Lily och Severus (PM)

Okej! Min första fanfiction någonsin! Woho. Men ni kanske vill ha en liten beskrivning?

Språk: Svenska
Rating: G
Färdiga kapitel: 13
Färdig skriven: Ja!
Fortsättning: HÄR
Beskrivning: Sexton år gamla Severus Snape blir förlåten av sin livskärkek efter att han kallat henne smutsskalle. De blir vänner igen och Severus försöker vinna hennes hjärta helt. Men han råkar höra vad James Potter har för planer.

Vågar inte skriva mer nu. Ni måste ju få lite överraskningar.

---
Kapitel 1. Förlåten

Lily och Severus

'Du är speciell' 
'Speciell'
'Speciell'
Ordet ekade i hans huvud. Det var sex år sedan han hade sagt det nu. Då var de vänner, då blev hon glad av att se honom. Han satte sig upp och lutade sig mot trädet. Det hade gått långtid sedan hon placerades i Gryffindor men han kom ihåg det som om det var igår. Han kom ihåg känslorna som hade bubblat upp inom honom. Hatet mot Potter som skakat hennes hand. Pottan Potter. Han skakade på huvudet och tog upp sin bok. Det hade nu gått ett år sedan Lily sagt det honom, att det inte gick längre. Att de inte kunde vara vänner. Han suckade högt och bläddrade fram till sida 457 och började läsa. 

Minuterna gick. En halvtimme passerade och plötsligt kände han hur någon kollade på honom. Han stängde igen boken och kollade upp. Där stod ingen mindre än Pottan Potter.
'Vad gör du här Potter?' fräste han och reste sig upp.
'Tänkte kolla hur du mår.' svarade han med ett elakt flin. 'Såå varför är du inte med Lily?'
'Det vet du redan Potter.' fräste han.
'Juust det hon dumpade ju dig.' sade Potter och flinade ännu bredare. 'Hon dumpade dig.. För mig.'
'Äh håll truten.' sade Severus och tog upp sin väska och lade ner sin bok.
Han skulle just vända på klacken och gå när Potter öppnade munnen igen.
'Vänta! Du ska väl inte gå? Vi som tänkte ha lite kul.' sade han och tog upp sin stav. 
Plötsligt dök även hans tre små vänner upp. Severus svalde hårt. Han visste vad som skulle hända och började backa. Men han kom inte långt innan Potter uttalade en formel och plötsligt så hängde han uppochner. Hans väska ramlade ner på marken och hans slips åkte ner i ansiktet på honom. 
'Så vad ska vi göra nu, killar?' frågade han och såg sig om på sina vänner. 'Kasta honom i sjön kanske?' föreslog han.
'Lägg av James!' sade plötsligt en röst bakom Potter. 
Potter vände sig om och släppte Severus som genast rättade till sin klädnad och sedan tog sin väska över axeln.
'Men Lily! Kom igen? Vi hade ju bara lite kul?' sade Potter med hundögon. 
Lily Evans kom fram bakom Potter utan en enda blick på Severus. Hon suckade högt.
'Varför ska du alltid vara så elak?' frågade hon och lade armarna i kors. 'Vad har du emot Severus? Vad har du alltid haft emot honom?' frågade hon och och höjde på ena ögonbrynet.
'Du gillar ju inte heller honom?' sade han. 
'Men jag mobbar honom inte.' sade hon och vände på klacken.
När hon gick förbi Severus så sneglade hon osäkert på honom och han log smått innan hon vände bort blicken.
'Men vill du gå till Hogsmead med mig nu i helgen?!' frågade Potter. 
'Nej.' svarade hon utan att vända sig om.

Severus skyndade sig därifrån innan Potter hann märka något. Han sprang ner för alla trapporna till uppbehållsrummet. Han gick in i sovsalen och hämtade tre skolböcker innan han gick upp för att äta.

