Tidens blomma.

tack så jättemycket, det kommer nog inget nytt kapitel idag, men i morgon kommer ett. :-)






ja, nu är det en ny regnig dag! och då också ett nytt kapitel, nr !7..........tror jag.....eller är det 20.......... Aja, är det fel får jag ändra, hoppas ni tycker om det!!!!!!!!

____
\2O/

dom tre bästa vännerna var åter samlade, Rose, Freddy och James. Dom hörde liksom ihop på något sätt, när någon var borta var det inte lika kul, men när dom alla var samlade var det (nästan) alltid kul.
-nu måste du berätta om hur du kom hit, sa James med ett väldigt glatt leende på läpparna.
-Ja, men sen måste ni värkligen berätta vart ni har varit, svarade hon.
-ja, ja berätta nu.
Rose satte sig bekvämare i sängen och James och freddy satte sig på golvet mitt emot henne, Hon började berätta: -Jo, först gick ju ni på straffkomendering hos Snape, och sen........ Rose gjorde ett litet uppehåll och funderade. Jo, just det! jag gick bort till biblioteket och läste lite, sen efter en timme eller så, gick jag upp till gryffindortornet för att vänta på er, men ni kom aldrig, så jag gick ner och åt. Tillslut blev det kväll och tillslut natt. Jag kunde värkligen inte sova så............. hon stannade upp igen, och blev lite röd i ansiktet.
-va! bröt DU en REGEL?
-ja, jag vet men någon gång kan man bryta regler.
-Det är bra Rose, du börjar lära dig, sa Freddy ironiskt.
-ja i alla fall, fortsatte Rose. Jag gick ner till fängelsehålorna, och där var det som tur tomt, så jag gick in. När jag kom in där så var det lite smutsigt..........
-oj, så smart trodde jag inte man kunde vara, avbröt James, att man kunde hitta oss med hjälp av SMUTS.
Rose bara blängde på honom och fortsatte: jag såg att det var smutsigt....... längst in i rummet vid en fackla. Så jag började undersöka facklan och då öppnades en öppning i väggen, så jag klev in och såg att det var en blomma längst in i rummet. Jag antog att det var den blomman jag hade läst om en gång, Tidens Blomma. när jag gick närmare såg jag att det hängde en sak på väggen, jag gick ännu lite närmre och då såg jag att det var en tidvändare, och inte vilken som helst, utan en Amerikansk Tidvändare. När jag såg den insåg jag att jag hade rätt, det var Tidens Blomma. Jag hade läst att man kunde önska vart man ville komma, så jag önskade att jag kom dit ni var. Ja, och det var nog allt, avslutade Rose, nu får ni berätta.

Bra!

Bra!

tack så jättemycket! ni är så snälla. men ni får skriva saker jag kan förbättra. Jag tar emot kritik precis lika mycket som jag tar i mot bra kommentarer.
nu kommer del !8. (det förra var inte nr 2O, utan !7)

del !8
När Freddy och james hade berättat vad som hänt med dom, gav Rose dom en massa oroliga kommentarer, eller kanske inte oroliga utan vääääääääääldigt oroliga kommentarer.
-hur kunde ni?!!! tänk om ni hade dött där inne. ni skulle inte ens gått in i den där gången, jag menar ni visste ju inte vad som fanns där inne.
-ja, ja Rose, vi dog ju faktiskt inte, sa Freddy, och det är ju liksom huvudsaken. eller hur James.
-ja, man vill ju inte vara död precis, svarade han.
Rose bara glodde surt på honom till svar.
-nu vill jag sova, sa hon slängde sig ner på den stora, röda kudden, drog täcket över sig och vände huvudet bort från James och Freddy.
-ska vi också gå och lägga oss? sa Freddy, fast det var mer ett påstående än en fråga.
-jaoooooauuaaaaaa, jäspade James till svar.
Freddy gick bort till sängen näst längst bort och hängde sin mantel över stolen som också stod där. Hon kröp ner i sängen och blundade med sina ögonlock. men sen nästan direkt efter öpnade hon dom igen.
-Rose! varför är det fyra sängar här?
rose vände sig om, inte lika sur längre, och svarade.
-jag vet faktiskt inte det var 4 stycken här när jag kom hit.
James satte sig upp i den sängen han valt som var mitt i mellan Rose och Freddy.
-just det, den hade jag inte tänkt på, och jag vet faktiskt inte vad den gör här.

-Men det vet jag! sa en skrovlig röst.
dom tre vännerna vände sig om, och ryggade en aning bakåt när dom såg den som sagt det.
det var en man, en väldigt gammal man också. om man kunde vara !000 år så var han nog det.
han hade en lång orange-brun klädnad, svarta höga stövlar som räckte ända upp till knäna på dom slitna gamla hängselbyxorna. Tröjan såg hyfsat ny ut, i alla fall om man jämförde med det andra som fanns på honom, det var en mörkgrön ylletröja med ett konstigt märke på, det såg ut att vara en orm på märket. hans långa hår var stripigt och grått och hatten han hade på sitt huvud var brun med en rosa fjäder i.

-mitt namn är Goromordatt, och jag kommer från ersolona.

Braaa!!!

tack!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
så!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
jättemycket!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Varsågod!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Bra! Du ville ha kritik! Du kan tänka på stavfel men annars är det inget jag kommer på just nu!

ni är så snälla och åååååååååååå jag vet, jag stavar "inge bra" men jag försöker verkligen stava rätt. hoppas ni vill fortsätta läsa i alla fall. här kommer nr !9.

Del !9..............................


Hjärtat började dunka snabbare i bröstet på Freddy, för mannen, eller Goromordatt som han tydligen hette, såg inte precis trevlig ut. Goromordatt stod en lång stund och granskade dom noga. Men efter en fem minuter sådär mumlade Goromordatt något väldigt obegripligt, men man lyckades höra någonting om tjuvar och den förbjudna skogen. Freddy vågade inte säga ett enda ord i fall att Goromordatt typ skulle ut-tala någon dödlig formel.
Det var tyst en lång stund innan Rose sa med en osäker röst: -vad....eh.... gg..gör ddu här?
-jag är tidens väktare, sa den gamla mannen och kom närmare dom med långsamma steg, och det innerbär att jag tar hand sådana snorungar som tar sig in i tidens mystiska gångar och tunnlar.
-J...j..jaha, sa James som antagligen försökte låta säker men det gick inte vidare.
-är du uppkäftig lilla monitidsbarn, sa Goromordatt, och tog ännu några steg närmre dom.
-MONOTIDSBARN???? sa alla(för utom Goromordatt förstås) samtidigt, helt oförstående.
Goromordatt glodde dom rakt i ögon och sa:- bry er inte om det ni, era Monotidsbarn, för ni kommer ändå aldrig tillbaka till Monotiden ändå, ALDRIG, fattar ni det

Va??? kommer de inte att komma tillbaka??? Super!