Dem Fem Marodörerna.
Forum > Fanfiction > Dem Fem Marodörerna.
Användare | Inlägg |
---|---|
Nadja_Gryffindor
Elev |
14 dec, 2013 21:02 |
Freddelito
Elev |
15 dec, 2013 18:11 |
the marauder
Elev |
15 dec, 2013 18:48 |
Borttagen
|
Sally tänkte på kentauren, vad hade egentligen hänt egentligen? Hon drog snabbt på sig skoluniformen och smög så tyst hon kunde ner för trappen. Men efter en liten stund kände hon hur någon tog tag i hennes axel. Hon vände sig om och såg Sirius stå där. "Du missar lektionen" sa han kort. "Scch, du har inte sett mig" svarade hon snabbt och sprang tyst ner för trappen och ut genom porten. Där ute var det nästan inga elever, alla hade väl lektion nu. Hon sprang snabbt till den förbjudna skogen då alla hennes minnen dunkade till i hennes huvud. Allt som hänt de senaste kvällarna. Skriken som hörde till ett slagsmål uppe vid det piskande trädet. Kentauren som skulle ha varit död om inte hon hade kommit, tänk om allting hängde ihop? Hennes huvud började dunka ännu mer och hon kände hur yr hon var. Hon skulle helst ut av allt sätta sig ner och vila, men hon ville verkligen få reda på vad det var eller vilka som hade skrikit. Och varför hade hennes hår slutat ändra färg när hon byter humör? Och varför hade det blivit rosa? Hennes huvud var alldeles för nära på att spricka så hon stannade upp och tittade upp mot den klara fina himlen. Hon tittade på sina händer, varför hade allting hänt på en gång? Hon slog med högerknogen på trädet innan hon började gå igen. 26 apr, 2014 11:21 |
Nadja_Gryffindor
Elev |
26 apr, 2014 23:26 |
Freddelito
Elev |
27 apr, 2014 08:18 |
liljan
Elev |
27 apr, 2014 09:45 |
Neloon
Elev |
Amazing
*Bevakar* 27 apr, 2014 13:38 |
Borttagen
|
Sallys ben började darra lite. Hon var nu långt inne i skogen och det var svårt att få en skymt av solen uppe på himlen. Men tillslut fick hon syn på ett högt stenblock och fortsatte snabbt dit. Hon tog ett hårt grepp och började klättra. Det var först när hon kom upp som hon insåg hur högt upp hon var. Blocket var i alla fall stadigt så hon kunde smidigt ställa sig upp och titta över skogen. Solen lyste fortfarande klart uppe på den blåa himlen vilket gjorde det enklare att se hur mycket klockan var. När hon var yngre hade hon och hennes förra klass gått i en kurs om scouter så hon hade lärt sig lite om hur man kan se hur mycket klockan var. Hon la huvudet på sned men hennes huvud var alldeles för fylld med tankar för att hon skulle klara av det. Hon började klättra ner igen men nu visste hon i alla fall åt vilket håll hon skulle gå åt. Hon gick med tunga, halvt snabba steg mot norr och kunde efter en stund skymta de piskande trädet. Hon hade helt och hållet gått åt fel håll förut. 28 apr, 2014 20:41 |
liljan
Elev |
28 apr, 2014 21:41 |
Du får inte svara på den här tråden.