Han gick fram till Slytherins bord och satte sig ner. Vid bordet pratade nästan ingen om samma sak. På hans ena sida satt två killar från sjunde året och pratade quidditch medan en kille och en tjej från tredje året satt och pratade om vädret på hans andra sida. Och mittemot honom satt två tjejer och pratade om vem som var snyggast ur quidditch laget. Severus skakade på huvudet och började ta för sig av maten. Plötsligt satte sig någon bredvid honom och började äta.
'Hej Sev!' sade pojken som satt sig bredvid honom.
'Öh hej?' svarade han osäkert.
'Det är jag Lucius? Minns du mig?' frågade pojken som tydligen hette Lucius.
Severus bara skakade på huvudet.
'Vi satt i samma kupé på vägen hit?' sade Lucius och flinade. 'Men vi kan hälsa igen. Lucius Malfoy.' sade han och sträckte fram handen.
'Severus Snape.' sade han och skakade den blonda pojkens hand.
'Så..' sade Lucius och började äta igen. 'Ser du fram emot en fin quidditch match?' frågade han. 
'Nja.. Är inte så förtjust i quidditch.' svarade Severus och ryckte på axlarna.
'Åh.. Nehe. Okej. Själv tycker det ska bli väldigt spännande. Vet du att det är Slytherin mot Gryffindor? Och om vi vinner så går vi upp i ledning!' sade Lucius glatt. 'Och om...' fortsatte han.
Men Severus lyssnade inte. Han hade fått syn på något som för honom var mycket mer intressant. Lily Evans kom in i stora salen med sina två vänner. Hon såg sig om i salen och för några sekunder så såg hon rakt in i Severus ögon. Gröna såg in i svarta. Men sekunden efter slog hon bort blicken och gick till Gryffindor bordet. Plötsligt såg han en hand vifta framför hans ögon och han vände sig om. 
'Hallå? Hör du mig?' frågade Lucius. 'Du har bara suttit och stirrat ut i luften jätte länge nu.' sade han. 'Vad kollade du på?'
Severus bara skakade på huvudet och mumlade något om att han skulle bli sen om han inte gick. 

När han kom ner till fängelsehålorna var det nästan tomt. Han tog upp sin bok ur väskan och försökte läsa. Men det var helt omöjligt. Bokstäverna bara snurrade omkring i hans huvud och bildade obegripliga ord. Han kunde inte läsa, inte nu. Det fanns bara en sak i hans huvud, Lily. Han ångrade sig. Ångrade vad han sagt. Det var ett tag sedan men han minns det. Orden hade bara flugit ut ur hans mun.
'Smutsskalle'
Ordet ekade i hans huvud och en ensam tår började rinna ner längs hans kind. En till rann ner fast längs hans andra kind. Plötsligt hörde han fotsteg och han torkade snabbt bort tårarna och försökte koncentrera sig på boken. Han sneglade upp från boken för att se vem som kom. Han hörde fyra skrattande röster och hur fotstegen kom närmare. Han stelnade till. Tänk om de var de?
'Haha åh Tagghorn! Såg du hans min? Såg du den Måntand?' sade en mycket bekant röst. 
Visst var det de. Snart kom James Potter och hans tre vänner Remus Lupin, Sirius Black och Peter Pettergreiw.  Severus gömde sig i skuggorna i hopp om att de inte skulle se honom. Och det gjorde de inte. De gick förbi honom och ställde sig längre bort vid dörren som ledde in till salen. Med sänkta röster fortsatte de prata om vad som hänt.
'Du vet innan jag hann..' '..hans min!' '..såg du vem han stirra på?' '..var det inte hon...' 'Jo hon blonda..' '...glöm inte att kittla..' '..va päron?' 'du vet? Frukttavlan...' '..ses vi sen då?..' 'mm vi ses där..' '..åtta?' 'Ja..'
Plötsligt tystnade de och resten av eleverna kom ner. 

