han är.. ehm, upptagen." Jag suckade. upptagen betydde att han inte ville träffa mig. Jag gick ut genom ytterdörren och ut till bilen. Resan var tyst. Väldigt tyst. Vi sa inte ett ord på hela vägen.
" Hejdå gumman. Ha det bra." Farmor log, vinkade och körde iväg så fort jag fått ut alla mina saker. Hon kunde inte ens följa med och vinka av mig. Jag letade upp en vagn, packade den och började gå mot stenstolpen jag ska springa igenom.
3 minuter senare stod jag på perrong 9 3/4 och tittade på det stora Röda tåget. Jag gick mot en dörr, lyfte upp kofferten och Piret och hoppade på tåget. Jag hittade snabbt en ledig kupé. Jag sjönk ner på sätet och suckade. Jag letade upp min dagbok och penna från handväskan..

" Nu är jag påväg, Till Hogwarts. Folk kommer snacka om mig. Varför måste de säga efternamnen när de ropar upp folk.. Åh dagboken jag är rädd. Tänk om jag stöter på Harry Potter eller ännu värre hamnar i Gryffindor. Hamnar jag i Slytherin har jag iallafall anledning till att ignorera honom."

Jag slog snabbt igen dagboken när jag hörde kupédörren öppnas.
" Hej kan vi sitta här? Det är fullt överallt!" En brunhårig flicka tittade in. Bakom henne stod två killar. Mitt hjärta flög upp i halsgropen och jag kände mig illamående. Jag kände igen en av killarna direkt. Harry Potter.
Jag svalde och nickade.

Hur kommer detta gå? Mer?

Kan bli kul! Hur gammal är Harry när den här utspelar sig?

Låter jättebra

Harry är lika gammal som Quinn. De ska börja sitt första år.
---------------------------------------------------------------------
Kapitel 1:

" Jag heter Hermione Granger." Den brunhåriga flickan med väldigt bruna ögon log.
" Jag är Ron Weasley." Den rödhåriga pojken med fräknar log mot mig.
" Harry Potter." Den svarthåriga killen med ärret i pannan log snett.
" Quinn heter jag." Hermione log.
" Vilket elevhem hoppas du på?" Jag ryckte på axlarna.
" Det är väl mellan Slytherin och Gryffindor antar jag. Mamma gick i Slytherin och pappa i Gryffindor." Mione rynkade pannan.
" Okej. Jag hoppas på Gryffindor eller Ravenclaw." Harry tittade upp.
" Jag vet inte vilket jag önskar. Mina föräldrar gick i Gryffindor båda två." Ron skrattade högt.
" Alla i min familj har gått Gryffindor så det blir det nog här med." Jag tittade på han.
" Hur många är ni?" Han log.
" Vi är 7 syskon." Jag satte nästan mitt egna salvi i halsen.
" Seriöst?" Han nickade.
" Charlie och Bill. De har redan gått ut. Percy går sitt sista år nu ( hittar på lite) men han behöver man inte oroa sig för. han är prefekt och pratar inte med oss. Sedan har vi Fred och George. De ska börja sitt andra år nu. ( hittar på här med). Sen finns Ginny. Men hon ska inte börja förrens nästa år." Han tystnade och log.
Hermione skrattade.
" Herregud. Jag är ensambarn." Jag tittade på henne.
" Jag med." Harry log.
" Samma här."

