The cold in our bodies [PRS]

Hon såg på honom och lade huvudet på sned.
"Vad gillar du med henne?"

"Gillar? Var har du fått det ifrån? Jag har väl aldrig..", Rion drog roat på ena mungipan. Han hade ju känt för Alice, och han hade inte varit diskret. Men det var underhållande att se Cecilias nyfikenhet.
"Hon verkar speciell på något sätt. Håller du med?"
De fortsatte gå lugnt genom korridoren.

"Du sa det nyss så ljug inte för mig. Hon är speciell. Som en docka eller ett mysterium." Hon såg på honom.
"Är hon fortfarande en av Ivans tjänstefolk eller en nytt i sällskapet?"

"Jag ljuger inte för dig. När har jag någonsin ljugit?" Rion fnittrade roat. "Jag är säker på att jag inte har kallat henne varken docka eller ett mysterium."
De kom in i salongen där de fann Ivan i en av fåtöljerna vid spisen. En eld sprakade välkomnande. Ivan verkade vara försjunken i sina tankar.
"Men det, Cecilia, det kanske är ett mysterium. Jag vet faktiskt inte det.", sa han milt och harklade sig sedan för att få Ivans uppmärksamhet.

Hon suckade och gick efter. Elden var varm och hon slog sig ner.
"Ivan vi har något att fråga dig om..." Sa hon och blickade på honom.
"Vad sägs om att börja resan redan i morgon?"

"Eh.. va?" Ivan vaknade upp ur sina tankar och såg förvirrat upp på vampyrerna. "Åh, det är ni.", sa han lättat och smakade på drycken i sin hand innan han satte ner glaset på bordet bredvid.
"Redan imorgon? Det är mycket förberedelse. Maurice sa att hon måste vara stark nog för resan. Varför denna brådska?"

"Det vet vi. Men om vi ber dem packa så kan vi åka. Jag tror att hennes by kan göra henne gott och dessutom om hon är i samma vagn som Maurice så blir det bra. Hon kanske kan ligga.."

Ivan försökte läsa av Cecilia. Varför hade hon så bråttom? Handlade det verkligen om Alices tillstånd? Hade han missat deras goda relation? Han mindes tillbaka på den stund då Alice och Cecilia gått iväg tillsammans.
"Jag litar på ditt omdöme, Cecilia. Om du tror att det skulle hjälpa henne.." Han avslutade inte meningen.
Han drog ett nytt andetag och plockade upp glaset i sin hand. "Rion, du kan väl meddela Edgar om att vi ska resa- så får han informera tjänarna. Det är några av de som vi behöver med oss." Det lät mer som en order än en fråga.
"Javisst, Ivan. Jag meddelar Edgar."

Hon nickade och satte sig ner.
"Det tror jag. Kanske blir bra för henne." Hon lade huvudet på sned.
"Men Hon såg ut att plågas. Bara av att berätta saker."

Rion försvann iväg för att leta reda på Edgar.
"Varför har du fattat sådant tyckte för Alice, Cecilia?", frågade Ivan. Vad var det hon såg hos henne? En vän? En dotter som hon aldrig haft kanske? Eller handlade det helt enkelt om törsten efter blod? Han klandrade henne inte i sådana fall. Alla vampyrer hade lagt märke till den sötma som Alices blod spred. Det doftade ljuvligt om henne.