Den onämnda magiska trekampen (SV)

Älskade det! älskar hur du kan blanda alla möjliga grejer i den onämnda magsiska trekampen så som vardagliga saker, liv och död, problem, och allt möjligt!

varje ord du skriver läggs som en förtrollning över mig och jag kan inte sluta läsa förrens dina ord tar slut *kär i din fanfiction*

SNÄLLA KATTA! GE OSS EN UPPFÖLJARE! JAG ÄR FÖR UNG FÖR ATT DÖ!!!
kram!

btw: En vanilj som blev en familj igen, ksakjbfjandNDM av nonsens xD

okej ett litet random meddelande här för jag måste få säga något cx

1: Jag trodde inte jag skulle lyckas, men jag har hittat en nästintill exakt kopia av hur jag tänk mig Abigail ser ut och nu i efterhand förstår jag bättre hur bilden kom upp i huvudet.

för när jag var yngre ÄLSKADE verkligen jag Wild Child och min favorit karaktär var Drippy och nyss tittade jag på den och då insåg jag att Abigail är inspirerad av Drippy! xD

så fick lite ryck och tänkte skriva det för jag är rätt jävla glad över att få svar på mina inre tankar xD

<--- Juno Temple, personen som gav mig helt ovetande inspiration till Abigail x3

sen så ska ni veta att jag jobbar på nästa kapitel och för att beskriva det så skulle jag nog säga: Jily och mat...

heheh, förlåt för randomness, men nu kan vi ju ta och diskutera Abigail...
hur hade ni tänkt er henne? vad tycker ni om henne? etc. :3
(kommer behöva kommentar för att lägga ut nästa kapitel så småningom...)


OBS! Är jättetacksam för era kommentarer och kommer tacka ordentligt och svara på dem som vanligt när jag lägger ut nästa kapitel!

Åh!! Jag älskar wild child, haha
Hade nog tänkt henne ganska lång men med kurvor, halv ljust hår och lite runda kinder.. men juno passar verkligen som abigail!

Btw så innan du visade bilden på hur du tänkte att pascha skulle se ut så tänkre jag att han va en lite längre och lite bredare kopia av viktor krum..

Yey!!!! Jag är tillbaka! Har inte hunnit läsa eller komentera någon fanfic på senaste tiden men det ska det bli ändring på!

För det första, behöver jag verkligen säga hur underbar du är människa? Alla som läst denna fanfic vet nog hur bra du skriver! Du är så otroligt begåvad!
Och för det andra, dina karaktärer! Behöver jag säga något mer? De är så djupa och så underbara. Du har skapat en vännskap med dem, du skapar band till karaktärerna och jag kommer aldrig kunna släppa dem! Denna fanfic är en så stor del av mig! Jag kan sitta i timmtal och bara fantisera om din fanfiction, den är en del av mig!

Och tack vara dig känner jag hur mycket jag utvecklats i mitt eget skrivande! Dina kapitel hjälper mig igenom artblocks så mycket och att bara läsa dina kapitel lär mig så mycket, du har utan att igentligen tänka på det lärt mig att lägga större vikt vid karaktärer och vännskapsförhållanden! Jag kommer aldrig att kunna tacka dig nog!

Och så har vi Abigail hon gör verkligen Pasha fullbodad! Det är helt fantastiskt och jag shippar dem så hårt! Hur de förstår varandra så bra och liksom passar ihop!
Utseendet passade också precis in på henne! Hon är också en sådan där karaktär man bara vill bli kompis med!

Men nu till det viktigste: GE MIG NÄSTA KAPITEL! Du kunde nog räkna ut hur mycket jag skulle längta efter de där två orden Jily och mat! Jily, Jily och Jily ingen har någonsin gjort de två så perfekta som du, älskar hur Lily sakta börjar accaptera James mer och mer och de får miig alltid att le!
Och skriver du inte en uppföljare så kmmer jag hemsöka dig för evigt! Mohahahaha! Nä skoja bara, eller kanske inte...
Nu ska jag sluta uppehålla dig! Om du orkade dig ner hit utan att somna är du verkligen duktig! Kramis!

