Sjunde året på Hogwarts

Jag kunde inte transferera mig ordentligt efter min första yrsel, så Yaxley grabbade tag om min ena arm och jag fick hjälp till slottet via samtransferens.
Han släppte av mig utanför grindarna och Severus öppnade oförsående åt mig...som om han visste att jag skulle komma.
Jag tackade och jag gick följe med honom upp till slottet där vi såsmåning om skildes åt.
Jag gick sakt in i stora salen och såg att Sally fortfarande satt kvar. Jag började le.
plötsligt när jag kom ca en meter ifrån henne fick jag någon slags impuls och satte mig jätte nära.
-"Hej Sally! du? ... har du hållit kontakt med Hermione något?" frågade jag snabbt.
Hon ryckte på axlarna.
-"Vart tog du vägen och varför frågar du det?" undrade hon med ett förvirrat ansiktsuttryck.
-"Ehhmm.. ingenstans.." sa jag snabbt.
hon kollade förvånat på mig.
-"Och jag undrar bara hur det går för dem?" fortsatte jag och lade till ett falskt leende.

jag och Draco kom in och vi satte oss hos de två yngre eleverna. Draco såg oroligt på sin syster men hon verkade må bra, jag därimot var inte lika säker. hon värkade så himla, ja över trevlig. även om hon och Sally var bästa kompisar var det något som inte stod rätt till. Draco gav mig en smörgås och ajg log mot honom och började tugga medans jag betraktade Viole med vaksamma ögon och väntade på att hon skulle göra något som avslöjade vad som var fel.

Jag märkte att Cara och Draco kom in efter mig i Stora Salen, men jag lade ingen notis till det.
-"Har du lust att följa med ett tag, jag måste..prata.." sa jag till Sally och drog med henne bort från borden.
Jag hörde smygande steg efter mig, men försökte ignorera det och gick snabbare med ett hårt grepp om sallys hand för att hon skulle hänga med.
jag stannade till när det kändes ganska säkerft och sade lugnt:
-"Vet du vad Harry har för kommande planer?"
Sally skakade segt på huvudet och jag kände hur det brände till i mig och jag fick en dödlig impuls och drog upp trollstaven och riktade den mot henne!
-"JO DET VET DU!! UT MED DET!! CRUCIO!" skrek jag argt och jag visste inte själv vad jag höll på med, det var som om någon styrde min kropp.
Sally reste sig upp och började snabbt haltande springa iväg och jag kastade argt förbannelser efter henne.
sedan föll jag ihop och slog i huvudet i det hårda sten golvet.

jag såg på Draco när viole försvann och Draco förstod att något var konstigt och drog upp mig på fötter, jag häll på att ramla över bordet men kom snart ikapp honom.
"Vart tog hon vägen?" frågade Draco mig och jag ryckte på axlarna och kände hur någon sprang in i mig och såg ner på Sally som hade tårar längs ögonen.
"Salley...Harry...jag bara...Crucio." var allt Sally fick fram mellan snyftningarna och jag såg hade ingen anning om vad hon pratade om och jag såg på Draco som ryckte på axlarna. hon pekade åt hållet hon kommit och jag såg på Sally
"Stanna här." sa jag och satte henne på en bänk som stod längs väggen och gick med Draco för att kolla. vi såg Viole på golvet och Draco sprang fram till henne och såg på henne och började sedan skaka henne.
"Draco stopp!" skrek jag och han såg på mig. "Om hon inte har hjärnskakning lär hon få det." sa jag snällt och gick fram till Draco som la ner sin syster. hon öppnade ögonen och såg lite oförstående på oss. Draco sken som en sol, men jag såg allvarligt på Viole.
"Vad hände?" frågade jag henne och hade ingen anning om att ajg nästan lät som pappa

Jag kände hu någon skakade mig och sedan lade ned mig igen.
Sakta men säkert så öppnade jag ögonen och det första jag såg var min bror som sken glad som en solstråle. Sedan såg jag Cara.
-"Vad hände?" väste hon. Hon lät som Herren och jag kastade mig ifrån dem.
-"DU ÄR BESTATT!!!!bort från mig! MONSTER!" Skrek jag och började gråtande trycka mig mot sten väggen.

