En kittel full av kärlek (3:e generationen)

En kittel full av kärlek är en ff om den 3:e generationen!
Namn: En kittel ful av kärlek
Genre: kärlek, vänskap, brödraskap
Språk svenska
Rating: PG-15. ord och handlingar som inte passar den minsta kan förekomma
Kapitel: 116
Handling: Sarah Greengrass, Scorpius kusin, flyttar in hos familjen Malfoy efter att hennes mamma dött i cancer. Hon börjar sjätte året på Hogwarts och får träffa Scorpius bästa vän Albus Potter och hans bror James och deras kusin Rose Weasley, som dessutom är Scorpius flickvän. Det blir ett år fyllt av kärlek, bråk och prov på brödraskap.

Jag kommer skriva ur de nämndas perspektiv och i jag-form. Hoppas ni gillar!

Prolog
Sarah
Taxin svänger in på allén till familjen Malfoy herrgård. Jag har åkt den här vägen så många gånger förut. Men aldrig ensam.Jag vrider på huvudet och tittar på den tomma platsen bredvid mig. Smeker den med min hand. Taxin bromsar in och parkerar framför dörren på den stora herrgården. Ytterdörren öppnas och moster Astoria kommer ut. Hennes svarta hår är uppsatt i en knut och hennes ögon gröna ögon är omringande av långa, mörka fransar. Hon är så lik mamma.
- Välkommen hem Sarah, säger moster Astoria och kramar om mig.

Scorpius
Jag lutar mig fram genom det öppna fönstret. Det är en fin morgon. Ett par fåglar kvittrar någonstans, annars är det ganska tyst. Jag kan se taxin komma åkandes fram på allén. Den kommer allt närmare och helt plötsligt står den parkerad framför vår dörr. Mamma kommer ut ur huset och öppnar passagerardörren. MIn kusin Sarah stiger ut och mamma kramar om henne. Jag suckar. Jag älskar min enda kusin över allt annat men jag känner på mig att Hogwarts inte kommer bli sig likt med henne i korridorerna.

James
- James! Kom ner och ät frukost! ropar mamma.
Jag svarar inte utan försöker fokusera på att kliva upp ur sängen. Det är sista dagen på sommarlovet. Imorgon börjar jag mitt sista år på Hogwarts. Jag ler och hivar mig upp med hjälp av armbågarna. Sträcker på mig och går fram till spegeln. Sommarens aktiviteter har satt sina spår tänker jag och spänner mina muskler. Det kommer bli det bästa året på länge. Tjejerna kommer falla som furor för mig. Jag menar, har du sett hur jag se ut?

Albus
Olja till kvasten. Boken om kvastskötsel. Mina quidditchkläder. Har jag glömt någonting? Åh juste, min kvast. Det är nog allt jag behöver. I år är det vi som vinner pokalen. I år ska den stå i Slytherins sällskapsrum.
- Al, mamma säger att det är frukost, säger Lily som plötsligt står i dörren.
- Jag har precis packat klart, säger jag.
Hon lyfter ett ögonbryn.
- Brorsan, alla dina kläder ligger fortfarande bredvid kofferten, säger Lily och pekar.
Jag tittar på klädhögen som ska ner i kofferten och rodnar. Pinsamt.

Rose
Slätar ut skjortan och viker den prydligt. Lägger den över alla skolböcker. När alla kläder är i packade avslutar jag med att lägga i mitt prefektmärke och ett foto av Scorpius. Sen är jag klar. Jag lyfter ner kofferten på golvet och bäddar om min säng, som blivit skrynklig. Tittar mig i spegeln och ser att en av mina kopparröda lockar har lossnat från min tofs och jag suckar. Drar ur hårsnodden och gör om allting. Gör om gör rätt. Det är mitt motto. Mamma kallar mig duktig. Pappa kallar mig minimamma. Hugo kallar mig perfektionist. Jag kallar mig noggrann.

hoppas ni gillar!

Ja jag tycker om den!!

Men ett litet tips är att skriva över stycket vems perspektiv det är ifrån

Bevakar! Men precis som chokladgrodan sa så skriv gärna vem det är innan stycket.

