Ginny och Lunas äventyr

Långt

Bra kapitel! Långt tycker jag, kanske.

Bra, då blir det långt! Tack för att ni "röstade", kapitlet kommer senast på fredag!

Jaaaaaaaa

Braaa

Jaaaaa!!!!

Nästa kapitel:
När Luna hade ätit upp skulle hon gå ut och rensa tomtenissar. Något sådant gjorde aldrig familjen Lovegood, eftersom dom tyckte att vilka varelser som helst fick bo i deras trädgård.
-Skynda dig på! morrade tanten, där hon satt i köket och drack sitt kaffe.
-Jaja, sa Luna lungt och hälsade glatt på tomtarna, som såg misstänksamt på henne.
Hon kunde leta upp Ginny senare, först måste hon bara få utforska familjen Weasleys trädgård riktigt ordentligt. Hon lyfte försiktigt upp en protesterande trädgårdstomte och gick och satte den utanför staketet. Den var tillbaka på bara några sekunder.
-Ursäkta allihopa, men vill ni vara så vänliga och flytta till skogen några dagar och komma tillbaka sedan? frågade Luna vänligt. Det stora antalet små tomtar samlades alla i en klump och verkade överväga förslaget. Tillslut vände sig en liten grönluvad nisse mot henne med högtidlig min. Luna fnissade glatt.
-Du kastade en gång mig så att jag landade på en stubbe! fräste han. Det har jag inte glömt! Så svaret är nej.
Dom andra nissarna, som inte såg ut att kunna prata lika bra nickade bara argt och började gå tillbaka till sina gamla platser.
Luna tittade besviket på nissarna, men ryckte på axlarna och sprang fram till ett litet skul. Hin undrade verkligen vad som fanns där och blev verkligen besviken när hon fick reda på det. Kvastar, bara kvastar! Hon tyckte inte om att flyga på kvastar något vidare.
Hon hade satt på sig dom mest spännande kläder hon hade hittat i Ginnys garderob, strumporna hon hade på sig pryddes av två olika quidditchspelare. Det var bara quidditch över allt här.
Luna suckade besviket. Hon ville verkligen hitta något roligt att göra. Hon nynnade på en gammal trollkarlsvisa medan hon skuttade runt i lövhögarna, då hon plötsligt fick syn på någon som stod och hängde vid staketet. Det var inte den där pojken den här gången, det var någon helt annan. Hon närmade sig personen, men då försvann den.

Ginny var i Diagongränden med Xenophilius. Hon väntade otåligt på att han skulle bli klar, hon ville hem till kråkboet och byta plats med Luna igen! Eller ville hon det? Xenophilius hade inte så många tråkiga regler och lät henne göra precis som hon önskade, hon var enda barnet nu och behandlades som en prinsessa. Hon kunde kanske vara Luna ett tag, bara ett litet tag?
-Får jag gå djälv en stund? sa Ginny, så övertygande att hon lika bra kunnat vara Luna.
-Ja, min skatt! mumlade han och doftade på en komstig krukväxt. Ginny skuttade ut ur affären, på samma sätt som Luna brukade göra, men så flrt hon var utom synhåll för Xenophilius la hon av skådespeleriet och bara njöt av den härliga dagen i Diagongränden. Hon bar nära att hälsa på sin kompis Fay Jordan, innan hon kom på att Luna antagligen inte kände henne. Hon hoppades innerligt att Luna hade lyckats övertyga den skarptögda Muriel.

Luna funderade inte särskilt mycket på personen hon hade sett, utan fortsatte att utforska trädgården. Hon hittade en del intressanta växter.
-Ginevra, kom in! ropade tanten igen. Luna suckade, men gick motvilligt in. Hon hade lärt sig att reagera på namnet Ginevra.
-Vilken tid den tog! gnällde tanten. Städa övervåningen!
Det var värst vad dom städade mycket, tänkte Luna där hon trippade upp för trappan. Hon städade nästan aldrig hemma. Hon öppnade ett gammalt dammigt skåp och stoppade försiktigt in huvudet. Hon undrade var städredskapen var någonstans.
Inne i skåpet fanns verkligen inga sopborstar och rengörningsmedel, där fanns... Luna lutade sig närmare och fick syn på... det kunde inte vara sant... hennes mamma?
Hon gick in i skåpet och rörde ivrigt vid kroppen, men den var bara kall och ödslig. Död. Luna började gråta.
-Vad är det nu då! muttrade tanten nerifrån och gick upp för trappan. Hon var gammal, så det gick långsamt, men tillslut kom hon ändå upp och flämtade till.
-Vem är det där flicka? röt hon.
-Min mamma! sa Luna grötigt. Hon lade handen för munnen.
-Flytta på dig flickunge! muttrade tanten. När tanten gick fram till hennes mamma förvandlades den till något annat.
-Mamma! skrek Luna.
-Tyst! gruffade tanten, men hon lät inte lika morsk som vanligt. Luna böjde sig fram för att se vad det var som hennes mamma hade förvandlats till, men blev undanknuffad. Tanten tog fram sin stav.
-Riddikulus! muttrade hon, och saken, vad det nu var, förvandlades till en jättestor gubbe gjord av konfetti och försvann. Luna smålog.
-Vad var det? mumlade hon.
-Boggart! brummade tanten. Sätt dig i köket. NU!

Ginny stod i affären för quidditchtillbehör och hängde. Plötsligt knackade någon henne på axeln. Ginny vände sig snabbt om, för att se vad det var, då personen försvann. Hon rynkade argt på pannan. Hade det inte varit nog med mystik för idag?


Vad kommer Muriel säga till Luna? Vem är den mystiska personen? Det får ni veta nästa gång, hehee..

Tack för att ni läste!!

Underbart
Längtar till nästa kapitel

MMMMMMMMMMEEEEEEEERRRRRRRRRRRRR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Så otroligt bra