Oväntad kärlek ( 1:a generationen)
Forum > Fanfiction > Oväntad kärlek ( 1:a generationen)
Användare | Inlägg |
---|---|
Xenaa
Elev |
Namn: Oväntad kärlek ( 1:a generationen)
Genre: vänskap, kärlek, drama Rating: +12 Kan förekomma svordomar, lite sexuellt men inget ingående. Kapitel: ej färdig Språk: svenska Handling Alexandra , en 15 årig flicka som precis ska börja sitt femte år på hogwarts. Långt blondt hår, blåa ögon. Ganska kort. Bästa vän med Lily Evans. Och lite småförtjust i Sirius Black men inget hon vågar erkänna. Alexandra är en smart tjej, pluggar gärna. Skriver i JAG-form. ( har även dyslexi så stavfel kan förekomma) Ett smakprov: " Alexandra, skynda dig nu. Vi kommer missa tåget." Mamma stod nedanför trappan och skrek efter mig. Jag flinade och tittade mig runt i mitt rum en sista gång. Min stora säng, mitt skrivbord överbeklamrat med böcker och pennor. Mitt fönster som vettu ut mot sjön och mot James Potters hus. Jag suckade, tog min koffert och lämnade mitt rum. " Jag kommer mamma." Jag stängde dörren och småjoggade ner för trapporna. Mamma stod nedanför trappan och fixade sitt långa röda hår. " Vänta, jag hjälper dig." Jag tog hårsnodden och kvickt som attan satte jag upp hennes hår i en svans. Mamma log mot mig i speglen. " hur ska jag klara mig utan dig?" Jag skrattade. " Det kommer gå jätte bra." Mamma har haft det väldigt jobbigt sen pappa dog. Åh pappa, jag saknar dig. Vi lämnade vårt hus och gick ut till bilen. Mamma vinkade till Mrs Potter och vi körde iväg. 1 TIMME SENARE: " Jag kommer sakna dig älskling." Mamma kramade mig. Jag drog in hennes doft. " Jag kommer sakna dig med mamma." Hon smekte mitt hår och tittade mig i ögonen. " Ta hand om dig!" Jag nickade. " Jag lovar mamma. Vi ses till jul." Jag hoppade upp på tåget och tog emot kofferten mamma räckte mig. Bara någon minut senare började tåget rulla. Jag vinkade till mamma tills jag inte såg henne längre. Jag hittade en kupé och sjönk ner i sätet. Femte året. Hur ska detta gå? Mer? Lär gärna min ff Tiffany och HAN https://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=46419 21 mar, 2016 12:58 |
OboyPonnyn
Elev |
Skrivet av Xenaa: Namn: Oväntad kärlek ( 1:a generationen) Genre: vänskap, kärlek, drama Rating: +12 Kan förekomma svordomar, lite sexuellt men inget ingående. Kapitel: ej färdig Språk: svenska Handling Alexandra , en 15 årig flicka som precis ska börja sitt femte år på hogwarts. Långt blondt hår, blåa ögon. Ganska kort. Bästa vän med Lily Evans. Och lite småförtjust i Sirius Black men inget hon vågar erkänna. Alexandra är en smart tjej, pluggar gärna. Skriver i JAG-form. ( har även dyslexi så stavfel kan förekomma) Ett smakprov: " Alexandra, skynda dig nu. Vi kommer missa tåget." Mamma stod nedanför trappan och skrek efter mig. Jag flinade och tittade mig runt i mitt rum en sista gång. Min stora säng, mitt skrivbord överbeklamrat med böcker och pennor. Mitt fönster som vettu ut mot sjön och mot James Potters hus. Jag suckade, tog min koffert och lämnade mitt rum. " Jag kommer mamma." Jag stängde dörren och småjoggade ner för trapporna. Mamma stod nedanför trappan och fixade sitt långa röda hår. " Vänta, jag hjälper dig." Jag tog hårsnodden och kvickt som attan satte jag upp hennes hår i en svans. Mamma log mot mig i speglen. " hur ska jag klara mig utan dig?" Jag skrattade. " Det kommer gå jätte bra." Mamma har haft det väldigt jobbigt sen pappa dog. Åh pappa, jag saknar dig. Vi lämnade vårt hus och gick ut till bilen. Mamma vinkade till Mrs Potter och vi körde iväg. 1 TIMME SENARE: " Jag kommer sakna dig älskling." Mamma kramade mig. Jag drog in hennes doft. " Jag kommer sakna dig med mamma." Hon smekte mitt hår och tittade mig i ögonen. " Ta hand om dig!" Jag nickade. " Jag lovar mamma. Vi ses till jul." Jag hoppade upp på tåget och tog emot kofferten mamma räckte mig. Bara någon minut senare började tåget rulla. Jag vinkade till mamma tills jag inte såg henne längre. Jag hittade en kupé och sjönk ner i sätet. Femte året. Hur ska detta gå? Mer? Jaaa, din andra ff är också jättebra, man märker inte att du har dyslexi infires mann 21 mar, 2016 21:03 |
Lollo16
Elev |
22 mar, 2016 18:05 |
Siggan 09
Elev |
Bevakar så klart,du skriver alltid jättebra, man märker inte att du har dyslexi.
“We can’t have him assassinated... I suppose” Lady Violet - Downton Abbey 22 mar, 2016 23:09 |
Forum > Fanfiction > Oväntad kärlek ( 1:a generationen)
Du får inte svara på den här tråden.