Sjunde året på Hogwarts

(japp Sev är rektor)

Draco såg på mig och log lite.
"Det här är ganska kul." skrattade han och jag log.
"Ska vi gå fortare?" frågade jag och han såg osäkert på mig. "Äh håll bara i mig." sa ja goch satte hälarna i Ballerinas sider och snart galopperade hon och jag kände den där härliga känslan som jag alltid gör när jag rider. det vill säga tills Draco tappade balansen och drog av mig från hästryggen.
"Vad var det bra för?" frågade jag honom när jag landade på marken. Ballerina stannade och hon verkade undra det samma.
"Det är väll inte mitt fel om jag inte kan rida. och jag skulle ju hålla i dig." svarade han där han låg i gräset. "klant" skrattade jag och la mig ner. Ballerina såg på mig och jag nickade och hon började genast beta. jag la mig bredvid Draco och såg upp på molnen.

"Ja, jag saknar" sa Viole.

(Det är tråkigt utan dig!)

Jag nickade åt Sallys fråga.
Min stackars bror som blivit tvingad till att försöka döda honom...
jag suckade vid tanken och mindes hur Draco dragit upp mig ur sängen och sagt åt mig att packa ihop det viktigaste, och vänta i sällskapsrummet tills han återvände.
Jag mindes också hur Bella kom in i sällskapsrummet och drog med mig ut på flykt.
vi flydde Hogwarts, flydde slottet, flydde alla.
även om jag inte ville vara med på det så skulle jag inte vara välkommen till skolan efter vad min bror försökt göra... eftersom jag är anhängare till Caras far.

Tack vare att severus så fick jag OCH Draco komma tillbaka.

-"Ja, jag saknar honom något enormt.." sa jag till sally och tänkte på den gamle rektorn med silverskägget och det snälla leendet.
det värkte till i märket igen och jag vek ihop mig dubbelt.

jag såg på Draco som ryckte till.
"Vad är fel?" frågade jag honom och han log
"Inget. jag fick bara en sån konstig känsla som om något är fel." svarade han och jag såg konstigt på honom.
"Ja det förklarade ju allt." skrattade jag och han gav mig en arg blick. "Kom nu så rider vi tillbaka." Jag gick fram till Ballerina och tog tyglarna och satte upp.
"Menare du att jag måste hoppa upp igen?"
"Ja om du inte vill springa bredvid." skrattade jag och han såg på mig och jag drog sedan upp honom och vi började rida hem. Draco hoppade glatt av när vi kom fram men benen vek sig under honom
"Jag borde kanske nämt att man oftast blir svag i benen första gången man rider och du kommer antagligen ha träningsverk i morgon." sa jag och satte av, Draco gav mig bara en arg blick och jag gjorde iordning min häst och släppte ut henne. vi gick in i huset och Yaxley såg konstigt på Draco som stödde sig mot mig.
"Han har fått rida på Ballerina." skrattade jag och Yaxley bara nickade kort.
"Förresten så är din syster här, Malfoy." sa Yaxley och jag såg på honom.
"Är Viole här?" frågade jag konstigt och han nickade.
"Hon kom precis. hon är uppe hos herren." Förkalrade han och vi gick upp till pappas kontor och såg Viole stå där.
"Vad gör du här viole?" frågade Draco och jag såg på pappa

Jag hörde bultande ljud i huvudet och en väsande röst som sa "kom hit... kom hit nu..".
rösten gav mig en fruktansvärd huvudvärk och jag blundade och höll för ögonen, varefter allt snurrade runt och och jag blev nästan spyfärdig.
tillslut så slog mina fötter i marken och jag öppnade ögonen och vinglade till när jag märkte att jag stod framför Herren.
-"He..herre?" stammade jag fram och han log ett lömskt leende mot mig.
Jag svalde och såg Yaxley gå ut genom bakporten ut i trädgården.
Jag svalde igen.
-"Var så snäll och följ med till mitt kontor." sa Herren med en len fast väsande röst.
Jag gick skakande efter honom när vi korsade en korridor och uppför en trappa.
Sedan in i ett arbetsrum.
Jag svalde och hann inte säga ett ord förens Cara och Draco stormade in i rummet.

jag såg förstå på Viole och sedan på pappa och sedan på Viole igen.
"Är du ok Viole?" frågade Draco och hans syster nickade och jag försökte förstå vad hon gjorde här. jag såg på pappa men han bara kollade likgiltigt på oss och sa inget.
"Ska jag behöva dra det ur dig eller tänkte du berätta varför Viole är här?" jag såg på pappa som stirade tillbaka på mig och sedna på Viole

är master of deth sjundeårselever?vill bara veta

Jag såg först på Viole sedan på pappa och sedan på Viole igen.
"är du ok Viole?" frågade Draco och han syster nickade och jag försökte förstå vad hon gjorde här. Jag såg på pappa men han kollade bara likgiltig på oss och sa inget
"ska jag behöva dra det ur dig eller tänker du berätta varför Viole är här?" jag såg på min far som stirrade tillbaka på mig och sedan på Viole

