Förbjuden Romans ~ Uppföljaren (Professor/Elev)

Underbart fantastiskt braaaaa!
Jag undrar hur det gick på proven...

Åh, vad jag hoppashoppashoppas åt Penelope! Känner igen mig sjukt väl i hennes tankegångar, så sjukt jobbigt. Underbart, as always! ♥

Aw, tack gummz! ♥

Ja jag har skrivit en massa och jag hoppas, hoppas, hoppas verkligen att ni ska tycka om det som komma skall. ♥


Maw! TACK! ♥
Ja du det gör jag med, hon är baserad på mig och prestationsångest är ju något man nästan alltid haft -.-' Tyvärr. Hoppas det går bra för dig

Hahah, va du är gullig
OJ! Ja men guu, det är ju typ en av de bästa komplimangerna, tack tack tack Glad jag blir!


TACK!!!!!!


Tack så hemskt mycket!


TACK
Ja vi får se ^^


Maw, tack finaste Milla! ♥ Ja vi får verkligen hoppas
And like always your comment is awesome ♥

Gumman, kan vi inte få ett nytt kapitel? Snälla underbara du! ♥

Hej på er!

Önskar er alla en fin fin lucia Själv har jag spenderat dagen med julbak! Pepparkakor och två sorters knäck blev det Nom nom nom!

Men nog om det nu, tänkte ger er nästa kapitel!
Kram på er allihop!



~Kapitel 59~

Resten av veckan liksom försvinner i en dvala för mig. Jag äter, sover, umgås mycket med mina älskade vänner. Men söndagen kommer, solen skiner in genom fönstret och jag vaknar helt utvilad för första gången på flera månader. Kvällspromenaden på två timmar kvällen innan var vad jag behövde för att bli så pass trött att jag kunde sova ordentligt. Jag sätter mig sömnigt upp och sträcker upp mina armar, jag sträcker ut varje finger och gäspar stort innan jag tar på mig min badrock, tar mitt badlakan i handen och vandrar iväg från en slumrande sovsal till badrummet.

Jag tappar upp ett varmt bad och häller i bubbelskum som snabbt löddrar upp till ett fluffigt bubbel. Jag sjunker ner i det ångande vattnet och njuter av hur värmen mjukar upp alla mina spända muskler. Efter en halvtimme i badet där jag suttit och sjungit för mig själv tappar jag ur karet och torkar av mig. Jag borstar omsorgsfullt mitt hår och när jag ser mig i spegeln har mina kinder börjat få en rosig färg och mina ögon är inte lika insjunkna längre. Jag ler för mig själv och tar på mig badrocken innan jag går tillbaka till sovsalen där jag möts av en morgontrött Coraline.

”Morgon sömntuta.” säger jag glatt mot en gäspande Coraline,
”Hej gumman...” mumlar hon som svar mitt i en gäspning,
”Redo för frukost med killarna?” frågar jag och byter om från morgonrock till ett par vita jeans, ett ljuslila linne och mina svarta sommarskor. Små fina ballerinor med guld detaljer. Jag viker upp byxbenen, det har blivit så varmt senaste tiden.
”Penelope... De har redan ätit frukost de har ju- JISSES VI MÅSTE TILL QUIDDITCHPLANEN!” utbrister Coraline hastigt när hon ser att klockan är halv elva på förmiddagen. Hon flyger upp ur sängen och jag kan inte hjälpa det men jag fnittrar åt min bästa vän när hon flyger fram mellan garderob, sminkbord, spegel, borsten, badrummet och sminkborstarna.

Efter en kvart är hon redo och vi springer tillsammans skrattandes ner till Stora Salen, slänger i oss frukost och sluter sedan upp med alla andra elever som ska se Huffelpuff möta Ravenclaw en sista gång innan detta året är slut. Vi ansluter oss snabbt till Hagrid och Joshua. Jag hejar på båda lagen denna matchen eftersom att det inte räknas några poäng till elevhemstävlingen eller liknande utan mest är en avslutande vänskapsmatch och jag håller faktiskt på båda lagen på grund utav Eric. Självklart håller jag ju annars nästan alltid på Ravenclaw men Eric är kapten i Hufflepuffs lag så det faller sig ganska naturligt för mig nu att heja på dem båda.

Läktarna bryter ut i applåder på båda sidorna varje gång poäng tas av något utav lagen och det är en härlig stämning bland alla eleverna. I min ögonvrå kan jag se Joshua pussa på Coraline och hur hans armar snirklar sig runt hennes midja. Saknaden av Severus blir extrem för mig. Men samtidigt är jag otroligt lycklig för mina två bästa vänner som funnit lycka och kärlek hos varandra. Jag undrar hur mycket de kommer klibba på varandra nästa år... Om, om jag är kvar förstås, annars får jag aldrig veta...

För första gången slår tanken mig att jag kommer missa sista året med mina bästa vänner, jag kommer inte ta min examen med mina bästa vänner ifall jag klarar min F.U.T.T. tentamen. Tanken slår mig som en blixt från klar himmel. Det är inte bara Severus som gör uppoffringar för oss, jag gör det också... Men, det är värt det. Tanken får mig att le och fälla en tår samtidigt. Men innan jag hinner tänka vidare på det bryter läktaren ut i jubel när Eric fångar Kvicken.
”WOOHO!”
”HEJA ERIC”
”BRA MCCULLOCH!” ropas det på läktaren och de båda lagen avslutar med att rada upp sig hålla ut ena handen och ge varandra varsitt enkelt handslag medan de glider förbi varandra på sina kvastar som är slitna efter ett år av intensiva träningar och matcher.

Jag möter upp med Eric efter att han bytt om och duschat. Jag ger honom en vänlig kram och gratulerar till vinsten. Eric tackar och ger mig ett stort leende.
”Så, följer du med till Stora Salen med de andra och firar att vi snart slutar?” frågar jag glatt, Eric nickar och vi tar sällskap till Stora Salen med Joshua och Coraline. Resten av dagen spenderas med att umgås med alla vänner i Stora Salen och fira den otroligt jämna och fina avslutningsmatchen mellan Ravenclaw och Hufflepuff. Det känns otroligt bra att ha en dag då jag bara kan slappna av och njuta av nuet. Det känns som om den är över alldeles för hastigt när jag ger Eric en godnatt kram innan våra två gäng av vänner skiljs utanför Ravenclaws dörr.

^^

Superbra

Tack!

Så bra! Verkligen jättebra!