Kaos med tidvändare!

Tack!

Bra, mer!

Skriv mer när du kan!!

Det var super bra.

Bra c:

Jätte braaa! :-)

BRAVO!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Bra, längtar på mera!

När kommer det mer? D:

Oj ,har inte skrivit på jäääte länge!
*skäms*

Ska försöka skärpa mig ,emn lovar inget, eftersom jag verkligen suger på uppdateringar!

Kapitel 9 (eller 8?)
JAMES

Remus satt och läste någon tråkig bok när jag och Tramptass kom tillbaka. Vi tog av oss onsynlighetsmanteln som vi bärt ända upp hit av säkerhetsskäl. Remus såg upp från sin bok.
"Hämtade ni någon choklad?" frågade han och hans blick förflyttade sig till våra fickor.
Sirius såg lite rädd ut och gömde sig bakom mig, jag erkänner att jag också blev lite skrämd. Måntand utan sin choklad var ingen glad syn.
"Eh nej" sa jag och Remus höjde på ögonbrynen.
"vi var bara i uppehållsrummet." förklarade jag snabbt, hans blick såg tvivlande på manteln som jag höll i min ena hand.
Sirius verkade ha fått tillbaka modet nu, antagligen för att jag fortfarande var oskadd, och klev fram från sitt gämställe bakom mig.
"Vi har spionerat på "de nya" och de är jätte mysko!" sa han ivrigt och började nästan hoppa upp och ner av ivrighet. Jag himalde lite med ögonen och såg att Måntand gjorde detsamma.
Som tur var märkte inte en viss Tramtass detta.
"Hallå?!" sa han istället och såg stött ut för att Måntand inte frågat något om det mystiska med "de nya". Jag drog lite på munnen åt hans låtsad bevikna min. Måntand såg bara en väg ut ur det här och sa snabbt:
"Tramptass, vad fick ni reda på?"
Sirius som låtsades bli alldles överväldigad av frågan svarade:
"Min kära kollega, Måntand, att du missade det avgörande ögonblicket..."
"Tramptass" muttrade Remus varnande.
"Okej, tråkmånsar. De har helt säkert rest i tiden och letar efter en mystiskt "halvblodsprins", nöjd?" sa han.
Remus rynkade på pannan och såg ut att vara i djupa tankar. Det var en ganska spånd tystnad, när både jag och Sirius väntade på hans svar.
Vi var vana vid att han brukade känna till det mesta, men han gjorde oss besvikna.
"Halvblodsprinsen? Vem är det?" sa han förbryllat då han gett upp.
Jag ryckte på axlarna.
"Vet inte, någon som de tror går på skolan." svarade jag.
"Och är bra på trolldryckskonster." fyllde Tramptass i.
Jag nickade och Remus såg ut att tänka igen.
"Vi får nog hitta ett sätt att fråga ett stort antal personer utan att de blir misstänksamma..." sa han dröjande.
Sirius sken upp. "Vi kan slå till alla elever vi ser och fråga om de sett halvblodsprinsen!" utbrast han.
Jag höjde på ögonbrynen. Ingen kommer ju misstänka det.Remus såg ut att tänka samma sak för han sa;
"Nja, dålig idé Tramptass. Och självklart skulle Tramptass svara: "Ni är bara avundsjuka på mitt hår." Vilket fick oss alla tre (var fanns Peter egentligen?) att börja gapskratta.
"Okej, okej! sa Remus när vi lugnat oss lite.
"Någon annan idé?" Han såg hoppfullt på mig när han sa detta och jag bet mig i läppen.
"Vi går till Snigelshorn och kollar hans betyg lista. Halvblodsprinsen borde ha toppbetyg och vara ungefär i vår ålder." sa jag rätt bestämt.
Vi skulle bli tvugna att bryta oss in, såklart, men vad gjorde det?
"Han är antagligen halvblod också..." sa Sirius eftertänksamt. Jag och Remus nickade medhållande.
"Men det finns bara två i vårt år som verkligen är bra på trolldrycker..." kom jag plötsligt på.
Remus sken upp, men Sirius såg bara konstigt på oss.
"Om ni tror att det är Snorgärsen eller Evans, så.."
Men både jag ch Sirius trodde vi visste vem halvblodsprinsen var. Om det inte var Lily förstås...

Sådär, urdåligt kapitel. Usch!
Ska försöka skriva bättre nästa gång och då blir det nog lite Luna!