Mirabilis - Vidomina & Medi

"Han kunde ha låtit bli att skrämmas." Sa hon men öppnade. Ögonen blev klotstora när hon tog upp en väldigt vacker klänning i mörkt grön sammet. Armarna var långa och den skulle bli baraxlad. Runt halsöppningen var den med vitt mjukt tyg som på en tomteluva. Inte så mycket insmitande men väldigt vacker.
"Åh tack." Hon tvekade en kort stund innan hon kramade om dem två och såg på dem.
"Men varför?"
Nikki såg mot sin bror.
"För att det ska vara en väldigt fin fest och vi ville köpa något som skulle passa dig." Hann log.
"Det är typ en väldigt viktig om jag säger så. Typ kungligheter." Han log.
"Så inga jeans och skjorta gick."

"Hennes hår är ju snövitt. Det är inte normalt." Vincent såg sig om och reste sig.
"Jag går och letar efter en bok. Återkommer."

Isabelle såg efter Vincent och suckade sedan.
"Älskade..." Hon tvekade innan hon svalde.

Demitri ryckte på axlarna, ville inte bry sig om vad Rion hade för planer.
Han var mer nyfiken vad Noelle tyckte om klänningen. Och festen..! Den hade Demitri glömt bort. Men det såklart, det var ju alltid något stort med Ivan och Isabelle. De gillade stora evenemang.
”Vilka är det som kommer på festen, mamma?”, frågade Demitri och såg mot Isabelle.

Ivan verkade inte särskilt intresserad av Vincents funderingar. Vaddå? Hon hade ju lika gärna kunnat färga det? Han var inte överraskad. Men sedan gick Vincent och Ivan vände uppmärksamheten åt de andra i rummet igen.

Isabelle log och såg fundersam ut och såg sedan på Ivan.
"Halo, Adeliade, Mira samt några av vampyrerna från rådet skulle jag tro samt några vakter. Sen har vi några vampyrer som kommer men sen vet jag inte." Hon såg sedan mot Noelle och log. Hon verkade så skygg mot dem men hon såg sedan upp.
"Hur så älskling?" frågade hon och sträckte sig efter sitt glas.
"

Noelle log och såg mot Dimitri.
"Så ni valde den här tillsammans?" frågade hon och stannade upp när hon hörde ett ylande utanför och hon vände sig mot Isabelle.
"har ni vargar?" frågade hon. Ylandet hade varit för hlgt för att vara från en varg.

Demitri kände igen alla namn. Det var ett tag sedan han hade träffat Halo och de andra, men han fann sig i att se fram emot mötet igen. Halo, med så mycket inflytande, var en spännande och intressant person, tyckte han.
”Nej, jag bara undrade.” Han log vänligt mot Isabelle och såg mot Noelle igen.
Men så försvann leendet när han hörde ylandet. Det kom som en överraskning.
”Vad var det där?”

Isabelle suckade och vände sig till sin make.
"Ivan älskade har du inte berättat?" Hon såg på honom och vände sig sedan mot dem.
"Sätt er så berättar vi. Noelle sätt dig vid elden. Det kan bli ganska kyligt."
Några tjänare hade kommit in med brickor med glas och karaffar med blod. Det fanns en med en kopp varm choklad och de såg upp.
"Vi har låst alla dörrar och sett till att alla fönster är öppet. Det verkar som den är riktigt hungrig ikväll."

Ivan teg när han hörde Isabelles fråga. Han dröjde med blicken tomt framför sig i några sekunder innan han följde sin hustrus förslag och reste sig för att sätta sig tillrätta i en av fåtöljerna närmare elden.
Demitri såg osäker ut, men när de andra började röra sig till soffgrupperna gick han också med. Leo gjorde detsamma.

Isabelle såg mot sin make igen innan hon såg alla att de hade något att dricka.
"Vi vet inte vad det är exakt. En demon är det märmaste vi kan säga. Den rör sig om kvällarna vid bergen men sällan här nere. Vi har inte stött på den än men den kan sluka män och kvinnor som inget. Vissa i byn säger den är 3 meter och andra 10. " Hon såg sig om innan hon slöt ögonen.
"Ett benigt skelett med en skalle från en hjort. Trassligt svart hår. Andra har beskrivit den som annat."
Noelle såg på dem och reste sig.
"Och ni sa inget till Nicolai eller Dimitri?"

”Vi vet, Noelle.”, svarade Demi. ”jag hade glömt den, eller.. trodde inte den var här eller något.”, förklarade han och ryckte på axlarna.
Leo såg oförstående ut. ”Demon? Vad gör den här?” Han lutade sig fram för att kunna se Isabelle tydligare.
”Vi är trygga så länge vi är kvar här inne.”, försökte Demi lugna Noelle med. Hon som tydligt blivit skakad av nyheten.

Hon såg på dem och hade blivit blekare nu och hon skakade på huvudet.
"Är ni säkra?" Frågade hon och Isabelle nickade.
"Ja vi är säkra. Oroa dig inte. Vi har varit här i några veckor. Ingen av våra tjänare får vara ute efter 8 för deras egna skull om de inte är hemma av någon anledning." Hon log och såg på sin klocka.

Noelle såg mot Demi igen och förskte att le.
"Åh du glömmer så lätt."

”Vad vill den? Vad gör den här?”, försökte Demi igen och såg mot sin mamma. Han hade väl hört det tidigare, men det var så längesedan.
Rion visade sig i rummet. Han stannade vid dörröppningen och lutade sig mot karmen. Han vilade händerna i kavajfickorna. Han verkade också intresserad över berättelsen.
Ivan såg upp på Rion och blev för ett ögonblick påmind om en gammal tid, då Rion blivit vampyr.
Han sköt undan tanken och såg på de andra i rummet.