jag såg på Viole och ryckte till.
"Viole lugna dig." sa Draco och la armen runt henne och jag såg på henne och blinkade några gånger.
"Förlåt Viole det var inte meningen att ryta. jag blev bara lite orolig både för dig o Sally." sa jag och såg på henne. hon nickade svagt och jag satte mig mitt i mot henne.
"Så vad hände? att pappa har något med det att göra det har jag redan listat ut." sa jag vänligt till henne och log uppmuntrande

Jag skakade och kollade på Cara medans jag rädd tryckte mig mot min bror.
-"j...jag.... kan ...inte berätta.." sa jag och skakade.
Hon suckade och kollade ned i golvet och såg ut att tänka.
Plötsligt sved det till i armen och jag fick en snabb vision av mor, far och Draco ligga döda.
Jag skrek av hjärtskärande smärta och Cara och Draco kämpade med att hålla mig lugn.

jag såg oroligt på Viole och vi försökte hålla henne lugn. tillslut slappnade hon av lite och Draco såg oroligt på sin syster.
"Om hon inte kan berätta måste han hotat henne och jag antar att det är med samma medel han hotade dig Draco." jag såg på min fästman. "Jag antar att han hotade med att döda er alla om hon inte gör som han säger." jag suckade och försökte tänka.
"Vad ska vi göra?" frågade Draco och jag såg på honom.
"Jag försöker tänka. jag utgår från att hon inte kan eller får berätta för någon och att hon har ett uppdrag. nu är frågan bara vad?" jag försökte komma på vad pappa ville att Viole skulle göra. kan han inte komma på något nytt. kan han inte skicka in dvärgar eller något typ pyslingar måste han använda människor och som alltid råkar vara mina kompisar.
"Sally!" sa Draco och jag såg oförstående på honom.
"Vad är det med henne?"
"Men Viole drog iväg med henne och sedan kom Sally gråtande. det måste ha något med Sally att göra." sa Draco och såg på mig.
"Han vill veta var Mioni och killarna är. självklart!" sa jag och Draco nickade.
"Frågan är bara vad vi gör. vi kan inte avslöja för honom att vi vet och vi kan inte heller berätta vart de andra tre är. jag tänker inte överlämna mina kompisar till pappa. ingen av dem kommer komma levande därifrån!" sa jag ledsamt och DRaco la sin andra arm runt mig.
"Men vad ska vi göra med Viole. din far kommer tvinga henne att fortsätta." viskade Draco och jag såg på henne och nickade.
"Jag vet inte vad vi ska göra. jag tror inte det hjälper om jag skäller på honom. och även om det gör vill jag ha det som sista utväg. några förslag?" jag såg på syskonen och log lätt

jag återfick paniken.
-"h..han kommer döda mig om jag inte tar reda på ... det.. " viskade jag svagt och varma nya tårar rann längs mina kinder.
-"hysch.. såja vi kommer nog på något ska du se." sa Cara och jag skakade till igen och grät vidare.
livet kändes så hopplöst.

jag såg på Viole och förstod hur hon kände. jag behövde aldrig vara rädd för pappa som alla andra men jag behövde därimot vara rädd för att alla som jag brydde mig om skulle dö på ett eller annat sätt. det spelade inte så stor roll för pappa.
"Viole jag lovar att lösa det här på något sätt. så upp med hakan. inget är någonsin hopplöst." sa jag och log mot henne och jag o Draco hjälpte henne upp på fötter. Draco höll fortfarande armen beskyddande runt henne, han är en bra storebror, när han vill. tänkte jag och log.
"Nu tror jag det är bäst i fall vi ser hur Sally mår." sa jag och vi började gå mot platsen där vi lämnat henne. vi kom fram till bänken men Sally var inte där och det fanns inte ett spår av henne.