Domi and the love (next generation)

Tack!!!!!!!!! Nej förlåt, jag skrev att det var från Pomona Sprout, men hon har ju gått i pension. Det är Hannah Abbot jag menar. Hon är deras elevhemsföreståndare

Kommenterar, ifall att du skulle komma på tanken att ge oss ett nytt kapitel. (snääääälla? =))

Ja, jag ska försöka, men jga får typ egentligen inte, men jag har inget annat att göra. Skrev ett till fel förra kapit´let (oops) Det var kapitel 6 inte 5

Okej.

Nu kommer det! Hoppas det är kul att läsa! Återigen tack för alla fina kommentarer♥ Ni gör min dag tusen gånger bättre

Kapitel 7
- ”Expeliarmus!” Skriker Flora och min trollstav flyger plötsligt bort. Hon kollar på mig med ögon stora som tefat.
- ”Jag. Klarade. Det.” När hon verkligen inser det så tjuter hon av glädje och jag skrattar. Ted Lupin tittar strängt på oss där han sitter borta vid ett bord med alla prefekterna.
- ”Bra, nu ska vi ta nästa!” Uppmanar jag Flora men hon sjunker bara ned i en fåtölj.
- ”Jag kommer aldrig klara det” Säger hon och ser ledsamt på mig. Plötsligt brister hon ut i tårar. Jag skyndar mig med att ta henne till våran sovsal, där ingen annan kan se eller höra oss.
- ”Jag vill inte vara en YNK!” Skriker hon. Jag börjar få tårar i ögonen själv. ”Och vad kommer mamma säga?” Hon ser på mig med våta kinder.
- ”Din mamma är det snällaste jag någonsin mött! Hon kommer förstå. Ska jag berätta för henne?” Säger jag hjälpande.
- ”Gärna.” Hon nickar. Så jag skyndar mig ut och kommer ut i en korridor, dunkelt upplyst. Bara inte Peeves kommer, intalar jag mig själv. Men det visar sig vara svårare än man kan tänka sig att hitta Hannah. Jag går först till lärarrummet, där Neville öppnar.
- ”Vet, du var Hannah är?” Frågar jag.
- ”Nej är det något akut?” Han ser oroad ut.
- ”Nej” Försäkrar jag honom och springer sedan därifrån. Bort mot astronomi tornet. För Hannah är lärare i bland annat astronomi. Och där hittar jag henne. Hon vilar armbågarna mot ett räcke som vätter utåt. Jag har hört en del kusliga historier om att det var här Dumdledore dog. Han sägs ha. Ramlat över kanten eller något liknande. En historia, som speciellt Hufflepuffarna har är att han satt och stickade på kanten av räcket. Men så kom det en katt och han ramlade ned. Dock har James berättat en del för mig. En del av sanningen. För hans pappa var med. Var med när den storslagna dog.

- ”Hannah?” Min bröst bryter tystnaden. Men hon vänder sig ändå inte om.

- ”Hejsan, Dominique!” Säger hon utan att röra på sig minsta lilla. Hennes röst är kylig men ändå varm, och tvärtemot.

- ”Jo…” Säg det bara! ”Jo, det är så att…” varför kan jag inte bara säga det?! Det är ju bara ord!

- ”Flora är en ynk.” Jag andas ut luft som jag inte ens visste att jag andats in. Nu vänder sig Hannah om mot mig och jag ser att hennes ansikte är rödstrimmigt. Hon har gråtigt.

- ”Okej” Säger hon, men direkt efter faller hon i gråt. Jag går fram till henne och lägger handen över hennes axlar.

- ”Vad är det som har hänt?” Frågar jag henne och hon ser upp på mig.

- ”Jag vet inte om jag kan säga det” Säger hon och går

Bra!

Tack♥

Har redan börjat på nästa kapitel!

[b]Jag är klar nu, jag kan uppdatera det om ni vill.


Här kommer det:
[/b]

Kapitel 8
Kära Dominique
Vi blev så glada när vi fick ditt brev. Jag ringde till Hannah Abbot direkt och hon meddelade Hagrid. Stackars dig som fick åka utomhus! Pappa blev först ganska förfärad när han fick reda på att Louis hamnade i Slytherin, men kom snabbt över det. Louis är ju fortfarande Louis.
Vi hörde att du kommit med i laget! GRATTIS!!!!! Som slagman till och med! Vad stolta vi blir. Snart kanske vi till och med kan gå med på att köpa en ny kvast till dig också!
Det är någon som har försökt att råna ett valv på Gringotts ett flertal gånger, men hen har alltid kommit undan. Därför har pappa ganska fullt upp just nu.
Hejdå Hjärtat! Hälsa till dina syskon!
Mamma

När jag hade kommit in efter quiditch träningen hade brevet legat på min säng. Jag hade läst det snabbt och sedan lagt mig på sängen och tänkt. Tänkt på brevet, mina åsikter, quidditch och en viss Tom…

Jag står framför spegeln. Jag intalar mig själv att det kommer bli bra. Att det är jag. Att jag har förändrats och att jag vill visa det. Så blundar jag och höjer saxen. Snabbt klipper jag av ena halvan av håret ungefär vid örat. Nyfikenheten överväldigar mig och jag öppnar ögonen. Jag gapar och klipper av den andra halvan också. Håret burrar upp sig direkt, och mina blå ögon stirrar intensivt på mig i spegeln. Jag smeker håret och förundras när det plötsligt bara tar slut. Jag är ny. Snabbt sopar jag upp allt hår och trollar bort det med en svepning på trollstaven.
När jag kommer ut ifrån toaletten, och sakta går genom korridorerna ropar folk till, om de vet vem jag är.

- ”Domi vad har du GJORT?!” Jag vänder mig om och vänder mig om för att kolla in i Louis öppna mun. Jag skrattar åt honom.
- ”Jag har klippt håret, pucko, ser du inte det” säger jag sarkastiskt. Han börjar plötsligt fnissa hejdlöst. Jag kommer på att detta är första gången jag pratar med honom på väldigt länge.
- ”Och vem är det som har kommit med i quidittch-laget då?” Säger jag och flinar.
- ”Lägg av!” Tjuter han. ”Vilken position?!”
- ”Slagman” Jag ler. ”Men hur går det för dig i Slytherin då?” Frågar jag nyfiket. Han ser tvekande på mig.
- ”Jag stortrivs.” Jag blir förvånad över svaret. Men jag fattar ändå.
- ”Vad kul!” Jag försöker låta uppmuntrande. ”Och förresten, Mamma skrev att pappa inte är arg alls, han fattar!” När jag sagt det tror jag att en tung tyngd från hans hjärta lättade.
- ”Är du säker?” Frågar han mig och jag nickar

Ååååå vad braaaaa

Helt supermegamugglisawesome!

Kap 7: Va? Är Flora en ynk fast hon går på Hogwarts? Och Hannah, vad...? Fattar inte riktigt men det ordnar sig nog haha.
Förresten, "han satt på kanten och stickade, sen kom det en katt och Dumbledore ramlade ner" tänker mig att Dumbie skulle gillat den historien

Kap 8: Haha, Domi skaffar sig en ny frisyr! Aw, Louis då. Tänk om han egentligen inte alls trivs?

Applåder till dig för att det är så bra! ♥

Tack snälla True Potterhead och Lolly!! Ja Flora är en ynk, fast vi får se. Hon kanske inte är en hopplös ynk som man inte kan göra något åt. Och Hannah, vet jag faktiskt inte med. Vi får välse. Jag tänker mig någonting i stil med... Det säger jag inte

Om ni kanske är lite snälla kan jag tänka mig att lägga upp ett till kapitel