Den tjocka trädörren öppnades och där stod den, som vanligt, glada trolldryckskonstläraren. 
'Goddag mina små vänner! Kom in, kom in så ska vi sätta igång med lektionen.' sade professor Snigelhorn. 
Eleverna trängde sig in genom dörren för att få de bästa platserna. Severus trängde sig längst fram i klassrummet och gick fram till ett bord i mitten. 
'Sådär! Så om jag kan få be om eran uppmärksamhet så skulle jag vilja börja med lektionen!' sade Snigelhorn med ett leende. 'Så idag så ska vi göra en väldigt speciell dryck! Nämligen en kärleksdryck!'
När han sade det så förändrades stämningen i klassrummet helt. Från att nästan alla var helt ointresserade till att nästan allas öron var på helspänn. Överallt kunde man höra hur folk började fnittra och viska med varandra. Severus suckade högt och lutade huvudet mot handen. 
'Denna dryck ska ni inte heller göra själva. Jag ska dela in er i par. Hmm låt se nu..' sade Snigelhorn och såg sig om. 'Mr Lupin och Mr Black? Mr Longbottom och Miss...' så fortsatte han att dela in eleverna i par. 
'Hmm..' sade han när det bara var Potter, Pettergreiw, Evans och Snape kvar. 'Okej Mr Potter och..' han tog en kort paus. '..Mr Pettergreiw . Och Mr Snape och Miss Evans.' sade han med ett leende. 'Sätt igång!'
Severus såg sig om. Längst bak satt Lily och kollade ogillande på Snigelhorn. Severus drog en hand genom hans svarta hår och suckade innan han gick bak till Lily. Han satte ner sin väska bredvid Lily och log innan han öppnade munnen för att prata.
'Hej.' sade han.
Men Lily svarade inte. Hon bara vände sig om för att hämta ingredienserna. Severus suckade och tog fram sin kittel. När Lily kom tillbaka försökte han prata med henne men hon svarade inte.
'Kan du hacka fladdermusvingarna så krossar jag de döda spindlarna?' frågade hon tillslut. 
Severus nickade och tog upp en kniv och började hacka. 
'Du Lily?' sade han tyst. 
När han inte fick något svar så suckade han men fortsatte. 
'Lily snälla? Kan du prata med mig?'
'Varför skulle jag det?' svarade hon. 'Du vill väl ändå inte prata med smutsskallar som mig?'
'Lily sluta nu.' sade han och såg på henne. 'Du vet att jag inte bryr mig om vilken blodstatus du har. Du vet att jag inte bryr mig om sånt alls.'
Han såg ner igen mot fladdermusvingarna som han, utan att tänka på det, hade mosat med handen. Han tog upp en näve och lade ner det i kitteln. 
'Kan du förlåta mig?' frågade han och sneglade mot henne. 
Hon svarade inte. Istället började glittriga små tårar rinna ner längs hennes kinder. Hon kollade upp på honom och nickade innan hon rusade fram och omfamnade honom. Han kände hur en svag rodnad steg upp längs hans hals och han suckade lättat innan han lade sina armar runt henne. Efter en liten stund släppte Lily taget om honom och såg upp på honom.
'Öm.. Vi borde nog fortsätta med drycken.' sade hon och såg bort mot kitteln som stod i mitten av bordet.
'Åh.. Ja visst.' sade Severus och tog upp kniven igen. 'Jag kan skiva pepparroten om du häller i flodvattnet tillsammans med rosenvattnet.' sade Severus och nickade mot två små flaskor och en stor pepparrot. 'Och ta sju droppar rosenvatten istället för tre som det står i boken. Det ger bättre resultat.' lade han till med ett snett leende.
Lily log och nickade. Severus tog upp pepparroten och började skiva den i hårstrås tunna skivor. 

