Sirius Blacks dotter

Jättebra! BEVAKAR STENHÅRT!!!!

Kapitel 10:

" Quinn, kan jag få prata med dig?" Jag kände igen rösten direkt. Jag suckade och snurrade runt så håret yrde runt mig.
" Vad är det Draco?" Han tittade på mig med sina gråa oroliga ögon.
" Det har hänt något. När tillochmed smutskallen ber mig prata med dig så är det något allvarligt." Han tittade envist på mig.
" KALLA HENNE INTE DET DIN IDIOT!" Jag skrek så det ekade mellan väggarna på sjätte våningen. Draco stapplade bakåt och såg rädd ut.
" Förlåt. Granger." Jag nickade.
" Vad sa hon?" Jag tittade med tomma ögon på Draco.
" Att din pappa skrivit." Jag stängde ögonen och suckade djupt. Var hon tvungen att skvallra...
" Ja så?" Draco klev försiktigt nämre.
" Prata med mig. Du vet att det hjälper." Han stod så nära så jag kände hans andedräkt på kinden. Jag ryste av värmen från hans mun. Han lyfte min haka och gav mig en lös kyss.
" Draco, vi är typ släkt. Sluta." Jag backade undan.
Han log.
" Det är så långt bak så det gör inget." Han tryckte upp mig mot väggen och kysste mig. Hungrigare denna gången. Jag försökte ta mig loss.
" sluta..." Försökte jag säga fler gånger. Draco lyssnade inte. Han tog tag i mina händer som försökte slå sig loss. Han lyssnade inte på mig.
Det som hände sen hände så fort. Någon tacklade undan Draco så han flög ner på golvet, drog tag i mig och ställde mig bakom sig själv. jag tittade upp. George.
" Stick härifrån Malfoy. fyfan för dig." Georges ögon blixtrade. Jag sjönk ner på golvet och darrade. Både av rädsla och adrenalin. Draco reste sig snabbt och rusade iväg.

GEORGE:
Han såg hur Malfoy tryckte henne mot väggen, inte slutade när hon bad. han tänkte inte. han rusade fram och tacklade undan Malfoy.
" Stick härifrån Malfoy. Fyfan för dig." Malfoy reste sig och sprang iväg. George vände sig om och sjönk ner brevid Quinn som darrade. Han la armarna om Quinn som kröp ihop och det kändes som om hon försökte krypa in i honom. Sedan satt de så. Han vet inte hur länge. Men länge var det.


OBS:
Nästa kapitel kommer vara årskurs 4. Alltså kommer Quinn, Harry, Ron, Hermione och Draco vara 15 år gamla. Fred och George kommer vara 16 och gå sitt femte år. Det kommer komma "flashbacks" på åren jag valt att inte skriva om. hoppas ni fortsätter läsa endå.
Mer?

MER

Kapitel 11:

Jag stod på perrongen och tittade ut över havet med elever som kramade sina vänner, banade sig fram mot vagnarna och vissa som bara stod och log åt att vara tillbaka på Hogwarts. Jag är en av dem som står och ler. Sommarlovet har varit hemskt. Som vanligt. Sen farmor sparkade ut mig under första året har jag fått bo hos en släkting till mamma.
" QUINN! HÄR BORTA!" Jag följde rösten och såg snart Mione som stod och viftade med armarna. Jag log stort och småsprang till henne. jag kastade mig i hennes armar.
" Gud vad jag har saknat dig." Jag log bakom miones rygg.
" Jag har saknat dig med Quinn." Jag släppte henne.
" Gud vad brun du är !" Hon skrattade.
" Så går det när man är i Paris under hela sommaren." Vi flinade mot varandra.
" Ska vi åka till slottet?" Mione tittade på en vagn som var tom. jag nickade och vi åkte.
Nu är det dags för mitt fjärde år. Vad kommer hända detta året?

SIRIUS:
Sirius satt i skogen. Tankarna snurrade men han var endå lättad. Han hade blivit släppt. Utsläppt från Azkaban. De sa att hans tid var ute. De bara öppnade portarna och släppte honom. Sirius tvekade inte en sekund. Han bara sprang. Ut i det fria. Bort från de hemska dementorerna som följde honom till skogskanten. Där teleporterade han sig till den förbjudna skogen. Precis bakom Hogwarts. Hans plan var att hitta Harry och berätta sanningen.Det enda han inte tänkte på var att hans dotter var där, på Hogwarts. Just i denna sekunden. ovetandes om att hennes pappa var fri.

GEORGE:
george tittade sig runt i Stora Salen och såg henne direkt. Hennes blonda hår var uppsatt i en fläta och de grå ögonen glittrade när hon pratade med Mione. George log för sig själv. Han kom och tänka på det som hände i hans tredje år och hennes andra.

