Sirius Blacks dotter

Mera! ♥

Superbra

Bäst!

Kapitel 20:

" Alla elever måste omedelbart gå tillbaka till sina sällskapsrum och stanna där! lärarna kom till Förvandlingsklassrummet genast!" Professor McGonagolls röst ekade genom skolan. Det lät allvarligt. Jag bestämde mig snabbt för att ta osynlighetsmanteln och tjuvlyssna. Jag rusade upp till sovsalen, hämtade osynlighetsmanteln och småsprang så tyst jag kunde till Förvandlingsklassrummet. Jag smög in genom dörren när Professor Snape gick in. Jag ställde mig längst bak i ett hörn och stod så stilla jag kunde och andades knappt.
" Så är alla här?" professor Dumbledore stod längst fram och tittade ut över alla lärare som såg väldigt nervösa ut.
" Ja det verkar så" Svarade Professor McGonagoll efter en noga titt på lärarna.
" Vi har något vi måste ta upp med er! " Dumbledore såg väldigt allvarlig ut. Jag såg många lärare som gav varandra blickar. " Vi har fått höra att en elev är i väldig fara. Dödsätare är ute efter henne och de campar precis utanför skolgränsen för att kunna ta henne på bästa chans de får. " Dumbledore tystnade. Jag hörde många lärare som drog efter andan. jag upptäckte att jag gjorde samma sak och tackade gudarna att jag gjorde det samtidigt som alla andra.
" Vem är denna elev?" Professor Sprout tittade oroligt på Dumbledore.
" Quinn Black." Jag hörde inte mer. Jag rusade ut ur klassrummet. Jag sprang upp till sällskapsrummet och sovsalen och kastade mig på sängen. Hjärtat dunkade och jag var livrädd.

GEORGE:
George satt i sitt sovrum tillsammans med Fred hemma i Kråkboet och tittade på en mugglarfilm när brevet kom.

" George,
jag är i fara. Du måste hjälpa mig. Dödsätare utanför slottet vill åt mig. Hörde Dumbledore berätta för alla lärare. Snälla hjälp. Quinn"

Han läste brevet fyra gånger innan han flög upp.
" Jag måste till Hogwarts. Quinn är i fara." Fred flög upp från sängen.
" Jag följer med!" De förklarade läget för sina föräldrar som hjälpte dem med flampulver att ta sig tillbaka till Hogwarts.
" GEORGE!" Quinn flög upp från soffan när de klev in genom poträttet. Hon kastade sig i hans armar och började gråta.
" Shy gumman. Berätta vad som händer." De satte sig i soffan tillsammans med Fred och Quinn berättade allt.

Mer?

Bästa

MER NU

Jag tycker att hen har skrivit 2 gånger det är mer en vad många gör

Superbra

Kapitel 21:

Jag var livrädd. Hela tiden. Lärarna höll koll på mig men ingen berättar vad som händer. De märker att jag är orolig men endå berättar ingen vad som pågår. Jag la i Georges säng med täcket uppe vid hakan. Jag vågade knappt titta ut när dörren öppnades. Jag kände hur täcket lyftes och en varm kropp kröp ner brevid mig.
" Sover du?" Viskade George i mitt öra. jag skakade på huvudet.
" Bra, jag har en överraskning till dig. Kom." George drog upp mig ur sängen.
" Vart ska vi?"
" Stora Salen." Sa han enkelt och kramade min hand. Vi gick under tystnad till Stora Salen och satte oss vid bordet. Madame Hooch stod längst fram och pekade med sin trollstav mot halsen.
" Välkomna till detta möte. Skolstyrelsen har bestämt att från och med nu kommer vissa Quidditch matcher spelas mot andra magiska skolor runt om i världen. Så vi har tänkt ett tag nu och kommit fram till att vi ska sätta ihop ett Cheerleading lag. Lejonen kommer laget heta och färgerna kommer vara vitt, guld och blått. Uttagningarna kommer ske idag klockan 4 ute på Quidditchplanen." Hon tystnade och tackade för sig. George tittade stolt på mig.
" Vad säger du?" Jag tittade på han.
" Hur visste du att jag varit cheerleader?" Han log stort.
" Ginny." Jag skrattade.
" Jag är verkligen sugen på att cheerleada igen." George tog min hand.
" Då går vi på uttagningen sen. vi är ju fortfarande innanför Hogwarts murar." Jag nickade sakta.
Timmarna gick och klockan slog 4. Jag stod på Quidditchplanen bland en massa andra tjejer jag knappt kände igen.
" Välkomna till Lejonens uttagning. " Madame Hooch log mot oss alla. " Jag kommer titta på eran dans, hur ni hejar ramsan och såklart era stunts." Jag log för mig själv. Det borde vara enkelt. Jag var kapten i mitt gamla lag. Madame Hooch sa vad vi skulle göra.
" Är det någon här som kan hjula, göra en volt och sedan fortsätta hjula och avsluta med en volt till?" Jag räckte upp handen. Det var bara jag som gjorde det. " Får jag se?" Jag nickade och gick till ena hörnet av planen hon mätt ut. Jag började springa, hjulade två gånger, gjorde en framåtvolt, hjulade vidare och avslutade det hela med en hel skruv. Folk klappade händerna och Madame Hooch såg nöjd ut.
" Du är med i laget. Ingen tvekan om det." Jag brast upp i ett stort leende. Såhär glad har jag inte känt mig på länge. Det var jag, två tjejer från Huffelpuff, två från Slytherin och 4 tjejer från Ravenclaw som blev utvalda. Men även 3 killar. En från Slytherin och 2 från Huffelpuff.
" Här är era dräkter." Madame Hooch höll upp en vit kjol och en guldig topp. Riktigt snygg dräkt om jag får säga det själv. På bröstet fanns ett stort rytande lejon i blått. Vi testade dräkterna och fick sedan avsluta för dagen.
" Vi ses här imorgon klockan 4. träningen kommer hålla på till halv 7 så alla är beredda på det." Vi mumlade ett ja och lämnade sedan Quidditchplanen iklädda våra dräkter.

GEORGE:
Han såg henne på flera mils avstånd. Hennes leende fick en stor sten i hans hjärta att sjunka. För en gångs skull såg hon glad ut istället för rädd och orolig. Hennes ansikte hade fått lite färg. Hon var klädd i en Cheerleadingdräkt som var väldigt sexig.
" Vad tycker du?" Hon snurrade ett varv framför George som stönade.
" Sluta va så elak. Du är skitsnygg!" Hon log och kramade sin pojkvän.
" Jag älskar dig. Tack för allt." George log mot henne, la händerna på hennes kinder och kysste henne mjukt.
" Jag älskar dig med Quinn."

Mer?

Super