Sjunde året på Hogwarts

(okej tack!) jag vaknade och gick ner till frukosten. Jag åt snabbt och gick ut lite. Där såg jag Cara. "Hej Cara, sa jag.

Jag såg på Sally
- Hej Sally. sa jag och log inna jag åter vände blicken ut mot sjön. vi satt där tysta en stund.
- Ska vi gå in och äta frukost? frågade jag och Sally nickade. vi gick in och satte oss vid Gryffindor bordet och började prata med Ginny.

Då James blev utskriven gick han sömnigt ner mot matsalen, fortfarande med sitt märke stickandes. Han började bli argare och argare på grund av stickandet. Då en förstaårselev stötte till honom när han sprang förbi ropade James:
"Crucio!" och eleven låg och vred sig i smärtor, gråtandes. James var för sur för att bry sig. Plötsligt hörde han en röst i sitt huvud.
- Du börjar närma dig mitt mål att bli en ondskefull dödsätare, som dina vänner...
- Mina vänner är inte onda. mumlade han surt.
- Du skulle bara veta... skrattade Toms röst inom honom. Då James gick in i den stora salen satte han sig framför Cara och tittade nyfiket på henne och Draco, var dem verkligen onda? Plötsligt fylldes han av en eurofisk känsla då han såg på Cara, även om hans bakhuvud sade honom att det bara var Voldemort som jävlades började hans tankar vandra, och snart, enligt Voldemorts vilja, var han förälskad.

Jag såg undrande på James när han slog sig ner.
- Hej James. mår du bättre? frågade jag och lgo glatt mot honom.
- Du ser lite bekymrad ut. sa Draco
- Det gjorde du med igår, så säg inget. sa jag och log mot Draco och vände sedan åter blicken mot James.

James såg förvirrat på Cara, Tom fick hennes röst att låta så vacker i hans öron.
- J-jag mår f-fint. stammade han fram och tvingade fram ett leende. Han tog sedan upp sin gaffel och åt under tystnad. Han kastade små blickar mot Caras håll, han såg med avsky på när Draco lekte med henne, när de kysstes. Snart började han äta med en hand då hans andra hårt kramade om sin trollstav under bordet. Hans ögon var fyllda av hat och ilska.
- Bra, utför ditt uppdrag! Sedan kan du få både fläderstaven och min älskade dotter! Hon kommer inte att bry sig om att du mördade hennes enda kärlek, hon älskar honom ändå inte. Kom igen nu, James... GÖR DET!!! James ställde sig hastigt upp och riktade staven mot Dracos hals med tårar rinnandes från sina ögon. En röst i sitt bakhuvud sade honom att om han gjorde det skulle han såra Cara. Sedan tvingade han ner sin hand och sprang iväg, tårarna föll från hans ögon och bildade små fläckar på golvet.

jag såg förvånat på James. sen blev jag orolig när han riktade staven mot Draco. Draco stelnade till och såg förvånat på honom. jag var på väg och säga något när James sprang iväg. Draco andades ut.
- Något är fel. sa jag halft för mig själv.
- Det brukar ha med din far att göra. sa Draco och försökte få ner pulsen. jag kände hur arg jag blev. men först var jag tvungen och ta reda på vad som faktiskt hänt.
- Vänta här Draco. sa jag och gav honom en kyss innan jag gick efter James. jag hittade honom på tredje våningen i ett tomt klassrum.
- James. vad är fel? frågade jag försiktigt och gick fram till honom.

James såg upp på Cara, hon var så äckligt vacker. Hans hjärta dunkade snabbare och snabbare.
- James. Vad är fel? frågade hon med sin ljuva röst. James ställde sig upp och tittade på henne. Hon brydde sig om honom, men hon var alldeles för vacker för honom. Eller var hon? James gick ett steg närmare henne, sedan ett till.
- James? Vad gör du? frågade hon. Han samlade allt sitt mod och kysste henne, men hon puttade undan honom, gav honom en örfil och sprang iväg.

jag sprang till Draco och han såg oroat på mig, jag sjunk i hop i hans knä.
- Vad gjorde han? frågade han ömt.
- Han kysste mig. sa jag hest. jag kände hur arg Draco blev
- Jag ska döda honom. sa han argt.
- Vänta. det är något som inte stämmer här. sa jag och försökte förstå allt.
- Nej han kysste dig. svarade han.
- Det är de jag menar. varför skulle James göra det? jag menar först så räddar han livet på dig och så sent som igår så sa han att han aldrig skulle försöka ta mig i från dig. det är något som inte stämmer här. sa jag, Draco såg på mig.
- Pappa. sa jag sedan snabbt och blev arg.
- Vad har du nu gjort? frågade jag honom argt.
- Vad vill du Cara? jag är upptagen. sa han irriterat.
- Vad har du sagt till James?
- Jag sa att om han dödar Draco så frå han dig och fläderstaven. sa han lätt.
- Jag är ingen vara du kan sälja och jag har gjort mitt val! vare sig du gillar det eller inte. så sluta kontrolera James. sa jag argt.
- Nej. jag tänker inte låta dig vara tillsammane med Malfoy. sa han argt.
- Nehe, men du får välja vem du vill? jag hatar dig. vet du vad. jag kanske ska hjälpa Harry och döda dig. sa jag argt
- Vad... längre kom inte pappa innan jag bröt kontakten.
- Pappa har sagt till James att han får mig och fläderstaven om han dödar dig. sa jag förrvirrat, Draco såg shockat på dig.
- Jag trodde du betydde mer för honom än att han säljer dig som boskap. sa han argt
- Det trodde jag med. men jag måste hjälpa James. han kommer antingen skada sig själv eller dig annars. sa jag och reste mig.
- Du går inte själv! protesterade Draco och jag tog hans händer.
- Draco, lyssna på mig. om du följer med kanske någon av er dör och de vill jag inte. så stanna här. James lär inte skada mig. sa jag och gav honom en kyss. jag gick upp för trapporna och in i klassrummet där jag lämant James.
- James är du här? frågade jag och väntade på svar.

James svarade inte, men han misstänkte att hans snyftanden skulle höras igenom dörren. Hans vänstra arm blödde igen, inte för att märket brände, utan för att han trodde att om han skulle skära av det skulle hans förvridna syn sluta. Men det blev bara en massa sår som blödde rejält. Han drack lite dittany och torkade bort tårarna. Han gick mot dörren och öppnade den, där stod Cara, ännu mer vacker än sist. James började vråla, kunde inte Voldemort sluta att tortera honom?

jag vände mig och hoppade till när jag hörde James. jag såg på hans arm, jag tog tag i honom och satte honom ner.
- Inga mer kyssar, ok? sa jag och log lite när jag tog fram staven och läkte såren.
- Det lär inte funka. har du väl fått märket så kommer det alltid vara där. tyvärr. sa jag och strök fingrarna över det.
- Så berätta nu i stället vad han sagt så ska jag se vad jag kan göra. pappa är ju inte så bra på att berätta allt. sa jag och log mot honom.