Inezia´s hämnd

Hej allesammans! Nu tänkte jag skriva en ff, faktiskt min första HP-inspirerade! Vet inte så mycket hur man gör, but i will try!

Kommer bli e 3:e generationen, och jag kommer att skriva ur Lilys och möjligtvis Roses perspektiv.

Kanske inte bäst grammatiskt, då jag bara är 11 år


Namn: Inezia´s hämnd
Genre: Mystik, vänskap.
Rating: G
Handling: Lily och Rose återvänder till Hogwarts till Roses andra år och och Lilys första. Men de dras in i en lång historia, med enhörningar, testraler, och hämdlysten ilska.
Kapitel: Ej färdigskriven.
Språk: Svenska



Kapitel 1:
Lily

- Lily, kom nu. Vi kommer för sent! ropade mamma över axeln. Jag suckade. Alltid denna stress.
- Lily! Albus och James är redan klara. Vi väntar på dig! ropade mamma återigen där nerifrån. Jag rafsar ihop mina saker och rusar ner för trappan. Snabbt springer jag ner i vardagsrummet, till brasan.
- Tack o lov Lilz, pustar Albus, Jag tror Scorpius väntar.
- Äntligen! Har alla använt flampulver förut? undrar pappa.
- Jaa! säger alla i kör. Mamma går först, tar upp en näve pulver, och kastar ner i brasan. En smaragdgrön eld flammar upp och hon är borta. Sedan är det min tur. Jag tar upp en näve flampulver, ställer mig i brasan och ropar.
- Diagongränden! ropar jag och kastar ner pulvret. Plötsligt känner jag hur jag snurrar runt. När jag öppnar ögen står jag inne på den läckande kitteln. Framför mig står mamma, Ron, Hermione, Hugo och Rose.

Rose! ropar jag och ger upp ett litet glädjetjut.
- Hej Lilz, säger hon glatt, Har du haft en bra sommar?
- Ja, jättebra! Jag har lärt mig att flyga, kvittrade jag. En efter en trillar mina bröder in och till sist står även pappa bakom mig.
- Ska vi gå och köpa våra böcker då? undrar Albus.
- Visst, det är bara ett problem, säger pappa, James boklistor har inte kommit än. Men just som vi stod där flög en väldigt liten uggla med ett alldeles för stort brev i näbben in genom fönstret och släppte brevet över James huvud.
- Piggy, suckade Ron. Han kanske sa något mer också, men isåfall hörde ingen det. James hade plötsligt gett upp ett väldigt konstigt ljud. Han flämtade till och tappade brevet på golvet. Det lät som om en klump av järn landade på marken. Nu förstod jag varför James hade låtit så konstigt. Han hade blivit Prefekt!

Jag och Rose går och köper våra böcker, ropade jag över axeln och började gå. Rose fick småspringa för att hänga med.
- Få se nu…Jag ska ha Grundhandboken om förtrollningar av Miranda Goshawk…Trolldomskonstens historia av Mathilda Bagshot, Magisk teori av Adalbert Waffling, rabblade jag.
- Vi går till Flourish & Blotts, avbröt mig Rose ivrigt, och vi styrde stegen mot bokhandeln.

Nu måste du ha en trollstav, säger Rose muntert.
- Oj, jag hade glömt det! sa jag förvånat. Vi började gå mot Ollivander´s. Pappa säger alltid att det är tur att Ollivander fortsatte att sälja trollstavar när andra kriget var slut. Vi slog upp porten på trollstavsbutiken och klev in. Det var täckt med spindelväv i hörnen och den röda mattan i entrén var dammig. Längs väggarna var långa rader av hyllor med trollstavar i.
- Vad behagar damerna köpa idag då? hör vi en vänlig röst bakom oss. Vi snurrar runt och ser att Ollivander kommer gående.
- Jag ska ha en trollstav, säger jag. Ollivander börjar genast gå runt mellan de höga hyllorna och mumla för sig själv.
- 13 1/2 tum, järnek med drakhjärtessträng..mumlar han, testa den här. Jag tar trollstaven och svänger lite försiktigt med den. Det hörs ett högt kras och en fin kanna har gått i golvet så att dess gulaktiga innehåll rinner ut över golvet.
- Reparo, säger Ollivander, nej inte den…Han fortsätter att gå.
- 12 3/4 tum, slånbuske med testrahår..jag undrar, säger han. Han räcker mig trollstaven, och jag tar den. Jag änder en plötslig värme i kroppen och en skepnad av en häst far ut ur trollstaven.

