Lily Slytherin

Hej! Fick lust att skriva en fanfic, så här är jag! Jag har ingen aning om hur ofta jag kommer att uppdatera osv. Beror på hur intressant jag tycker att den är.

Språk: Svenska
Rating: Oj, det är alltid lika svårt.. Kanske 13 år och uppåt? Det kommer inte vara så mycket våld, men lite "snuskigt" ibland kanske hahah!


Namn: Lily Slytherin

Utseende: Rött långt, vågigt hår. Gröna ögon. Liten näsa och hyfsat fylliga läppar. Smal och ganska kort.

Personlighet: Väldigt sprallig och aktiv, intelligent och modig. Hon är ganska tyst av sig men knappast blyg som flera tror.

Familj: Mamma; Marianne Slytherin, renblod, släkt med Salazar Slytherin.
Pappa; Charles Slytherin, renblod, mycket skicklig trollkarl. Kan och har bemästrat alla trollformler. Inklusive de oförlåtliga..
Syster; Samantha Slytherin, går sitt femte år på Hogwarts och är en skicklig häxa.


Kapitel 1:
Mamma och pappa kramade om min syster Samantha innan hon gick upp för trappstegen till tåget. Jag kollade lite på mamma. Hon kramade om mig och hukade sig ner för att komma i höjd med mitt ansikte.
”Lycka till, Lily. Se till att hamna i Slytherin.” sa hon och vände mig om mot trappan.
”Jamen, det är ju klart att hon hamnar i Slytherin, Marianne. Alla i släkten är ju Slytherinare.” sa pappa och jag gick upp för trappan till tåget. Jag kollade mig omkring.
”Wow!” sa jag tyst och gick längs raderna av kupéerna. Det satt unga häxor och trollkarlar i flera av dom och i en satt en tjej med trassligt hår och skrattade. Hennes skratt hördes ut i gången och jag kunde inte låta bli att le lite för mig själv. En lång rödhårig tjej vinkade till mig genom ett kupéfönster och jag längde på stegen. Jag satte handen på det gyllene handtaget och trädörren gled upp. Jag stängde den och satte mig bredvid Samantha på ett slitet säte.
”Det här är Lily. Min syster.” sa hon till de andra som satt i kupén.
De satt tysta ett tag.
”Men hallå?! Hur dåligt uppfostrade är ni som inte ens introducerar er själva!?” sa hon och kastade med sitt långa röda hår. Jag noterade hur en av killarna kollade på henne med en drömmande blick som äcklade mig enormt.
”Jag heter Draco Malfoy.” sa en röst och jag vände lite på huvudet för att möta blicken på en blond och ganska blek kille med genomborrande blågrå ögon.
”Jag heter Blaise Zabini.” sa den killen som hade stirrat på Samantha.
Jag kollade ut genom glasrutan bredvid kupédörren. Några tjejer med otroligt urringade tröjor gick förbi och jag såg en kille på andra sidan av korridoren luta sig mot glasrutan och titta fascinerat på deras bröst. Jag rös till lite av äckel och fortsatte kolla på alla elever som gick förbi. En kille med svart rufsigt hår gick förbi och mitt hjärta slog extra hårt.
Efter vad som kändes som en evighet så stannade tåget äntligen till och jag reste mig upp från sätet. Jag öppnade dörren och gick ut i korridoren. Samantha sprang ikapp mig och vi småpratade lite.
”Vad är det med han där Blaise? Han satt och stirrade på dig jättelänge. Och på dina bröst..” sa jag och Samantha rodnade lite.
”Äh!” mumlade hon bara till svar och jag log lite. Jag gick ner för trappan och ut på perrongen. En väldigt lång och stor man med mycket skägg och hår stod lite längre bort.
”Alla förstaårselever hit!” mullrade han och jag gick mot hans håll.
”Hejdå!” sa Samantha och gick i riktning mot ett par vagnar.
Jag kollade bakåt och såg att den svarthåriga killen gick åt samma håll som mig. Han var kanske också en förvirrad förstaårselev, precis som jag?

Åh, vill haaa!

Bra. Bevakar

Bra!

Jättebra!!
*bevakar

bra bevakar

Bevakar också!

Bevakar

Kapitel 2

Jag gick in i den stora salen och såg en massa människor sitta vid fyra bord. Ravenclaw var dom blåa, Gryffindor dom röda, Hufflepuff dom gula och Slytherin var gröna.

Ledet stannade vid lärarnas bord och jag hörde en röst börja prata. Jag såg inte så mycket från min plats i ledet, men rösten verkade tillhöra en gammal man.

Efter ett tag så slutade han prata och en dam började att prata. Några av människorna framför mig aktade på sig och jag såg en hatt på en stol, och en ganska gammal dam klädd i en grön hatt och klädnad. Var hon kanske elevhemsföreståndare för Slytherin?
”Jag är elevhemsföreståndare för Gryffindor, Snape är för Slyherin.” sa hon och nickade bort mot en man med flottigt hår som ramade in ett stelt ansikte med mörka ögon.
”..Flitwick är för Ravenclaw och Sprout är för Hufflepuff.”

Hon fortsatte prata om en hatt och läste till slut upp ett namn.
”Rose Lake.”
En lång tjej med kort hår gick upp och satte sig på stolen. Hon tog hatten och satte den på huvudet.
”Hmm.. mycket snäll, rättvis och trogen.. Men också väldigt intelligent och klok.. Hmm.. HUFFLEPUFF!” skrek hatten och Rose Lake sprang glatt bort till sitt bord där hon möttes av applåder och kramar.
”Harry Potter.”
Den svarthåriga killen jag hade sett på perrongen gick upp och tog hatten. Han satte sig på stolen och svalde hårt innan han placerade hatten på sitt svarthåriga huvud.
”Hmm… mycket modig, men också väldigt listig. Du hade kunnat bli stor i Slytherin. Nähä, inte slytherin säger du? Jaja om du säger så.. GRYFFINDOR!” skrek hatten åter igen.
Gryffindorbordet applåderade och de dunkade sina handflator mot hans hand.
”Lily.. Slytherin?”
Det blev helt tyst och jag gick upp och satte mig på stolen. Jag svalde hårt och tog ett djupt andetag. Jag tog tag i den slitna hatten och satte den försiktigt på mitt huvud.
”En till Slytherin.. Men den här var annorlunda. Mycket modig.. GRYFFINDOR!”

Orden upprepades om och om igen i mitt huvud och det kändes som om allting snurrade i mitt huvud när jag gick ner till mitt bord. Det var helt tyst, förutom några tjejer och killars viskningar.

Jag kollade bort mot Slytherins bord och såg Samantha sitta där. Hon kollade på mig med en blick av avsmak och jag svalde hårt.
Jag satte mig ner och kollade ner i marken.

Vad skulle min familj säga?

Super!!!