The cold in our bodies [PRS]

Något i hennes ansikte glimtade förbi men hon såg på dem.
"Jag mår bättre. Jag vill bara inte ligga i ett stort rum. " Hon lade en hand om sin panna och Lottie såg oroat på henne. Hjälte henne mot bordet och tryckte ner henne så hon satt.

Maurice svarade inte direkt. Han nickade långsamt samtidigt som han ögnade henne. Rion och Leo bytte en blick mellan varandra när Alice satt vid bordet. "Vilken tur för oss att du gör oss sällskap.", sa Rion glatt och tittade mot Ivan för att se efter om han höll med. Men han sa inget.
"Jag tror inte du är helt återställd än.", sa Maurice tillslut. "Efter en sådan påfrestning så borde du ta chansen att samla krafterna."

Hon nickade bara sakta och Lottie såg på honom.
"Så vill ni att jag tar med henne upp igen? Eller ska jag låta henne vara här?"

"Vill hon inte vara där i rummet, så behöver hon inte det. Visst, Ivan?" Det var Rion som talade. Han vände sig mot Ivan som såg en aning besvärad ut. Han suckade och gav Rion en menande blick innan han vände sig mot Alice igen. "Du får stanna om du vill, Alice.", sa han. Han var inte säker, men tyckte sig höra ett kvävt fnitter från Rion.

"Jag stannar här. Jag vill inte vara i rummet själv." Sa hon och Lottie suckade.
"Jag skulle bara hämta en filt. Men jag lämnar dig här."

Maurice såg skeptisk ut. Han noterade att han nog skulle behöva titta till Alice en gång till senare idag.
"Så, Alice, varför kom du hit? Du har väl dina vänner i köket?", frågade Rion och hoppades på att hon ville vara med vampyrerna istället.

Hon såg på honom och såg sedan bort.
"Virrade bort mig." Sa hon tyst och vred händerna om varandra. Hon var inte klädd för att vara i köket häller.

"Vill du ha hjälp att hitta dit? Jag kan gå med dig?", frågade Rion och gjorde en ansats att ställa sig upp. Men Ivan hindrade honom. "Rion, sätt dig ner.", sa han och överraskande nog så gjorde Rion just det.
"Det går rykten, Alice.", sa Ivan utan att titta åt hennes håll. "Att du vill åka tillbaka hem igen. Stämmer det?"

Hon såg upp och blicken gick från alla till Ivan.
"Ja det är väl klart. Jag vill hem för jag togs ifrån min familj, min by."

Ivan sneglade mot Alice för att sedan byta en blick med Maurice. "Först måste vi se till att du är redo för en sådan resa. Det är väl långt till där du har din by?", frågade Ivan utan att se på henne. Han smakade av drycken och verkade ta god tid på sig att välja sina ord. "Sedan skulle en resa förbi mitt vinterslott göra gott. Det var längesedan.", sa han, nästan som att han tänkte högt.