Du sa att du aldrig skulle lämna mig, Cedric. [SV]

Waiii! Älskar dina ff:s, så det ska bli kul att se vart det här leder. Superbra, välskrivna kapitel, älskar alla små detaljer som du lägger till. ♥

Moar?

Som ni önskar vackra läsare, ett kapitel till! ♥

Kapitel tre.
When we stand hand in hand

Vi går in genom Hogwarts portar och det första vi hör är Professor McGonagall som skäller ut Peeves.
”Jag kallar på rektorn! Jag varnar dig, Peeves!” Ryter hon så det ekar mellan väggarna.
”Välkommen tillbaka till Hogwarts, Lyhra, där allt är som det brukar.” Suckar Cedric men med en glimt i ögat.

Jag går in efter honom i stora salen och vi slår oss ner vid Hufflepuffbordet. Sorteringscermonin flyter på som vanligt och vårt elevhem får ytterligare en skara elever och festmåltiden är lika underbart god som alltid! När alla proppat i sig tillräckligt med mat stället sig Dumbledore upp.
”Så där ja! Nu när vi allesammans är mätta och otörstiga måste jag be om er uppmärksamhet, eftersom jag har några saker att meddela.” Börjar Dumbledore och blickar ut över eleverna. Sedan berättar han bland annat att årets elevhemstävling i quidditch inte kommer bli av. Cedric flämtar och lägger ansiktet i händerna, liksom många andra. Jag lägger min hand på hans rygg medan han suckar och klagar.
”Dumbledore kan väl inte bara ställa in elevhemstävlingen sådär!? Jaja, han har säkert en anledning.” Cedric ser upp igen och försöker sig på ett leende. Då öppnas dörren med en smäll och in kommer en man med svart mantel och käpp, han stapplar sig fram till Dumbledore.
”Får jag presentera vår nya lärare i försvar mot svartkonster, Professor Moody!” Berättar Dumbledore. Några elever börjar viska, men jag kisar mot mannen, hans ansikte är svårt ärrat och över ena ögat har han någonting som ser ut som ett konstgjort…
”Monsterögat Moody…” Viskar Cedric med uppspärrade ögon. Jag nickar långsamt, jag förstår varför han kallas Monsterögat. Det går en rysning genom kroppen.
”Som jag just sa, ”Dumbledore tar ton igen,” så har vi på Hogwarts äran att få vara värdar för ett mycket spännande evenemang under de kommande månaderna, ett evenemang som inte har ägt rum på över hundra år. Det är mig en stor glädje att meddela att Turneringen i magisk trekamp kommer att gå av stapeln på Hogwarts i år.”
”Ska det vara ett skämt?” Ropar någon högt från Gryffindorbordet. Sedan följer det en lång förklaring från Dumbledores sida om hur trekampen kommer att gå till, och att alla över sjutton får anmäla sig.