OMG, ditt skrivande dödar mig. Det är så bra! :O
kräver uppföljare.
men älskar Abigail och Juno Temple passar jättebra när jag tittat på andra bilder på henne!

jag har lite blandade känslor när jag ser att ögat är rött för trots att jag vill ha ett av dina underbara kapitel så vill jag inte att den onämnda magiska trekampen ska ta slut för jag har aldrig älskat en fanfiction så hör mycket och den påverkar mig väldigt mycket och har fått mig att tänka på att som Gabryella sagt "även perfektion har sina brister" för Krums verkar som en perfekt familj, men är ju verkligen inte det och ibland när man läser de du skrivet börjar jag fundera på vad du gått igenom för alla känslor och sätt bara du kan beskriva så perfekt får mig fundera på hur du kan få någon fundera på så mycket med hjälp av några ord (okej typ 500 ord)

aja, slut på pladder och jag hoppas du förstår vad jag menar och massvis kärlek till dig!♥

Hej allesammans och tack så jättemycket för all respons jag fått!
massvis med kärlek till er (och självklart till er som inte kommenterat!)

Hänt något kul i erat liv senaste tiden då? :3
mitt har det väl inte hänt något speciellt, men snart händer det lite för mig

Ska åka till Stockholm för första gången i mitt liv (har endast kört igenom det eller åkt färja...)
så om någon vill och har möjlighet att träffas mellan den 9-11 Juni så får ni mer än gärna höra av er för jag TROR OCH ÄR RÄTT SÄKERT ATT DET KOMMER GÅ ;3

sen så slutar vi snart skolan och jag slutar nian vilket innebär att jag kommer lipa som en bebis för jag kommer sakna min klass xD

sen så kommer jag att skriva klart den onämnda magiska trekampen snart *snyft*

aja, nu ska jag inte uppehålla er mer för jag tror ni listat ut vad som kommer komma nu så hoppas ni gillar kapitlet: blev en liten tvist i det hela för fick lite brist på inspiration så fick bli ett gammalt hederligt bråk xD

glöm inte skriva er åsikt om kapitelt och något annat ni kanske har på hjärtat ;3

kram och oändligt mycket kärlek till er! ♥

Kapitel 93 Något (Lilys perspektiv)

Något hade förändrats, men jag kunde inte sätta fingret på vad.
Men plötsligt var inte Potter så jobbig och arrogant längre, Black gick att ha ett samtal med och jag ville inte längre slänga en förbannelse över någon av dem.

- Rödluvan, skicka en tuluma, säger Black och nickar mot fatet med desserten Galina gett oss.
- Tulumba, rättar Gabryella och ler mot honom.
- Vad det än heter så kan detta vara det godaste jag ätit, säger Potter och glufsar i sig sin del av efterätten.
- Tröttnar ni aldrig på att äta? Frågar jag ironiskt.
- Nej, svarar Black och Potter i mun och fortsätter äta.

Gabryella bjöd på mer och mer mat och jag började efter ett tag fundera på om hon försökte göda dem eller bjöd på grund av artighet.

- Vad hette detta sa du? Frågar Potter och håller upp en bulle av något slag.
- Pain de chocolate, det är en vanlig fransk frukost, svarar Gabryella vänligt.
- Klockan är fyra på eftermiddagen och du bjuder på frukost? Säger Pasha som just kommit in i rummet och jag hoppar till av chock.
- Ja, svarar Gabryella nöjt.
- Du blev som du blev när du inte blev som du skulle, suckar Pasha och Gabryella himlar med ögonen.
- Vad ville du då? Frågar hon med ett ansträngt leende.
- Jag ska i väg, och kommer tillbaks i kväll. Bli inte dödad eller något, säger han.
- Satan då måste jag ju ställa in kvällens planer, säger Gabryella ironiskt.
- Det skulle inte vara första gången du nästan tagit död på dig själv, svarar Pasha och jag tänker tillbaks till kvällen då Aurora dött och Gabryella varit nära på att begå självmord.
- Oroa dig inte Pasha, svarar Gabryella.
- Ses i kväll, säger Pasha och vänder sig om för att gå.
- Vart ska du föresten? Frågar Gabryella.
- Möte, svarar Pasha och sättet han säger möte får mig att inse vad för slags möte. Mörkrets herre har tillkallat honom.
- Bli inte dödad eller något, säger Gabryella och han går ut.

Strax efter lämnar vi också rummet. Jag gick bredvid Potter som babblade på om något med Remus, men jag lade inte tillräckligt mycket uppmärksamhet på vad han sa för jag hade tankarna på andra ställen.

Jag hade aldrig tänkt på hur mycket han gestikulerade. Eller ansiktsuttrycken han gjorde när han pratade. Eller att han hade svaga tecken på smilgropar.

