Förbjuden kärlek privat/ lupple och Cruz767

Lucifer som just hade fixat tevatten och ställde fram de och sa" ja det gör jag har inget emot det är van att ensam så och det är sällan jag har sällskap av någon här " sa han med han satt sig ner på stolen.

Louise ordnade varsamt med sitt te. Så som hon gillade det och lyssnade på hans ord. " Men blir det inte...tråkigt?" Frågade hon mjukt.

Lucifer sa" nej det blir det inte har alltid något att göra här i området innan jag flyttade hit så var det rätt så tufft allt i från bråk till ja du vet nog gäng som har sitt plats det har dock blivit mycket bättre nu " sa han med en lugn tonfall.

Hon såg på honom med fundersam blick. Var han kriminell? Hon svalde hårt. Hur hade det blivit bättre? Hur visste han sådant?
"Men du är ju nyinflyttad. Vart bodde du innan?" Frågade hon nyfiket.

Lucifer suckade djupt och sa " många ser mig som en skyddande vän jag har bott här länge men du kan inte just har sett mig är ofta ute på nätterna men även inne beror på vad det är för väder ute. Solen är inte min bästa kompis kan man säga" sa han och vill inte avslöja för mycket om sig själv just nu.

Louise lyssnade men förstod inte alls vad han pratade om. De var ju i samma årskurs nu. Hur kunde han ha bott här länge? Då skulle hon ju ha sett honom i skolan. Hon rynkade lite på pannan och tog en klunk av den varma drycken. Hon skulle aldrig kunna vara ute hela nätterna. Hon förstod inte alls vad han pratade om men visste inte heller vad hon skulle fråga.

Många vet inte om hans bakgrund och vad han är men det är för tillfället inte rätt tidpunkt för det just nu. Men när han började känna av törst efter blod så ser sig omkring lite fel tidpunkt nu. Hans ögon började ändras till en mera blodröda nu och han sänker blicken mot bordet bäst att inte avslöja för mycket nu .

Hon letade i sina tankar på något att säga. Något som helst men var helt tom i huvudet. Hon såg på honom och såg ett par blodröda ögon. Hon svalde hårt och skakade på huvudet. Nej hon kunde inte ha sett det. Det var inte mänskligt. " Mår du bra?" Tvingade hon sig att fråga.

Med en liten ansträngning för att inte visa sin rätta jag så försöker han att få kontroll över sin situation och nu är de tillräckligt ljusbruna som vanligt och inte alls lika röda han kan alltid behärska sig nu när det är en människa i hans närhet. Han sa" ja nu är det bra" sa han med en liten lättare tonfall. Han hade inte druckit sedan i morse så inte undra på att behöva nu men det är inte riktigt läge för det nu.

Hon såg på honom, hans ögon var som vanligt så hon måste ha sett i syne. Slog hon sig så hårt? " Det glädjer mig att höra. " Log hon.