Livet efter livets slut (THG)

_{Skrivet av Ebba Lovegood:}
Bara för att ni är så snälla får ni ett nytt kapitel.
Tack så jättemycket Silvrigasylvia!!!

Kapitel 14
Jag slänger igen dörren bakom mig och springer ut i den kalla kvällsluften. Väldigt kallt för att vara Augusti. Jag springer dem 5 minuter som krävs för att komma tillbaka till barnhemmet. Andy sitter i sin säng och lägger någon slags patians med sig själv. När han ser mig stå gråtandes mitt i rummet ställer han sig upp och sätter beskyddande en hand på min axel.
- Vad är det? Säger han samtidigt som han mjukt stöter till mig i riktning mot sängen. Vi sätter oss ner på sängen och jag berättar om den där intervjun. Om Effies dumma fråga. Han sitter ner och lyssnar och avbryter inte en enda gång. När jag pratat klart säger han bara ett enkelt, Oj. Innan han lutar sig fram för att kyssa mig. Jag besvarar snabbt kyssen innan mina kinder börjar bli röda. Han märker min rodnad och säger, - jag var bara tvungen! Han skrattar. Jag märker att jag också börjar skratta. Snart börjar vi gapskratta över ingen anledning alls. Men det känns skönt att kunna skratta igen iallafall.

TAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAACK FÖR ALLA FINA KOMMENTARER!!!

PS. DU skriver jättebra Silvrigasylvia!