Jag är den jag är

*smyger in i diskussionen obemärkt*

Ursäkta, men de börjar faktiskt inte med skötsel och vård av magiska djur förrän tredje året. Det är ett av flera tillvalsämnen (andra exempel är talmagi och spådomskonst) som man kan välja att studera från tredje året, vid sidan av de obligatoriska (förvandlingskonst, örtlära osv). Vid något tillfälle i Hemligheternas kammare beskrivs det hur Harry, Ron, Hermione och alla andra andraårselever ska välja tillvalsämnen inför nästa år. Percy Weasley försökte ge Harry goda råd inför valet men lyckades inte särskilt bra, varefter Harry sedan tog samma tillvalsämnen som Ron (skötsel och vård av magiska djur samt spådomskonst), med motivationen att "om det gick dåligt i ämnena skulle han åtminstone ha en vän vid sin sida".

Jättebra skrivet! ♥

Jaha.... För i andra året går ju tvillingarna Weasley det.

Tvillingarna är två år äldre än the golden trio, så det är ju inte så konstigt.

Nästa kapitel kommer på tisdag...

Jaaaaaaa

Taggad

Jag med

Har läst alla nu! Jättebra! Glömde att bevaka i början. Tre små saker bara:






Jättebra♥♥

Tack!!! Nu blev det ett kort kapitel. GinnyWeaslyy



Kapitel 8
Resten av veckan flöt på. Lily och Alice undvek inte Yolanda längre. Dem bara var lite konstiga mot henne. Som idag, en måndag, när dem stod och pratade.
” Alltså tur att vi inte har dig som vaktare Yolanda. Då hade du säkert ramlat av kvasten.” sa Lily och skrattade. Alice skrattade också. Yolanda log snett.
” Varför?” frågade hon.
” För att du är självisk och går runt och skryter.” sa Alice. Yolanda förstod inget. Tårarna var inte långt borta. Hennes föräldrar hade dött och hon fick börja på Hogwarts. Hon hade fått vänner. Men dem blev typ bara avundsjuka och snäste åt henne. Var det för det där med enhörningen? Yolanda gick ut. Hon gick ner till sjön. Hon kände luften av frihet. Hon stoppade ner huvudet i sjön. Orkade hon ta upp det? Ja, det gjorde hon. Hon slängde med sitt långa bruna vackra hår. Hon kände sig ändå fri nu. Hon tänkte skita i Lily och Alice. Dem var inte värda någon som hon. Yolanda hjulade och hoppade rakt upp i luften. Hon kände sig så fri. Hon gick runt och hoppade rakt upp lite då och då. Plötsligt hörde hon någon säga:
” Mamma”. Hon stod stilla. Hon tänkte på hennes mamma. Hon hade suttit och flätat Yolanda varje kväll. Tårarna började rinna ur Yolandas ögon. Aldrig mer skulle hennes mamma sitta och fläta hennes hår. Och aldrig mer skulle hennes pappa berätta om ekvationer och hur man löser dem. Yolanda sprang. Hon sprang bara. Hon sprang dit hon kom. Hon grät och tårarna forsade. Lily och Alice tror bara att Yolanda är som dem. Men hon känner sig ensam. Ingen för står henne. Hon märkte plötsligt att hon sprang in i Remus. Hon grät mer.
” Vad är det?” frågade Remus. Han lade en hand på hennes axel. Yolanda såg upp.
” Jag kan inte prata om det.” sade hon och försökte torka tårarna.
” Jag förstår.” sade Remus. Dem kollade varandra djupt i ögonen. Då såg Yolanda någon komma. Det var James. Yolanda suckade.
” Vad gör ni då?” frågade han. Yolanda gick därifrån. Skulle James alltid förstöra allt?







Såå varsego.
EDIT: Jag ska till stockholm nu så jag kan inte uppdatera förrän jag är hemma.

BRAAA♥