Tågresan gick fort.
" Förstaårselever följ mig!" Man kunde knappt se jätten som stod på perrongen och vinkade mot oss. Regnet bara öste ner. vi följde efter jätten upp till slottet och blev lämnade i ett sidorum.
" Välkomna till Hogwarts. Jag heter Professor McGonagoll och är föreståndare för Gryffindor. ni ska alldeles straxt gå in och bli sorterade. Det kommer gå ut såhär. Ni kommer bli uppropade, då kommer ni fram och sätter er på pallen och så sorterar hatten som jag sätter på er." Hon tystnade och tittade ut i hallen och nickade sedan. " Nu är det dags. Gå två och två i ett led tack." Vi ställde upp oss två och två och gick in i Stora Salen. Alla tittade. Vi stannade i en klunga längst fram och jag trodde jag skulle spy. Hon kommer ropa mitt efternamn. Alla kommer veta vem jag är.
" Draco Malfoy." Draco gick upp och log ett diskret leende mot mig.
" SLYTHERIN!" Ropade hatten direkt. Han log och sprang bort mot det gröna bordet.
" Sara Frans." En liten tjej gick upp.
" HUFFELPUFF!" De gula bordet klappade händerna och välkomnade Sara till deras hem.
" Hermione Granger." Hermione gick upp och satte sig. Hon såg jätte nervös ut.
" GRYFFINDOR!" De röda klappade händerna. Jag såg två personer som var otroligt lika varandra och lika Ron. Det måste vara Fred och George.
" Doglas Hansson"
" RAVENCLAW!"
" Quinn Black." Jag hörde suset av förvåning genom salen och såg Harry se sårad ut. Jag satte mig på pallen.
" Hm, vart ska jag placera dig." Jag ryckte till av rösten i mitt öra." Du passar i både Slytherin och Gryffindor. Hmm. Detta var svårt. Det är bäst att det blir:
GRYFFINDOR!" Det sista skrek han ut högt så alla hörde.
De röda klappade händerna. Eller ja vissa av de. Jag gick ner och satte mig vid bordet. Hermione tittade inte ens på mig. Inte Harry eller Ron heller som senare blivit sorterade till Gryffindor. Jag suckade och petade i maten.

Detta kommer inte bli ett bra år..

Mer?

Jag läser!
Jättebra!

När jag skriver ur någon annans perspektiv tillexempel Hermiones skriver jag i andra form. Alltså hon osv.

Kapitel 2:

Jag gäspade och kollade på klockan. Halv 6. Det var den 2:a September och första skoldagen. Jag suckade. jag kommer inte kunna somna om så jag kan väl lika med kliva upp. Jag tittade mot de andra sängarna och klumpen i magen växte igen. De hade inte sagt ETT enda ord till mig på hela kvällen.
Jag klädde på mig en ren klädnad, borstade håret och tänderna och gick ner till sällskapsrummet. Stora Salen serverar frukost om en timme. Jag suckade och satte mig på en stol nära ett fönster och tittade ut över sjön. Vattnet glittrade i morgonsolen och en ren drack vid vattenbrynet.
" Hej." Jag ryckte till och tittade upp. En av tvillingarna stod vid den andra stolen och tittade på mig.
" Hej." Han drog ut stolen och satte sig.
" Det är okej att jag sätter mig va?" Jag nickade. " Jag är George Weasley. " Han räckte fram en hand.
" Quinn Black." Han log.
" Är du Sirius Blacks dotter?" Jag nickade sakta. Han log snett.
" Förlåt för min bror. Och de andra. Du kan inte rå för vem din pappa är." Jag kände ilskan bubbla inuti mig.
" ursäkta? Jag råkar älska min pappa." Jag flög upp från stolen. Mina ögon blixtrade när jag tittade på George.
" Du ska veta att jag tror inte på något av de som pappa är anklagad för. " Jag rusade ut ur sällskapsrummet. Jag kände en tår rinna nedför kinden. Jag torkade irriterat bort den och sjönk ner på golvet i en korridor på sjätte våningen. Ett minne spelade upp sig i huvudet gång på gång. Minnet när jag blev upphämtad av farmor och hon berättade att pappa är gripen och mamma död.

" Quinn, öppna dörren." Jag kände igen farmors röst men vågade inte öppna. Mamma hade sagt till mig att inte öppna åt någon och jag ville vara en duktig flicka. Farmor bankade hårdare. " Quinn Lovisa Black öppna dörren nu!" Jag tittade upp. Det var bara de närmsta som kunde mitt riktiga namn. Jag låste upp dörren och tittade ut med rödgråtna ögon. " Åh lilla gumman." Farmor la armarna om mig.
" Vart är mamma?" Jag tittade ut över hallen över hennes axel och såg blodpölen.
"Din mamma är.. din mamma är död gumman." Tårarna rann nedför mina kinder. Mamma är död. Tack vare pappa. Farmor berättade att de letade efter pappa och hon vägrade berätta vart han var. Jag var 6 år gammal. Min mamma togs från mig när jag var 6. Pågrund av pappa..

Jag kollade klockan igen. Halv 8. Lektionerna börjar om 30 min. Jag reste mig upp och letade upp närmsta toalett och sköljde ansiktet i kallt vatten. Jag drog ett djupt andetag och gick till Förvandlingskonsten vi hade med professor McGonagoll. Harry, Ron och Hermione stod redan utanför när jag kom.