Kapitel 1 - The start of something new
Sarah
Vi sitter vid det avlånga matbordet och äter vår frukost. Pannkakor, stekt ägg och bacon. Precis vad jag brukade laga till mamma.
- Ser du fram emot att börja på Hogwarts? frågar morbror Draco.
Jag nickar.
- Du är väl inte nervös? undrar moster Astoria och fnittrar.
- Lite, erkänner jag. Men mer skräckslagen.
Moster ler sitt lugnande leende.
- Det kommer bli bra. Dessutom så kommer Scorpius ta hand om dig. Han har lovat att presentera dig för alla sina vänner. Inte sant Scorpius? säger hon och tittar på sin son.
- Absolut, svarar min kusin och klär sin pannkaka i lönnsirap.
Jag nickar och dricker lite av min juice. Hela situationen känns bara så konstig. Tanken på att jag inte ska till Beauxbatons imorgon. Att inte få träffa Jeanette, Belle och Celine. Jag vet inte, allting känns bara konstigt. Men av vad jag har hört ifrån Scorpius genom åren så verkar Hogwarts vara en bra skola. Mamma gick där. Hon pratade aldrig om det däremot. Sa att hon bara vill komma ihåg en sak från sin skoltid: Harry Potter. Trollkarlsvärldens mest framgångsrika trollkarl. Mamma hade världens crush på honom, trots att de aldrig pratade med varandra. Vi brukade prata om det när vi satt i vår soffa, hemma i vår lilla lägenhet och åt hämtmat från restaurangen tvärs över gatan. Vi hade många samtal i den där soffan. Samtal som när hon berättade om att min pappa var någon kille som hon bara träffat en natt. Eller den gången hon hade pratet om blommor och bin. Det var ett pinsamt samtal. Eller när hon berättade för mig om att hon hade fått cancer.
- Om ni har ätit upp så får ni gärna gå och göra er i ordning. Vi åker om en timme, säger moster och avbryter mina tankar.
Jag tackar för maten och lämnar bordet. Mitt rum ligger på översta våningen. Det är vackert inrett i ljusa färger och har en kristallkrona i taket. Jag sätter mig framför sminkbordet och lyfter upp min hårborste. Drar den genom mitt korpsvarta hår. Samlar upp allt hår i en tofs och fäster sedan ett blått som jag knyter till en rosett. Lägger lite rouge på mina bleka kinder och ett lager av läppglans på mina läppar. Sen är jag klar. Jag lägger mig på sängen och plockar upp boken som ligger på nattduksbordet. Kung Arthur. En av världens, enligt mig, bästa kärlekshistorier. Jag har säker läst boken flera gånger om. Mamma brukade läsa den som godnatt saga när jag var liten. Jag har läst den för henne en gång. Det var det sista hon ville höra innan hon dog: min röst och historien om Kung Arthur.

James
Det är livligt i bilen på vägen till Kings Cross. Lily och Albus bråkar om vilken radiokanal vi ska lyssna på, mamma säger åt dem att sluta bråka och Lilys uggla Ivy hoar i kör. Jag möter pappas blick i backspegeln och han himlar med ögon. Jag ler och tittar ut genom fönstret. Idag är det fint väder. Precis som om sommaren hänger kvar lite till, trots att det är september. Jag trycker på en knapp och fönstret åker ner lite. Den friska luften kommer in och jag drar in ett djupt andetag. Pappa stannar för röttljus vid en väggkorsning. En nercabbad cabriolet stannar intill oss. Baksätet sitter det tre stycken mugglarflickor. Jag drar handen genom mitt rufsiga hår och tittar på dem med mina bruna ögon. De fnissar och en utav dem ger mig en slängkyss. Jag låtsats fånga den och blinkar flörtigt med ögat. De fnissar ännu mer. Stoppljuset ändrar färg till grönt och pappa lägger på gasen.
- Ska jag låtsas om att jag inte såg det där? frågar mamma.
- Jag har inte gjort någonting, säger jag oskyldigt.
- Kom bara ihåg en sak, säger hon och vänder sig mot mig. Din pappa och jag är för unga för att bli farmor och farfar.
Mina syskon skrattar och jag himlar med ögonen.
- Nu är vi framme! Ser ni de andra någonstans? Vi skulle mötas på parkeringen, säger pappa och parkerar bilen på Kings Cross parkering.
Vi går ut bilen och plockar fram de tre koffertarna. Pappa och mamma går för att hämta vagnar åt oss och kommer tillbaka med familjen Weasley efter sig. Ett kramkalas startas, trots att vi syntes för två dagar sedan.
- Hur känns det att börja sista året James? frågar moster Hermione och hjälper mig lasta min koffert i vagnen.
- Ska det känns på något speciellt sätt? undrar jag och ler.
Hon himlar med ögonen.
- Ska vi gå innan vi missar tåget? frågar morbror Ron och vi börjar traska in på Kings Cross.
Det måste se roligt ut. Fem stycken ungdomar som kommer dragandes på varsin vagn med en koffert i. Två av oss har också varsin ugglebur. Lilys Ivy och Hugos Archie. Båda ugglor är en present från morbror Percy. Eftersom ingen annan i kusinskaran, förutom Molly och Lucy, fått någon uggla eller något annat djur så har jag den här känslan om att Percy har favoriter bland sina syskonbarn. Men vad vet jag? En efter en går vi igenom passagen mellan perrong 9 och 10. Perrong 9 3/4, där Hogwartsexpressen avgår ifrån, är full av folk och rök ifrån loket. Här startar ännu ett kramkalas.
- Glöm inte bort att skriva! uppmanar mamma oss alla tre.
- Nej då. Vi ska be Lily hälsa ifrån oss i hennes brev, säger Albus och får ett surt ögonkast från Lily.
Pappa skrattar och säger åt oss att gå ombord på tåget. Lily och Hugo går iväg för att leta efter våra andra kusiner medan Albus, Rose och jag letar efter kupén där Scorpius, Albus bästa vän och Roses pojkvän, sitter.
- Hej James, säger en tjej och blockerar min väg.
Tjejen heter Hollie och går i årskursen under Albus och Rose. Hon är otroligt söt med blont, änglahår och blåa ögon.
- Hej Hollie, säger jag och ler.
- Vad säger du om att följa med till min kupé? undrar hon och fladdrar med ögonfransarna.
- Vem vet, jag kanske tittar in senare, säger jag retligt och går efter Albus och Rose.
Vi hittar kupén och går in. Men Scorpius är inte ensam. Bredvid honom sitter världens vackraste tjej.

hoppas ni gillar! och tack för påminnelsen, brukar skriva ut namnen men måste ha glömt det

Superbra!

Jaa,jättebra!

Jättebra

när skriver du mer johhana?

håller på med kapitel två nu, så kanske ikväll men om inte så imorgon

jippi!