När lektionen nästan var slut så gick professor Snigelhorn runt och kollade allas drycker. När han kom fram till Lily och Severus dryck så gav han ifrån sig ett tyst litet läte som sade att han var förvånad. 
'Helt klart bästa drycken!' sade Snigelhorn med ett leende. 'Jag visste väl att ni passade bra ihop!' sade han glatt och tömde deras kittel och gick därifrån. 
'Vad var det jag sa? Det ger bättre resultat om man tar sju droppar rosenvatten.' viskade Severus till Lily. 
Hon log smått innan Snigelhorn skickade ut dem på rast. Severus tog sin väska och han och Lily gick tillsammans ut ur klassrummet. Där ute fick de många konstiga blickar där de gick sida vid sida. När de gick förbi Potter och hans gäng så fick de hatiska blickar. Men Lily, som inte märkte något, tog hans hand och började springa ut. 

Där ute regnade det ner tysta små regndroppar. Lily tog hans andra hand och började dansa runt i en cirkel.  Plötsligt så släppte hon och började falla ner mot marken. Severus tog snabbt tag runt hennes midja innan hon ramlade. Hon såg in i hans svarta ögon på ett sätt hon inte gjort på väldigt länge. Ett leende spred sig snabbt på hennes ansikte. Han log tillbaka innan han insåg att han fortfarande höll om hennes midja. Han släppte snabbt och kände hur en svag rodnad spred sig över hans ansikte. Men Lily fortsatte le och tog hans händer i sina. Severus log och såg in i hennes gröna nästan lysande ögon. Hon började plötsligt skratta något hysteriskt. Severus bara skakade på huvudet och började skratta lite själv. Där stod de i regnet och skrattade, skrattade åt ingenting. 

---

Hoppas ni gillar det. Som sagt så är det min första fanfiction någonsin så..

Oh awesome! Du skriver jättebra =)

En liten grej bara, det låter typ bättre om man skriver "tittade" istället för "kollade"

Superbra!!!

Kapitel 2. Avslöjad

Severus var glad. Han var glad för att han blivit förlåten av henne, blivit förlåten av sitt livskärlek. Han log för sig själv. Men sen kom han att tänka på något. Något som han hade hört tidigare den dagen. Han tänkte på det Potter och hans vänner hade sagt.
"glöm inte att kittla.." "Päron?"
Vad kunde det betyda? Han satt och funderade en lång stud på vad det kunde betyda. När han inte kom fram till något svar så reste han sig upp och gick ut ur sällskapsrummet. Han gick upp till entréhallen och såg sig om. Med lite tur så kunde han kanske hitta Potter och hans vänner. Med lite tur så kunde han sätta dit de. Han kollade på sitt armbandsur. Klockan var kvart i åtta. Vad Potter och hans vänner nu skulle göra så skulle de börja snart. Severus gick runt nästan halva slottet innan han såg något märkligt. Han stod framför en stor tavla som föreställde en fruktskål. Men det konstiga med tavlan var att det fanns ett stort handtag mitt i den. Severus såg sig om innan han tog tag i handtaget och tryckte ner det. Han spärrade upp ögonen när han såg att han stod i ett stort kök med miljarder av små husalfer. En ovanligt stor husalf kom fram till honom och bugade innan han öppnade munnen för att prata.
'Är herrn här för att träffa Mr Potter och hans vänner?' frågade husalfen.
Severus nickade osäkert. Han hade i alla fall kommit rätt. De var här de var.
'Då kan ni följa med mig Mr..?'
'Snape. Severus Snape.'