Det är en liten, svart häst son galopperar runt, runt i rummet. Men det är ingen häst. Det är en testral. När den galopperar förbi mig för andra gången stannar den tvärt. Jag set hur kroppen häver sig upp och ner av ansträngningen. Den ser på mig med sina ljusa, dimmiga ögon. en plötslig vind blåser över oss och jag hör en viskning.
- Jag väntar på dig…väntar…i skogen...

Jag skriver från min kompis konto, det verkade inte vara någon som såg, men så att jag kan fortsätta med ff:en. Ska skriva nästa del snart!

/oboy

Kapitel 2
Lily

Den pyttelilla bevingade hästen kollade på mig ett ögonblick. Sedan hoppade den rakt ut i luften och försvann. Rose tittade på mig.
- Vad glor du på? frågade hon.
- Men..ser ni inte? sa jag förvånat. Rose såg förbryllad ut.
- Ser vad då?
- Hästen..sa jag, fortfarande förvirrad. Nu kollade Ollivander också.
- Lily, det fanns ingen häst..sa hon försiktigt. Jag suckade. Ingen trodde mig alltså. Men det hade ju varit så verkligt.
- Om miss Potter såg en häst komma ut ur trollstaven skulle jag tro att det fanns en mening med det. Staven har valt dig, det blir 7 galleoner, sa Ollivander. Jag räckte tveksamt fram pengarna.
-Så du...tror på mig? undrade jag försiktigt.
Konstigare saker har hänt, tro mig, sa Ollivander innan vi gick ut från butiken.
Vi pratade inte mer om hästen. Faktiskt nämnde jag den inte för någon.

Den första september kom snabbt. Jag såg mamma och pappa stå och vinka adjö nere på perrongen när tåget började rulla. Jag och Rose gick tillsammans med James, Albus och Scorpius för att hitta en ledig kupé. Vi hade gått förbi åtminstone ett tiotal kupéer när vi hittade en. Kupén var tom sånär på en tjej med ljusblont hår och gråa ögon. När vi steg in genom dörren tittade hon intresserat på oss.
- Öh..Är det okej om vi sitter här? undrade Rose.
- Visst, sa tjejen. Hon tittade fortfarande på oss.
- Vad heter du? frågade jag. Jag kände igen henne, men kom inte ihåg var ifrån.
- Jag heter Evee (Uttalas Ivy), sa hon. Då kände jag igen henne! Det var Lunas dotter, fast sist jag träffade henne var jag bara sju år.
- Åh, just det! Jag heter Lily! tillade jag. En spegling av igenkänning for över henne.
- Åh, just det, Lily, sa Evee.


Det kom fram att Evee också skulle börja första året. Vi satte oss tillsammans i en båt när Hagrid skulle ta oss över sjön. På håll såg vi Rose. Hon åkte i en vagn dragen av två jättelika bevingade hästar. De såg precis ut som den hästen som kommit ut ur min stav. Jag flämtade till.
- Jag ser de också. Du är lika normal som jag, sa Evee.

Vi kom fram till slottet. En kvinna som såg väldigt sträng sa:
- Jag är professor McGonagall. Förstaårseleverna bör veta att...
Längre än så hörde jag inte. För jag såg något som ingen annan tycktes se. Inte ens Evee, hon var fullt koncentrerad på att höra vad professor McGonagall hade att säga. För bredvid henne stod en mycket liten, söt häst. Jag tror att det var en testral. Men den såg inte ut som testraler brukar göra. Nej, den här såg liksom...Mera levande ut. Men den kunde omöjligt vara fullvuxen, nej den var knappt större än ett vanligt föl.
-...och dra av poäng om ni på något sätt uppför er olämpligt, eller bryter mot reglerna. Några frågor? sa professor McGonagall. En blond pojke räckte upp handen.
-Ja mr Farrell? frågade McGonagall.
- Vad är det där som står bredvid er professorn? undrade han.
- Jo...Det här är Inezia. Hon har blivit utsparkad ur testralhjorden. Jag hade ränkt fråga om någon av er hade velat ta hand om henne..? sa hon.
Jag bestämde mig snabbt. Jag ville ta hand om henne.

__________

Jag veer, ganska tråkigt kapitel. Men kommer skriva mer såfort jag hinner!