Du sa att du aldrig skulle lämna mig, Cedric. [SV]

verkar jättebra!!!!!!

Asgryyym! ♥

Kapitel två.
6 years later

Jag sluter ögonen och lyssnar till tåget sövande dunkande där vi far fram genom England. På väg mot det sjätte året på Hogwarts. Kupén är fylld med pratglada elever, men jag sitter tyst vid fönsterplatsen och känner hur jag vaggas in av tåget. Jag sluts in i mina drömmar för en kort stund innan jag blir väckt.

”Lyhra, sov inte!” Säger min bästa kompis Ronya Scamander och ger mig en knuff i sidan. Jag tittar yrvaket upp på henne.
”Jag sov inte”, Ljuger jag och småler, ” skulle bara vila ögonen.”
”Okej, vi säger väl så.” Säger Ronya retsamt och erbjuder mig en Bertie Botts böna i alla smaker. Jag tar en mörkröd böna och stoppar den i munnen i hopp om att det är en med jordgubbssmak. Så fort den når min tunga känner jag att det inte smakar jordgubbe.
”Uä, blodsmak.” Utbrister jag och spottar ut den.
”Så kan det gå.” Säger Cedric Diggory som just kikat in genom kupédörren med ett leende. Hans leende smittar av sig och snart ler jag och även resten av eleverna i kupén.
”Man vet aldrig med dessa bönor, man tror att man vet smaken, men sedan visar det sig att det smakar som motsatsen.” Svarar jag och gör en äcklad min när jag tänker på den hemska smaken av blod. De andra Hufflepuff-eleverna i kupén gör plats för Cedric på sätet bredvid mig.
”Det kan man lugnt säga. Kan jag också testa en böna, Ronya?” Frågar Cedric och ger Ronya sitt charmigaste leende. Ronja sträcker fram förpackningen och Cedric tar en orange böna.
”Jag gissar på apelsinsmak.” Säger han och stoppar in den i munnen. ”Det var apelsinsmak.” Han skrattar och det gör resten av kupén också. Hannah Abbot, som är några år yngre, skrattar högst och tindrar med ögonen mot Cedric. Jag suckar, hon är helt galen i honom. Jag kan förstå henne, Cedric ser bra ut och är väldigt populär bland vänner och tjejer. Jag räknas in under kategorin Vänner, eller kanske till och med Bästa Vänner. Efter alla år jag gått på Hogwarts har ingen blivit lika bra vän med mig som Cedric. Även om han jämt är omringad av beundrare vet jag vart jag har honom.

”Cho!” Utropar plötsligt Cedric och ser upp på en söt tjej med långt glansigt svart hår som står i kupéöppningen. Hon ler brett medan hon ser sig om i vagnen. Cedric reser sig upp och lägger armarna om Cho Chang, sedan ger han henne en kyss på munnen medan alla i kupén ser på. Några av Cedrics vänner busvisslar, jag skrattar lite men Hannah ser inte särskilt munter ut.
”Sätt dig med oss!” Säger jag och gör en gest mot en ledig plats. Hon skakar dock bara på huvudet.
”Jag skulle bara säga hej.” Förklarar hon och drar en hand genom det perfekta mörka håret. Sedan ser hon på Cedric, säger hejdå och försvinner.
”Wow, vilken flickvän du skaffat dig Cedric!” Hojtar en av Cedrics vänner vid namn Aaron Bell. Cedric ler lite generat och nickar.
”Ja, jo…” Säger Cedric lite osäkert och sneglar åt mitt håll, jag ger han bara ett uppmuntrande leende som han besvarar lite svagt. Några killar börjar klaga på att de aldrig haft någon flickvän, Oliver Beatman ger mig ett antal menande blickar medan han klagar. Jag suckar och tittar återigen ut genom fönstret. Jag ser Hogsmeade torna upp sig bakom en skog och känner hur tåget sänker farten. Då var jag här igen, ännu ett år på Hogwarts.

Superbra

Du skriver SÅ HIMLA BRA!!! SUPER!!

Jätte bra!

Du skriver så himla bra.
Awesome !♥

Superbra kapitel

Jätte bra kapitel, jag känner på mig att denna fanfiction kommer bli lysande!

Du är väldigt duktig på att skriva och jag ser fram emot att läsa nästa del.