'Okej. Här är det. Vill du att jag ska följa med in och..'
'Nej tack. Jag klarar mig.' avbröt Severus.
Husalfen nickade och bugade djupt innan han försvann. Severus stod framför en stor trädörr. Han tog tag i ett litet silver handtag och öppnade dörren lite smått. Där inne stod Potter och berättade något för sina vänner.
'Vi ska göra en Amortentia!' sade Potter högt med ett leende.
'Till?' frågade Lupin.
'Lily såklart. Vem trodde du?' frågade Potter.
'Tagghorn.. Jag vet inte om det är en så bra idé..' sade Lupin och kliade sig i huvudet.
'Tagghorn.. Måntand har nog rätt. Det är nog inte en så bra idé.' sade Black.
Potter blängde på de innan han vände sig till Pettergreiw.
'Slingersvans? Är du på min sida?'
'Öm.. Mja.. Eh.. Jag.. Öm.. Vet inte.' sade Pettergreiw och höll händerna för huvudet som om han trodde att Potter skulle slå honom.
Potter suckade och lade armarna i kors.
'Förstår ni inte? Hon kommer aldrig börja gilla mig. Inte så länge den där.. den där.. äckliga skitstöveln Snape är med henne. Jag menar.. Har ni sett blickarna hon ger honom. Han märker det nog inte själv men hon gillar verkligen honom.' sade Potter.
Severus kände hur han började rodna. Var det verkligen sant? Gillade hon honom? Han skakade på huvudet och fortsatte lyssna.
'Och har ni sett blickarna hon ger mig?! Om blickar kunde döda så skulle jag vara stendöd nu.' sade Potter och suckade högt.
'Okej Tagghorn vi fattar. Jag ska försöka skaffa ingredienser till Amortentian.' sade Lupin med ett leende.
'Tack Måntand.' sade Potter. 'Vi ses här varje kväll samma tid tills Amortentian är klar.'
Alla nickade. Ljudet av skrapande stolar hördes och Severus skyndade iväg.

Åh, vad roligt att du har börjat skriva igen! =D
Btw, AWEZOOOOOM. D

Förlåt att det tog tid. Har velat skriva länge men jag har fantasi brist. Och så har jag inte orkat. :c

----

Kapitel 3. Hogsmead

Dagarna kom och gick och snart var det dags för en Hogsmead utflykt. Severus gick mot Stora salen för att äta frukost dagen innan utflykten. Han och Lily hade redan bestämt att de skulle gå dit tillsammans. Potter hade såklart redan frågat Lily hundratals gånger men hon var lika ointresserad som vanligt. Severus satte sig ned vid Slytherins bord. 

När han ätit sin frukost så gick han mot entréhallen för att möta Lily. Lily var redan där. När hon såg honom så spred sig ett leende på hennes läppar. Då såg han det. Den lilla glimten i ögat som han inte sett innan. Hade Potter haft rätt? Såg hon på honom på ett speciellt sett? Tydligen. Men den blicken kunde väl lika gärna betyda vänskap? Han hade kanske tolkat den fel? Severus bestämde sig för att det var så. Men innerst inne ville han inte det. Han ville att Lily skulle ha känslor för honom. Han skakade på huvudet och gick fram till henne.
'Hej Sev.' sade hon med ett leende. 
'Hej.' sade Severus. 'Ska vi gå?'
Hon nickade och tog upp sitt schema. 
'Försvar mot svartkonster med Slytherin.' sade hon och log. 
Severus tog upp sitt eget schema.
'Försvar mot svartkonster med Gryffindor.' sade han och log han med. 
Lily och Severus gick armkrok upp till Försvar mot svartkonster. 

Utanför klassrummet var det tomt. Severus kollade på sitt armbandsur. Det var tjugo minuter kvar till lektionen skulle börja, de var tidiga.
'Du Sev?' sade Lily osäkert. 
'Mm?' svarade han och såg på henne. 
'Jag ville bara säga att jag..' började hon men blev avbruten av att någon kom.
'Nej men ser man på? Är det inte Snörvel och..' Potter gjorde en paus och bugade och tog hennes hand och kysste den. 'Och min söta lilla lilja Lily Evans.'
Lily fnös och drog åt sig handen. 
'Rör mig inte din..' började hon.
'Din? Din vadå?' sade Potter och flinade. 
'Din arroganta knöl!' spottade hon ut.
Och just i samma sekund som hon sagt detta så öppnades dörren och läraren kom ut.
'Vad är det som händer här?'
'Inget.' sade Lily snabbt och drog med sig Severus in i klassrummet.