Efter middagen går alla elever ur salen och pratar om den magiska trekampen, våra vänner skyndar sig ner till Hufflepuffs sällskapsrum men jag och Cedric är lite långsamma av oss och går en bit bakom dem. Vi hör höga röster och skratt från någonstans framför oss, men så långt våra ögon når är det folktomt.
”Du borde anmäla dig till trekampen.” Säger jag till Cedric. Han fnyser, men ler ändå och det ser ut som han blev smickrad.
”Jag vet inte… jag tror inte det.” Säger Cedric och drar handen genom sitt bruna tjocka hår. Jag rycker på axlarna.
”Det tror jag, du är en väldigt bra trollkarl Cedric, begåvad, smart…” Börjar jag men Cedric avbryter mig.
”Lägg av!” Skattar han. ”Du skulle borde anmäla dig istället, du är dubbelt så begåvad, smart...” Säger Cedric och betraktar mig. Jag ler skeptiskt och höjer på ögonbrynen. Jag visar inte att jag egentligen blev helt varm av hans ord. Jag byter ämne.
”Så du och Cho, är det på allvar nu alltså?” Frågar jag nyfiket. Jag har vetat om att Cho alltid haft ett gott öga för Cedric, och att Cedric inte hade någonting emot henne. De har spanat på varandra i evigheter. Jag ser hur Cedric, lite besvärat, kollar ner på sina fötter.
”Lägg av, Lyhra.” Svarar han.
”Med vad?” Kräver jag att få veta, och stannar. Cedric gör detsamma och ser på mig med sin genomträngande blick som får alla tjejer på skolan att smälta, men jag möter stadigt hans gröna par ögon.
”Ställa frågor som jag inte kan svara på.” Säger han tillslut och börjar gå mot ingången till sällskapsrummet. Jag kommer ikapp honom.
”Men Cedric, hon tycker om dig, och du tycker om henne, eller hur?” Envisas jag och vi stannar framför ingången till sällskapsrummet, tre staplar med fat.
”Jag hatar att ljuga, speciellt för dig, så… ärligt vet inte om jag verkligen gillar henne på det sättet.” Svarar Cedric och möter min blick. Jag håller den stadigt.
”Men varför låter du henne tro det?” Frågar jag och rynkar ögonbrynen.
”Förstår du inte? Jag menar… vad skulle alla tro om jag dumpade skolans populäraste tjej?” Frågar Cedric besvärat. Vi står vid de tre staplarna med tallrikar, som är ingången till sällskapsrummet. Ingen av oss förmår oss att gå in till sällskapsrummet, där vännerna skulle slänga sig över oss, eller i alla fall över Cedric. Jag ser förvirrat på honom och skakar oförstående på huvudet. Cedric suckar och knackar fem gånger på en tallrik i den mittersta stapeln, dörren till en jordig gång öppnas. Han går in där och jag skyndar efter.
”Cedric, ingen skulle tro någoting. Visa att du har ett hjärta.” Säger jag. Han vänder sig om mot mig och ser mig rakt i ögonen. De ser ut som han vill säga någonting och han står i tystnad och ser på mig i något som känns som flera minuter. Sedan suckar han bara och drar med mig vidare genom gången som leder mot Hufflepuffs mysiga sällskapsrum. Där är det full fart, alla pratar och skrattar. När Cedric gör entré tystnar nästan alla. Några andraårselever följer storögt Cedric när han går genom rummet. Några tjejer i ett hörn börjar fnittra, Cedric ler mot dem och deras ansikten blir knallröda.
”Diggeee!!” Ropar Aaron och vinkar oss till sofforna som han lagt beslag på. Jag skrattar åt smeknamnet han gett Cedric och slår mig ner mellan Ronya och Aaron.
”Cedric, du borde anmäla dig till trekampen!” Säger Aaron. Cedric skattar.
”Kanske det.” Svarar han men kollar på mig. ”Jag tycker Lyhra borde anmäla sig.” Olivers, Aaron och Ronya kolla på mig på samma gång. Ronya börjar nicka.
”Ja, det borde hon verkligen!” Utbrister hon. Jag skakar på huvudet men ler.
”Jag anmäler mig bara om Cedric anmäler sig.” Säger jag och kollar utmanande på Cedric.
”Okej, då anmäler vi oss tillsammans då, till den magiska trekampen.” Bestämmer Cedric med ett leende.

Wow

Super! 8D

Superbra!!!
Har längtat!

Alltså: du har en stoooor gåva! Vet du hur glad jag blev när jag såg kapitlet ?! Superglad!
Det här var ett fantastiskt välskrivet och bra kapitel. SUPERBRA JOBBAT!!

Totalt maxat! du är grym, så keep up the good work!

Du är så superawesome på att skriva!

Adfdsfmdkf BRAA! ♥

(Förlåt men jag måste bara tillägga: harry potter fanet- Din forumsignatur gör den här sidan bred, om du bara lade texterna under varandra i stället för i bredd skulle jag bli lite gladare! Hihi vill du ändra det?