HERMIONE:
Det gjorde ont att se på Quinn. Hennes blick var sorgsen. hon kunde inte rå för vem hennes far är. Hermione visste det. Men ingen annan brydde sig. Hon tittade ner i golvet och hoppades att Professor Mcgonagoll snart skulle komma så hon fick något annat att tänka på. Det gnagde på hennes samvete. Att behöva dissa någon för att Harry och Ron inte skulle dissa henne. Professor McGonagoll kom och lektionen började och slutade. Hermione, ron och Harry började gå mot lektionen Trolldryckslära som de hade med Professor Snape nere i fängelsehålorna. Quinn gick flera steg bakom. folk tittade på henne, hånade henne, skrek mördare efter henne. Hermione såg hur hennes ögon tårades, hur illa hon tog vid sig. Men Hermione gjorde inget. Ingen gjorde något. Alla bara gick vidare som inget.

mer?

Mer

Kapitel 3:

Jag suckade och kastade pennan på bordet. Jag kommer aldrig kunna skriva färdigt denna uppsatsen om Månstenar som Professor Snape gett oss på vår första lektion. Jag bläddrade igenom boken jag nyss hittat i biblioteket för fjärde gången för att hitta något som skulle passa.
" Behöver du hjälp?" Jag lyfte blicken. Mellan två bokhyllor stod George. Jag nickade.
" Kan du något om månstenar?" Frågade jag med uppgiven röst. Han nickade.
" Ja, vad behöver du veta?" George berättade det han kunde och jag skrev för glatta livet. Jag fick ihop uppsatsen tack vare George.
" Tack George. Jag vet inte vad jag skulle ha gjort utan dig." Jag log över bordet mot George.
" Det är ingen fara. Jag måste nog gå nu. Innan Ron upptäcker mig." Jag suckade och tittade ner i bordet.
" Tack igen." George reste sig upp och tittade på mig medans han puttade in stolen.
" Låt dem inte knäcka dig Quinn." Han lämnade mig ensam kvar. Jag tittade på klockan och dunkade huvudet i bordet.

GEORGE:
han lämnade biblioteket även fast han inte ville. Allt George ville va att sitta kvar hos Quinn. Prata med henne. Få henne att känna sig välkommen för en gång skull.
" George, vart har du varit?" Fred kom gåendes ut ur ett poträtt. Han log mot sin bror.
" I biblioteket. Snackade med Quinn." Fred nickade.
" Det är synd om den tjejen." George nickade.
" Det är det verkligen." Fred och George började gå mot sällskapsrummet. Klockan slog halv 7 på kvällen och George suckade.
" Vad är det?" Fred tittade nyfiket på sin bror.
" Asså, jag vet inte. Jag vill tillbaka till Quinn. Jag mår ganska dåligt över att alla dissar henne." George suckade ännu en gång medans de gick upp för trapporna mot Gryffindors sällskapsrum. Fred slog till sin bror på armen.
" Börjar du bli kär kanske?" George flinade och slog tillbaka.
" Äsch, kärlek är barnsligt."

QUINN:
Jag packade ihop mina böcker. De la utspridda över hela bordet så det tog en liten stund. Jag tillochmed hittade en bok under stolen. Jag flinade åt mig själv och började gå mot sällskapsrummet.
" Hejdå Madame Pince." Jag log mot kvinnan som stod och dammade av böcker.
" Hejdå Miss Black." Hon viftade med trollstaven och dammet bara försvann. Jag ökade på stegen. Klockan närmade sig nio och utegångsförbudet skulle alldeles snart slå in.
" Är det inte lilla Black som är ute och promenerar. Black som inte är en äkta Black." Blaise Zabini och Draco Malfoy dök upp framför mig.
" Hej Draco." Jag log mot Draco.
" Malfoy. Jag heter Malfoy." Fräste han och stirrade på mig med tomma ögon. Mitt leende försvann.
" Draco?" Han skakade på huvudet.
" Du hamnade i Gryffindor. Prata inte med mig mer. Du ska veta att dina farföräldrar är väldigt besvikna." Zabini flinade och lyfte sin stav.
" hm, vad ska vi göra med dig?" Jag tittade skräckslaget på honom. Han lyfte staven, flinade och sa:
" LAMSLÅ!" Jag såg strålen flyga mot mig. Det smärtade till i bröstet och jag föll ihop. Allt blev svart.

Väldigt bra

Bevakar!