Sjunde året på Hogwarts

- Nej jag ska inte nämna dig. sa jag och log.
-pappa. tänkte jag och snart fick jag svar.
- Kul att höra från dig Cara. sa han och han lät nästan glad.
- Skippa artighetsfraserna. kan vi ses? jag väntade på svar.
- När? så han lyssnar i alla fall.
- Snart. svarade jag.
- Jag lyssnr alltid på dig det vet du. om en timme? frågade han
- Sluta att snocka i mina tankar. visst, vart? frågade jag.
- Kan du komma hem? jag tänkte
- Ja det kan jag. syns. sen bröt jag kontakten.
- Hur gick det? Jag såg på Draco. det känns så konstigt att de inte vet vad jag sa, för mig är det ju som ett vanligt samtal.
- Överraskande bra. vi ska ses hemme om en timme. sa jag och log.
-Snape. tänkte jag
- Ja Cara? jag såg på Snape där han satt vid bordet.
- Jag tänkte åka hem om en timme och träffa pappa.
- Jag chansade på att du snart skulle göra det. bara så du vet så vet han om att du tappade minnet. sa Snape
- Jag antog att ud berättat. jag vet inte hur länge jag är borta. svarade jag och log mot honom.
- Finns det någon du kan ta med dig? det skulle kännas lite bättre i fall du inte var helt själv. sa Snape.
- Du oroar dig alltid så mycket, pappa lär inte göra något. sa jag
- Det är inte honom jag oroar mig för. jag nickade
- Jag förstår, jag ska se. vi hörs.
- Ta hand om dig. tänkte Snape.
- Är det någon av er som kan följa med mig? jag såg på mina vänner.

James tittade på henne och tvekade i ett kort ögonblick.
- Jag kan följa med.

jag såg på James och nickade.
- Snape vill nämligen inte att jag åker själv.
- Men din pappa skulle väll aldrig göra något mot dig. sa Sally.
- Inte pappa nej, men det finns andra. sa jag och suckade.
- om du inte är rädd för vad som kan hända är jag tacksam för sitt sällskap James. och jag lovar att göra allt jag kan för att inget ska hända dig. sa jag och log, reste mig och gav Draco en kyss.
- Ska vi gå? frågade jag James

- Visst. sade han och följde med Cara.

vi gick till Hogsmead och jag tog James hand och transfererade mig hem. jag stannade vid dörren och tvekade en sekund.
- nu eller aldrig. sa jag och gick in. huset var precis som det var när jag lämnat det. det var svart men mysigt, med faklor på väggarna.
- typiskt pappa. mumlade jag och gick mot hans kontor. jag brydde mig inte om och knacka utan gick bara rakt in. James såg lite tveksam ut. pappa satt bakom sitt skrivbord och läste nån bok om svartkonster.
- Hej. sa jag och han lyfte blicken. jag mötte hans röda ögon och log lite.
- Hej. hur är det med dig? frågade han och reste sig upp och såg på mig.
- Jo huvudvärk i mellan åt bara, annars bra. sa jag och log.
- Jag var orolig där ett tag. sa han uppriktigt.
- Ja det kan du skylla på syskonen Carrows. men mina vänner hjälpte mig att få tillbaka minnet. sa jag och log, det kändes bra att prata med pappa igen. för första gången såg pappa på James.
- Ja ni två har lite och förklara. sa jag satte mig på skrivbordet och väntade på ett svår från de båda.

Jag såg efter James och Cara när dem lämnade salen.
Draco kastade svartsjuka blickar på James.
Jag flinade och kollade ner i maten igen.
Det började plötsligt värka i vänster armen och jag tappade bägaren vars innehåll skvätte ut över min bror som såg ut att vilja strypa mig.
Jag kollade ner på det svarta märket, några droppar blod trängde fram av någon anledning.

"Vad är det Viole? frågade jag och Draco sammtidigt. Men mer han inte Draco säga för då så sa han ockås aj och la sig ner. "Vad händer Viole? frågade jag ledsamt!

Jag kände hur det kröp av smärta inom mig.
-"VIOLE FÖLJ MED!" gormade min bror och tog sig upp på fötter.
-"Stanna här med Sally, Jack! vi kommer snart tillbaka!" sa jag snabbt och skyndade ut efter min bror.

Jag satt och väntade på svar från James och pappa. när jag såg att pappa log lite. han log så där elakt som han bara gör när han har planerat något.
- Vad är det? frågade jag och såg på honom.
- Du får se. var allt han sa och jag berädde mig på det värsta.

"Snälla får jag följa med? frågade jag.