Herren kastade NÄSvisa (hhahhaha var tvungen att använda det ordet x'D) blickar på dem två ny anländna och öppnade munnen.
-"Det enda du skulle behöva göra nu är att vända dig om, ta med dig din festman och lämna rummet, kära du.. jag måste få prata med Violet om en sak." sa Herren med ovanligt snäll röst.
Cara kastade misstänksamma blickar mot honom.
-"Det du säger till henne kommer vi få reda på ändå.." sa Cara med ett flin.
-"Åh... det tror jag inte." log Herren och nickade mot dörren.
Cara fnös och drog med sig Draco ut ur rummet. jag hörde hur dörren slog igen och hur stegen blev svagare.
Tillslut var det helt tyst och jag trampade nervöst.
-"Slå dig ned." sa Herren och jag satte mig snabbt ned med darrande underläpp.
-"Nå...då så.. " började han och knäppte händerna på bordet, sedan viftade han med trollstaven mot dörren som låstes och kastade en isolerings besvärjelse över dörren så ingen kunde höra in.
Jag blev ännu nervösare.
-"Jag har lyckats lista ut att du är nära vän med en viss "Sally Granger. Har jag rätt?" frågade han med väsande röst.
jag svarade inte, utan fortsatte att skaka och kolla ned i knät.
-"svara mig. CRUCIO!" sa han argt med trollstaven mot mig. Jag skrek till och flög ned på golvet där jag vred mig i plågor.
-"JA.. JAAAA JAG KÄNNER HENNE!!" skrek jag hjärtskärande och smärtan upphörde.
Jag tog mig dallrade upp på ben och herren nickade mot stolen igen som om inget hade hänt. Jag gick med skakande ben fram till stolen och satte mig bedrövat ned på nytt.
Varma tårar bröt loss och värmde upp mina kinder.
-"Du vet väl vad jag tycker om smutsskallar?" väste han och jag nickade snabbt.
-"och blodsförrädare...minns du Charity Burbage?" frågade han snabbt.
Jag nickade och mindes den uppochned hängande gestalten på senaste mötet.
-"Din kompis råkar vara ett yngre syskon till Harry Potters kompis Hermione Granger... låter namnet bekant?" sa han argt.
Jag nnickade snabbt utan att tänka mig för.
-"imperio..." väste han med staven mot mig.
Jag kände plötsligt att jag skulle kunna gör ALLT för honom, för herren.
-"Fixa fram information från din käre kompis, Sally Granger. Ta reda på vad hon vet om Potters upptåg. vart dem befinner sig." sa han argt.
-"Ja, herre." sa jag i trans och reste mig upp och bugade mig.
-"Violet... säger du det här till någon.. så dödar jag dig.. OCH din familj... kom ihåg det." sa han lugnt med ett elakt flin och viftade med staven så mina tårar torkade ut.
Jag gick sakta ut ur rummet och kände hur trycket i vänsterarmen försvann.

(haha och jag har så dåligt humor att jag skrattade åt skämtet)
jag såg argt på pappa och drog motviligt med mig Draco där ifrån och in på mitt rum
"Jag gillar inte det här!" sa jag och började gå fram och tillbaka över golvet, Draco såg orolgit på mig.
"Lugna dig!" sa han men jag bara slängde en arg blick på honom och han blev tyst.
"Varje gång pappa ber mig lämna rummet gör han något som jag vet att han inte vill att jag ska få reda på!" sa jag frusterat och stannade mitt på golvet. Draco såg på mig men sa inget och jag avbröts i mitt tänkande av en knackning och pappa kom in.
"Din syster är på väg till skolan." svarade han kalt och jag såg på honom.
"Vad har du gjort med henne?" frågade jag honom men han svarade inte. utan bara såg på mig.
"Vad har du för plan nu då som jag inte får höra?" jag nästan skrek på honom men han svarade fortfarande inte.
"Men svara då!" sa jag argt och fick tag på ett glas som jag kastade mot honom, han tog upp armen och glaset gick i bitar.
"Jag tror nästan du umgås för mycket med Bella." svarade han och jag såg argt på honom
"Vad jag gjort med henne angår dig inte och om jag minns rätt så vill du inte vara med och styra världen, jag skulle ju få klara det själv." sa han och såg på mig
"du är hopplös! jag struntar i vad du gör med världen så länge du låter mina vänner vara!" sa jag argt och slängde en bok åt hans håll och han blokerade även den. Draco såg förskräkt på mig,
"lugna ner dig. du behöver inte bekymra ditt söta huvud med de här sakerna." sa han lugnt och vänligt och jag såg på honom och jag visste defenitivt att något var fel.
"Kom Draco, lika bra att återvända. jag lär ändå inte få några svar." sa jag argt tog tag i Draco och vi tranfererade oss till slottet. Draco såg Viole sitta i stora salen med Sally och han gick fram så fort han kunde och vi slog oss ner.
"Viole är du ok?" frågade han oroligt