'Tack för idag. Glöm inte att skriva uppsatsen tills på måndag!' sade professor McGonagall. 
Severus lade ner sina saker i väskan och gick ut ur klassrummet. Han gick ner till sällskapsrummet och lämnade sin väska innan han gick till Stora salen för att äta. Han satte sig bredvid hans vänner Avery och Mulciber, som Lily för så längesedan sagt att hon ogillar. De satt och pratade om något som Severus inte orkade lyssna på. Severus tänkte. Han tänkte på morgondagen då han och Lily skulle gå till Hogsmead. Lily. Då kom han på det. Tidigare idag hade hon tänkt säga något men hon hade blivit avbruten av knölen Potter. Severus bestämde sig för att han skulle fråga henne vad hon skulle sagt dagen efter. 

Han kollade på sitt armbandsur. Åtta. Potter skulle fortsätta på sin dryck nu. Severus reste sig och sprang ut ur salen. Han sprang till målningen. Men målningen var inte öppen. Han koncentrerade sig för att komma ihåg. Hur skulle man få handtaget att dyka upp? Då mindes han vad han hade hört tidigare.
"Kittla.." "Päron" 
Severus granskade målningen. Det fanns ett päron. Han kände sig helt galen. Severus sträckte på sig och kittlade det. Genast började de fnissa och snart fanns där ett handtag. Severus tog tag i handtaget och öppnade. Husalfen stod i dörröppningen. 
'Godkväll Mr Snape. Önskas något?' frågade husalfen med ljus röst. 
'Nej tack. Är de här?' frågade han. 
Husalfen nickade. Severus sprang mot dörren på andra sidan köket. Han öppnade dörren en aning och kikade in. 
'Har du allt Måntand?' frågade Potter.
Lupin nickade och lade fram allt. 
'Bra! Då börjar vi.' sade Potter och ställde ner en kittel på golvet. 

När Severus vaknade dagen efter så kändes det som om han inte sovit alls. Han hade kollat på när Potter gjorde drycken hela natten. De hade blivit klara runt fyra på morgonen. Severus kollade på klockan. Severus spärrade upp ögonen. Klockan var 10.00! Han och Lily skulle ju till Hogsmead! Severus drog på sig kläderna och skyndade ut ur sovsalen. När han kom till entréhallen så var Lily redan där. När hon såg honom så började hon genast skratta. 
'Vad?' frågade Severus när han kom fram till henne. 
'Sev! D-din tröj-ja!' skrattade hon. 
Severus kollade ner och såg att hans tröja var bak och fram. 
'Oh..' sade han tyst. 
Han tog av sig tröjan och tog på sig den åt rätt håll. 
'Bättre?' frågade han och sträckte ut armen. 
'Bättre.' sade hon och tog hans arm.  
Severus och Lily gick arm i arm ner till Hogsmead. 

'Så vad ska vi göra först?' frågade Severus. 
'Godisbaronen kanske?' föreslog Lily. 
Severus nickade och de började gå mot den lilla godis butiken. Severus öppnade dörren till den lilla butiken och de gick in. När de köpt varsin stor påse så började de gå mot Tre Kvastar. 
'Jag går och beställer.' sade Severus. 
Lily nickade och började leta efter ett bord. Severus gick fram till madam Rosmerta. 
'Två honungsöl tack.' sade Severus och log. 
Madam Rosmerta tog upp två glas med honungsöl och ställde de på disken. 
'Varsågod. Det blir fem galleoner.' sade hon och log. 
Severus lade pengarna på disken och tog glasen. Han började leta efter Lily. 

Det visade sig att hon hade hittat ett bord längst in i puben. Han log och satte ner glasen. Då kom han på det. Han satte sig ned och tog en stor klunk honungsöl innan han frågade. 
'Du, Lily?' frågade han. 
'Ja?' sade hon och log stort. 
'Vad var det du skulle säga igår? När Potter kom och avbröt?' frågade han. 
'Öm.. Jo det är så att..' började hon och kliade sig i huvudet. 'Jo det är så att jag..'

Du skriver jättebra!

Bra!!!

Jättebra!!!!!!!!

Åh gud jag bli så glad! Tack för att ni läser!
Kommer snart att skriva mer. Dock inte idag.. tror jag.