De satt vid sjön. Pratade. Quinn berättade allt om sin familj. Vad som hänt, vilka som lever, vilka som är döda. Hur hon känner över att hennes pappa sitter i fängelse, hur hennes farföräldrar kastade ut henne. George smekte henne över ryggen. Han kände hur den blev knottrig under hans beröring.
" Är det skönt?" Han log mot Quinn. Hon log, nickade och svarade,
" Ja, väldigt." Han fortsatt med beröringen. Hon lutade sig mot hans axel och suckade nöjt.
" Quinn?" George tittade nervöst på henne.
" Vad är det George?" Hon log.
George drog ett djupt andetag.
" Får jag kyssa dig?"

Han skrattade åt minnet. Gud vad pinsamt att fråga om man får kyssa någon. Aja han var ju bara 13 år då.
" Vad tänker du på?" Hans bästa kompis Lee tittade på honom över bordet med munnen full av mat.
" Inget alls Lee lilla. inget alls." Han ville inte erkänna att han tänkte på minnet. De kysstes där vid sjön. Sen dess har de träffats. De har inte hunnit idag men det ska allt ske. En kyss ska han ha.

QUINN:
Jag satt i sällskapsrummet med Mione när George dök upp bakom mig.
" Hej." Jag ryckte till.
" Oh gud vad du skräms. Hej Babe." Jag ställde mig upp och la armarna om George. Han suckade nöjt.
" Jag har saknat dig." jag log stort mot honom.
" Jag har saknat dig med." Jag tryckte mina läppar mot hans och suckade nöjt. Här hör jag hemma. I Georges famn. Inget kan skada mig här.

Mer?

Mer! ♥

Mer!!!
Jag hittade denna precis, och gud vad bra den är!!!!!

Känn dig bevakad

Kapitel 12:

" QUINN!" Jag hörde pappas skrik, såg han falla omkull efter att en röd förbannelse träffat honom i bröstet. Jag såg hans skräckslagna ögon precis innan. Jag såg mammas tomma ögon när mannen bar ut mig ur huset. Mannen satte mig på en kvast och vi flög iväg. Det sista jag såg var när män bar ut pappa ur huset med våld. Pappas ögon var öppna, han tittade på mig. Han såg rädd ut."

jag vaknade med ett ryck. Svetten rann nedför mina kinder och ögonen tårades. Åh mamma.. Madrömmen har återkommit de senaste 7 nätterna. Enda sen jag läste att pappa blivit släppt från Azkaban. Jag torkade pannan med handflatan och kollade på klockan som lös i taket. 04.35. Jag suckade, jag kommer inte kunna somna om så jag slängde av mig täcket och tassade ut ur sovsalen. Jag tassade ner till fotöljen vid fönstret och sjönk ner. Jag tittade ut genom fönstret. Solen var påg upp över bergen. Det syntes tydligt. Jag log för mig själv. Jag slutade le när jag såg Harry och Ron springa ner mot utsidan av Förbjudna Skogen. De möttes upp av en man som såg glad ut över att se Harry. Det var något med den mannen jag kände igen. Det blev iskallt inom mig. Det var min far.

HARRY:
Harry och Ron sprang ner mot skogen. De hoppades att ingen skulle se dem. Nere vid ingången till skogen stod det en man i en dunge. När de kom närmre klev mannen fram och log stort mot dem. Det var Harrys gudfar Sirius Black. Han hade äntligen fått förklara vad som hänt för Harry som förstått att det var inte han som förrådde hans föräldrar. Det hade slutat med att han hade träffat sin gudfar nästan varje kväll.
" hur mår Quinn?" Frågade Sirius så fort de satt sig vid hans lägerplats. Harry log snett.
" Hon ser ut att må bra. Hon dejtar rons bror." Sirius ögon mörknade.
" Är han en okej kille? Jag vill inte att min lilla flicka ska bli sårad." Ron tittade upp och nickade.
" George är okej. Hans tvilling är en player men George har aldrig riktigt haft en flickvän." Sirius nickade.
" Sårar han henne kommer han råka illa ut. Så du vet." Sirius tittade på Ron som flinade och nickade.
Harry bet sig i läppen.
" Sirius, tror du inte att Quinn kommer känna sig väldigt förrådd om du inte träffar henne? Jag menar du träffar mig men inte din egna dotter."Sirius tittade ner i marken med tårar i ögonen.
" Det var så länge sen. Det är mitt fel att hennes mamma dog. Hon hatar mig säkert." Harry skakade på huvudet.
" Hon stod upp för dig när jag trodde att du gjort alla saker." Sirius tittade upp.
" Seriöst?" Ron nickade.
" Gud vilka utskällningar vi kunde få av henne." Harry skrattade och höll med. Sirius log.
" Det har hon fått av sin mor."

QUINN:

Jag såg Harry och Ron följa efter min pappa in i skogen. Jag kokade inombords. Både av ilska och sorg. Pappa blev frisläppt och han väljer att leta upp sin gudson först av allt. Jag fick veta att Harry var Sirius gudson för några veckor sedan. Jag kände en tår rinna nedför kinden. Nu kände jag mig förrådd. Jag trodde han skulle leta upp mig först. Förbannade Harry. Förbannade pappa. Förbannade alla.

Mer?

Jättebra

MER NU!!!