- Vad gör du rödluvan? Frågar Black.
- Va’? frågar jag oförstående.
- Du stirrar på James som om du letar efter den svagaste punkten att mörda honom på, svarar han.
- Tack, Tramptass. Ge henne inga idéer, säger Potter ironiskt.
- Det var exakt vad jag planerade, Black, svarar jag och försöker låta som vanligt.
- Någon har visst gått och förälskat sig, halv sjunger Gabryella tyst nog för att bara jag ska höra.
- Håll käften, muttrar jag och börjar fundera på den skräckinjagande tanken; kunde Gabryella ha rätt?

Inte en chans. Det fick inte hända. Jag vägrar. Aldrig i detta livet, eller något annat för den delen; skulle jag bli förälskad i Potter. Allt var bara Gabryellas påhitt för att försöka få mig att bli förälskad i James. Potter, inte James, bara Potter.

Jag släppte tankarna och gick in i Gabryellas sovrum med resten och vi satte oss vid sofforna. Jag försökte undvika att hamna bredvid Potter, men trots mina försök var jag tvungen att till slut sätta mig bredvid honom och tankarna började snurra igen.

- Lily, mår du bra? Frågar Remus oroligt.
- Ja, jag mår fint, svarar jag med en aning ostadig röst.
- Är du säker på det? Frågar Potter skeptiskt.
- Ja, svarar jag kort.

’’förälskad’’ mimar Gabryella och jag blänger ilsket på henne medan hon med ett leende lutar sig mot sin fästman.

Efter ett ointressant samtal om ett av de få saker som rörde sig i deras huvuden, Quidditch, öppnades dörren och Mr. Krum och Hristo kommer in.

- Gabryella, kan du komma lite? Frågar Mr. Krum vänligt.
- Vad är det? Frågar Gabryella och reser sig upp för att gå till sin far.
- Drick detta, svarar Hristo och håller fram en liten flaska.
- Vad är det? Frågar Gabryella skeptiskt.
- Något stärkande. Jag vill att du dricker det eftersom det är snart dags för den sista uppgiften, säger Mr. Krum vilket som lät helt logiskt.
- Okej, svarar Gabryella, fortfarande med skeptiskt ton.

Hon öppnade flaskan och drack upp innehållet med ett svep. Hon verkade må bra fram till att hon föll ihop på marken i något slags krampanfall.

- Vad händer med henne? Utbrister Black förskräckt och reser sig upp för att hjälpa henne med stoppas av en förtrollning som Hristo utfört. Det var som en mur mellan oss och dem.
- Hon kommer bli starkare av det, svarar Hristo kort.
- Hon plågas! Säger Remus argt och förskräckt.
- Det som inte dödar gör en starkare eller hur? Svarar Hristo och ler ett tomt leende.
- Vad är det för fel på er? Utbrister Black ilsket.
- Behärska dig Sirius, säger Mr. Krum lugnt.
- Behärska mig? Ni torterar min fästmö! Svarar han argt.
- Det är ett sätt att se det på, svarar Hristo.

Då ger Gabryella ifrån sig ett smärtsamt skri. Det lät inte mänskligt utan som ett plågat djur.

- Snälla, gör något! Ber Remus vädjande.
- Vad är det som på går? Säger Ritané som kommer in i rummet och ser förskräckt på sin syster.
- Vi tränar henne inför den sista uppgiften, Peneva, svarar Mr. Krum.
- Hon plågas! Skriker Ritané förskräckt, men hålls tillbaks av Hristo.
- Det är för hennes eget bästa, svarar Hristo och Ritané ser chockat på sin syster och slår för ena handen för munnen.

Gabryella ger ifrån sig ännu ett skri och hennes krampanfall blir starkare och starkare.

- Sluta! Skriker Black förtvivlat.
- Snälla, säger jag och Potter i mun och jag ser chockat på honom när jag ser förtvivlan i hans ögon.
- Nej, svarar Hristo.
- Vad i helvetes namn är det för liv? Hörs ett vrål i korridoren och jag känner lättnaden stiga inom mig när Pasha marscherar ilsket in i rummet.
- Pasha, säger Mr. Krum och rycker tag i hans arm, men Pasha är starkare och sliter sig ur greppet och sätter sig på knä för att hjälpa Gabryella.
- Backa undan från din syster, beordrar Mr. Krum.
- Nej, svarar Pasha.
- Pasha Krum, gå undan från din syster, upprepar Mr. Krum.
- Nej, svarar Pasha argt.
- Jag säger det inte en gång till! Säger Mr. Krum ilsket.
- Bra, för jag tänker inte göra det, svarar Pasha och använder någon formel som lugnar ner Gabryella.

Gabryella spärrar upp ögonen i förskräck och ser skräckslaget upp mot sin far.

