De Fyra Grundarna

Hade inte tid att skriva längre, men om ni vill ha längre kapitel får ni vänta längre tid

Jätte bra som vanligt! Du är verkligen begåvad! Undrar 1 sak bara, varför är alferna så trevliga?

Kapitel 11

Jag såg mig omkring. Ett ljus (förtrollat) var den enda belysningen i rummet. Det luktade rost och jag hörde vatten som strömmade under oss. Alfen satte sig i en vagn som var på ett spår som ledde in i en mörk tunnel. Menade han att jag skulle sitta i den här gamla och smutsiga vagnen?
"Sätt dig" sa han med ett elakt leende som om han visste vad jag tänkte på. Jag gav honom en äcklad min och hans leende blev ännu bredare.
"Vill madam ha en kudde att sitta på?" frågade han så artigt han kunde.
"Ja" sa jag men visste att han bara skojade och satte mig i den gamla och smutsiga vagnen.
Han drog i en spak och vagnen rullade långsammt fram. Jag kände mig redan åksjuk, och enligt mr Ollivander var just dom här
resorna lite ... speciella ...

Vi susade fram i grottan, förbi alla valv med mycket pengar i. Marken försvann, men spåret fortsatte över ett djupt stup. Plötsligt, åkte vi uppochner! Jag tittade fundersamt på den lilla svartalfen.
Hans öron fladdrade för att vi åkte så fort. Vagnen gnisslade till och innom ett ögonblick var vagnen rakt upp igen.
Det gick långsammare och långsammare, och tillslut stannade den helt. Jag tittade upp, men fann ingenting. Bara svart.
Jag tittade åt både höger och vänster, men bara svart. Jag började få panik när jag upptäckte att jag saknade rösten också.
Jag försökte röra mina armar. Det gick inte heller.
Det ända jag kunde göra var att andas och vänta ...

Yeey. ^^
Gillar den här berättelsen/ff-en. ^^

SUPER!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Mooore and moore!!! MEEEERA!!! Du kan inte fatta hur glad jag blir när jag märker att ett nytt kapitel är ute...

AWESOME kapitel, längtar till nästa!!!

Jätte bra

Tips det enklare att läsa genom att redigera det allra första du skrev och gör spoiler av alla kapitel

Bra!!!