Sjunde året på Hogwarts

jag gick upp mot tornet och satte mig o såg på himlen när jag kom upp. hur blev allt så komplicerat?
-Vad hände med tiden då jag och pappa var som en familj? frågade jag mig själv och såg på stjränorna, men de svarade inte. jag saknar pappa men kan jag lite på honom? kan jag verkligen göra det en gång till?`jag tror inte jag kan det. men tänk om allt hade kunnat bli som förr? jag reste mig upp och såg ut över området. någon stans där ute finns mina vänner på jakt efter något som kan döda pappa. och jag hår en av horcruxes, vad ska jag göra med den? jag gick ner till de andra i matsalen och satte mig hos dem igen.
- Hur är deT? frågade Draco och ajg såg på honom.
- Jag vet inte. jag orkar inte tänka på det. så vad säger ni ska vi göra något roligare? vad sägs om att spela lite spel? frågade jag glatt

Draco reste sig upp han också och följde efter Cara. Jag och Sally kollade efter honom och fortsatte sedan prata.
-"Hur tror du det går för Potter, Weasley och Granger?" frågade jag och tog en klunk pumpa juice.
Sally ryckte på axlarna och höjde blicken.
-"Bra... hoppas jag. Jag saknar Mione..." sa hon och kollade ledset ned i bordet igen.
Jag lade huvudet på sne.. vilket var typiskt mig, och kollade på henne.

jag vände mig om och såg på dem.
- De klarar sig utmärkt. det har de ju gjort hitils. jag menar Harry har ju klarat sig från pappa i hela sitt liv o Mioni är den smartaste häxan jag vet och Ron han har sina ljusta stunder. sa jag glatt och vi gick in i uppehållsrummet och satte oss framför brasan och tog fram fia med knuff (xD) och började spela.
- frågan är bara om de kommer hitta alla horcruxes? sa jag halvt till mig själv

vi mötte Cara och Draco på väg till Slytherins sällskapsrum, och vi satte oss tillrätta väl där inne i soffan och såg på när Cara ställde fram ett färgglatt spel.
Sally lös upp med ett brett flin.
-"ÅÅH FIA MED KNUFF! FÅR JAG VARA MED?!" Frågade hon snabbt och högt.
Jag och Draco kastade en förvirrad blick på henne och sa i mun på varandra : "Fia vadå?"

jag såg på Viole och Drac och skratttade. där är väll fördelen med att ha pappa som pappa, alla fångar kan lära en massa saker.
- Det är ett spel. det är enkelt. man har gubbar och man ska försöka ta sig runt spelplanen med alla fyra genom att slå tärningen. men akta så ingen knuffar ut dig. det gör man om man hamnar på samma ruta. sa jag glatt och ställde upp gubbarna
-Pax för grön. sa jag och de andra valde färger och vi började spela

Jag nickade förstående och lös upp.
-"OKEJ! Jag vill ha grö..." började jag men han inte klart med meningen förens Cara gormade :
-"Pax för grön!" och ryckte åt sig spelpjäsen. Jag suckade och log.
-"Då vill jag vara gul" sa jag nöjt och tog de gula pjäsen.
Draco satt fortfarande ganska stel och försökte fatat innebörden med spelet, men efter att ha kommit in i det så började han mjukna upp.

Jag såg på Draco och log
- se de är inte så svårt. Skrattade jag åt honom och slog ut en av hans.
- men du bara slår ut mig hela tiden. Det är inte rättvisst. Sa han och jag skrattade. Vi spelade hela kvällen och bara hade kul.

(ska vi hoppa fram till jullovet)

(Ja vi hoppar fram och jag g
har varit bortrest men vi hoppar fram tycker jag!)

Jag såg på Draco som satt bredvid mig. det är synd att bröllopet inte kommer bli på nyår. men vi hade bestämt att vi villa ha våra vänner där och då fick det bli efter kriget.
"men hur många kommer vara vid liv?" tänkte jag för mig själv. jag tänkte på pappa igen, jag har inte pratat med honom på så länge, det känns lite tomt. Draco log mot mig där han gick bredvid mig. jag såg glatt på honom. så länge han är vid min sida klarar jag allt. jag såg på de få som var kvar i matsalen, det blir alltid så tomt på julen och i år är det extra få.
- Imorgon är det jul. sa Draco och såg på mig och jag log.
- Ja jag vet. mumlade jag. jag har aldrig gillat julen. Draco såg på mig.
- Vi hittar på något kul. sa han och jag nickade och vi gick enr och satte oss i uppehållsrummet.

(När du menar uppehålsrummet, menar du gryffindors eller slytherins?)