- Mår du bra? Frågar Pasha och Gabryella nickar.
- Gabryella, säger Hristo, men får en mördande blick av Pasha.

Pasha hjälper Gabryella upp och hon är tydligt uppskärrad av vad som hänt. Jag känner hur muren försvinner och inom mindre än en sekund är Gabryella i Blacks famn.

- Vad i helvete tror ni att ni håller på med? Vrålar Pasha till sin familj.
- Vi tränar henne inför den sista uppgiften, svarar Mr. Krum ilsket.
- Jag ansvarar för Gabryellas träning och ingen annan, svarar Pasha argt.
- Dina metoder är inte alltid rätt, svarar Hristo.
- Så du menar att det är bättre att låta henne torteras? Det kommer hon ha väldigt mycket nytta av i trekampen! Vrålar Pasha.
- Om Gabryella är så pass svag att hon inte klarar av att möta sina rädslor igen då är hon nog inte vinnare av trekampen! Vrålar Hristo tillbaks.
- Och sen när blev du expert inom området om vad som krävs för att vinna en trekamp? Det enda du är bra på är väl att gifta dig rik! Vrålar Pasha.
- Pasha håll käften! Vrålar Ritané.
- Håll käften själv, Rita! Svarar Pasha.
- Pasha, om du går emot mig igen så lämnar du denna familj, hotar Mr. Krum.
- Det skulle inte vara första gången du överger en son, svarar Pasha argt.
- Pasha Georgiev Krum! Vrålar Mr. Krum ilsket.
- Håll käften! Vrålar Gabryella plötsligt och alla ser chockat på henne.
- Gabryella, håll dig undan, säger Hristo.
- Hålla mig undan? Ni hade nästan ihjäl mig! Skriker hon.
- Vad gjorde jag för fel med er uppfostran? Hur kommer det sig att ni inte är mer som Rita? Vrålar Mr. Krum.
- För att vi vågar stå upp för oss själva och andra! Vrålar Pasha.
- Ett enda ord till och du lämnar familjen! Vrålar Mr. Krum.
- Då lämnar jag också! Lycka till med att få in dina pengar du älskar mer än dina barn! Vrålar Gabryella och det bli knäpp tyst.
- Gabrijela Marienda Kruma, om inte du passar dig så kan du räkna mer att du inte återvänder till Storbritannien, varnar Mr. Krum.
- Då gör jag väl som mor; lämnar mitt gamla liv bakom mig, svarar Gabryella ilsket och Mr. Krum vänder sig om och marscherar i väg.
- Det var över gränsen, Gabryella, säger Ritané argt.
- Men inte mordförsök då? Frågar hon argt och även Ritané går.
- Drick, säger Pasha och räcker fram en vin flaska till henne som dykt upp från tomma intet.
- Följ din brors fotspår; det är det enda ni duger till, säger Hristo innan han lämnar.
- Jag kallar på vakter; de kommer inte kunna störa dig förrens vi åkt, säger Pasha och Gabryella nickar.
- Tack, svarar Gabryella.
- För vad? Frågar Pasha trött.
- För att du stoppade dem, svarar hon.
- Får försöka gott göra en hel del år, svarar han och jag tänker på alla minnen av misshandel mot Gabryella och Aurora som Pasha gett dem.

De säger inget mer förrens Pasha gått och vi blir ensamma.
Gabryella förklarar för oss att det hon druckit hade fört tillbaks gamla och hemska minnen och hennes värsta rädslor; men trots detta vägrade hon berätta exakt vad det hade varit.

- Inget illa menat, men din familj har allvarliga problem, säger Remus och Gabryella ler bittert.
- En bitter gubbe till far, en avundsjuk styvmor, en alkoholist till bror, en hemsk styvbror, en feg syster, en död syster och död mor; ja, det är inget annat än en skadad familj, svarar Gabryella bittert.
- Och du, säger Potter med ett leende.
- Orsaken till alla problem, svarar Gabryella.
- Det ordnar sig, säger Black och kysser henne på pannan.
- Klockan är mycket, ni borde gå innan vakterna kommer, säger hon.

När de lämnat mig och Gabryella lägger vi oss ner i våra sängar. Jag funderar på allt som hänt under dagen.

