En kärlek som aldrig dör

Hej allihopa! Jag har nu börjat på ännu en berättelse som jag tänkte lägga ut här på mugglis. Jag är ledsen att Rätt eller fel aldrig blev klar men hoppas att några av er kan vilja läsa den här istället! Oh snälla ni, ge en ett par kapitel innan ni dömer den, dem kommer igång då

Titel: En kärlek som aldrig dör
Språk: svenska
Färdigskriven: nej
Rang: Eftersom att det är en kärlekshistoria kommer såklart kyssar m.m vara med med den är nog inte värre än Harry Potter.
Huvudperson: Tindra 15 år.
Handling: TIndra är 15 år och tycks ha precis allt man kan önska sig, familj, vänner och en alldeles fantastisk pojkvän. Men en dag förlorar Tindra minnet vid en olycka och kan inte komma ihåg vem hon eller någon annan är. Nu måste Elias ta på sig uppdraget att hjälpa Tindra lära känna sig själv. Kommer Tindra någonsin få tillbaka sitt minne? OCh vem är kvinna som påstår sig vara Tindras mamma?

Hoppas verkligen ni vill läsa, och som sagt, ge den några kapitel!

Taggar:
potatogirl
Inez*Malfoy
Goggo
Ariana Potter
Chockladgrodan:d
GinnyWeasley1
123vilde453
Eileen Prince
glina2
Hermione 1234
Renesmee Cullen 1
Maja.Nordin
Mixy
Sissi♥
Genny1
sassyllama
Alice Weasley
Elzyii



Tack för att ni läste och kommentera gärna♥

ps. Jag hoppas att den här tråden ligger rätt, om den inte gör det så får vi väl flytta den på någon sätt. ds

meeer den värkar ju skit braa

Tack! mer kommer snart!

Jätte bra!!! Super grymt längtar efter mer

Tack sis! ''

Här kommer kap. 1!




Kap 1:

Tindra blir blekare och blekare i ansiktet medan stolarna stiger högre ut över Stockholm. Hon klämmer Elias hand så hårt att den vitnar. Hon tittar ner och ångrar snabbt att hon gjorde det, stolarna fortsätter stiga. Kan de inte stanna snart? Undrar hon stilla.
”Tindra, herregud, titta UUUUT! Så himla vackert!” utropar Elias bredvid mig.
”Jag kan inte fatta att jag gör det här, jag kommer dö!” gnäller Tindra medan stolarna slutligen har kommit upp till toppen. Hon kniper ihop ögonen så hårt hon kan, rädd för att svimma om hon öppnar dem.
”Kom igen Tindra, du måste se det här! Andas bara lugnt och öppna ögonen, ingenting kan hända.” säger Elias och ger henne en mjuk kyss på kinden. Jag kan dö tänker Tindra, men hon säger det inte. Istället öppnar hon ögonen och flämtar till när hon inser hur högt upp hon är. Hon tvingar sig själv att titta ut över stan istället för neråt medan hon mumlar: Jag kommer dö, jag kommer dö, jag kommer… Just då släpper stolarna taget och faller neråt i rasande fart.
”DÖÖÖÖÖÖÖ” skriker Tindra.
Lika plötsligt som de började är det över. Tindra sitter i stolen, chockad, svettig men ändå skrattande av kicken.
”Gud vad BRA den var!” halv skriker Elias. Hans ljusa hår är rufsigt och hans blåa ögon lyser av adrenalin. Tindra ler och kravlar sig ur stolen på skakiga ben. Hon tar Elias hand för att inte falla omkull och låter honom leda henne in till det lilla huset där man kollar på foton. Hon letar med blicken och hittar deras bild och brister ut i ett gapskratt. På kortet ler Elias charmigt in i kameran och posar med hon själv ser ut som om hon ser ett spöke.
Elias betalar tjejen i kassan som också fnissar lite när hon ser kortet, innan hon ger nyckelringen till Elias.
”Det här ska jag komma ihåg som dagen då min älskade övervann sin största rädsla!” säger han högt med högtidlig röst, det låter som om han kommer från 1500 talet ungefär. Flera personer i den lilla butiken vänder sig om medan Tindra fnissande drar Elias ut ur butiken. Utanför väntar Afrodite och Elsa och deras pojkvänner Jonas och Erik. Afrodite och Elsa står dubbelvikta av skratt.
”Äsch sluta, så roligt var det inte…” rodnar Tindra.
”Du.. du.. hahaha.. du skulle ha.. sett din min när du kom ner!! Får Afrodite fram mellan skrattanfallen. Hennes mörka lockiga hår är uppslängt i en hästsvans som går ner ändå till rumpan framför den vita magtröjan. Hennes mörkt bruna ögon glittrar, Afrodite kommer från Grekland, därför är hennes utseende så exotiskt. Erik föreslår att de ska gå in i spökhuset, alla tycker det är en bra idée utom Elsa, hon står och tvekar ändå tills det kommer en stor kraftig man med bara ett öga som röker en lång pipa och pratar högt för sig själv. Då smiter hon snabbt iväg in i spökhuset.
”Hellre inne med gamla hederliga spöken än ute med en psykopat..” mumlar hon. de andra går också in genom dörren.

Tindra ångrar sig direkt när hon kommit in. Hon var livrädd för mörkret och spöken när hon var mindre, det verkar aldrig riktigt ha försvunnit..
Det är nästintill kolsvart i den smala gången som leder framåt, de enda som hörs är viskningar, tysta fotsteg och klapprande hjärtslag. De går framåt, långsamt, ända tills en vitklädd flicka med läskigt smink och blod i mungipan ger till ett fruktansvärt skrik precis till höger om Tindra. Tindra hoppar säkert en meter upp i luften av förvåning och ger upp ett skrik, säkert 10 gånger högre än den maskerade kvinnan. De andra skrattar, men Tindra slutar inte skrika. De andra försöker prata med henne, lugna ner henne men hon fortsätter bara skrika. Tillslut får dra ut Tindra ur spökhuset och försöka lugna ner, Tindra märker den knappt. Hon har bilden av kvinnan inpräntad på insidan av ögonlocket.
Hon har sett den där kvinnan förut.
I en dröm.

Ahhhhg jätte bra men läskig! OwO
Suuuuper!

Taack!

Förresten så glömde ja ju säga att detta inte är någon fanfiction utan en helt vanlig berättelse

Superbra och läskigt helt enkelt världens bästa kombination. Hur gör du!!??

Jag älskar den, lagom ruskig men endå gullig!!
Längtar till nästa kapittel du måste skriva mer!!

Jättebra!!

Men har den inget med Harry Potter att göra??