- Jag vet att du är förälskad i James, säger Gabryella och jag flyger upp i sittande ställning.
- Efter allt du gått igenom i dag så är det ”det” du tänker på nu? Svarar jag nervöst.
- Ja, svarar Gabryella nöjt och sätter sig upp så jag kan se henne och synen är fortfarande ovanlig av henne med sitt blonda hår.
- Du har fel och det är fortfarande läskigt att du har ljust hår innan du ska lägga dig, svarar jag.
- Jag har inte fel och tack, jag har alltid velat vara en aning skrämmande, svarar hon glatt.
- Varför tror du jag är förälskad i James? Frågar jag irriterat.
- För att du kallar honom James och du förnekar inte det, svarar hon.
- Jag förnekar det, svarar jag.
- Din mun säger det, men inte dina ögon. Dessutom så måste du bli lite mer diskret med dina blickar! Skrattar Gabryella.
- Du är sjuk i huvudet, skrattar jag.
- Bara medge det; du är förälskad i James Potter! Säger Gabryella.
- Aldrig, svarar jag.
- Aldrig vadå? frågar hon retsamt.
- Att jag medger det högt, svarar jag.
- Men du medger det tyst? Frågar Gabryella med ett leende.
- Ja, suckar jag och hon ger ifrån sig ett glädje tjut och hoppar upp från sängen och ger mig en kram.
- Om du berättar det för någon, så kommer jag mörda dig! Hotar jag.
- Jag måste få berätta för Sirius! Säger Gabryella.
- Nej! Absolut inte Sirius! Skriker jag och dörren öppnas och en vakt kikar in.
- Det är ingen fara! Svarar Gabryella och han nickar och stänger dörren.
- Inte ett ord, morrar jag.
- Okej, bara för att du är en av mina bästa vänner, skrattar Gabryella.
- Jag hatar dig ibland, suckar jag.
- Jag älskar dig också, sjunger Gabryella och går tillbaks till sin säng.
- Bra, svarar jag och lutar huvudet mot kudden.
- Vet du något annat som är bra? Frågar Gabryella.
- Vadå? suckar jag.
- Du är förälskad i James Potter.

ÅH VAD JAG ÄLSKAR DIG JUST NU
satt precis och läste igenom dom senaste kapitlena och sen lyste ögat.. yes!

Jaaaa jily!♡
Åh pasha du är helt underbar ♡♡♡♡

Helt jävla awesome! Du är grym!
Åh vad jag längtar till nästa kapitel redan, hoppas Gaby råkar försäga sig till Sirius eller James
WE WANT JILY

Gaaaaaaaaahhhh!!!!!
Detta var så freaking bra! Underbart, fantastiskt och allt där till! Måste till sskolan nu men gud vad det var bra!

IHHHHHHHHH
åh jg är en så DÅLIG läsare, IM SO SORRY HONEY
men jag läser ALLTID men sen börjar du skriva för j*vla bra så jg börjar få slut på ord liksom... (men sluta absolut INTE med att skriva så bra!!!)
Jag ÄLSKAR ALLT, allt från Sibryella, Jily (OMG LILY ERKÄNDE IM SO HAPPY), quidditchen, hur kriget kommer med till familjen Krum och deras relationer ♥
Du har en fantastisk talang, glöm aldrig det!!
Det är så mkt jag tänker och tycker om din OTROLIGA ff, men jg får det liksom nt t ord typ... Tänk dig en färgsprakande målning, så pulserande och stark att det till o med blir 3deffekt typ ^^
However, känner att jg nt ska förstöra det här ännu mer, så puss o kram och skriv gärna mer snart IM STARVING ♥

OMG! JILY ÄR PÅ VÄG! TACK TACK TACK TACK FÖR ATT DU GÖR MITT LIV KOMPLETT MED DENNA FANFICTIONEN: SIBRYELLA, PASHGAIL, JILY, PASHA, LITE TILL PASHA, PASHA-GOODGUY och alla dina läsare ÄLSKAR lite Krum-bråk: de är ju från Petrushina-Krum släkten fgs. (Det var väl Petrushina-Krum? i så fall: VEM ÄR PETRUSHINA?)

aja
älskar faktumet att Pasha kämpar med att vara snäll men inte för snäll mot Gaby: ¨Dö inte eller något¨, vad exakt är något? gift dig med Sirius medan jag är borta? flyg in i husväggen?

och jag har en request: döda Hristo i den sista uppgiften- Ingen kommer sakna honom. Du kan även få skada Mr. Krum för han suger.

iiiiih skriv mer för jag håller med Freddelito: WE ARE STARVING YOU LITTLE TALENTED AUTHOR!♥

sen Katta... HUR VÅGAR DU ÅKA TILL STOCKHOLM 9-11?! ((((
Jag ska dit och hälsa på min farmor den 12-14 juni! :'(
du kan inte stanna ett par dagar längre eller så? xD ♥ ^:*