Är jag född till att dö?(THG)

Kapitel 3.

jag slöt ögonen och lutade huvudet mot väggen. Jag drog några darriga andetag innan jag öppnade ögonen igen. Rättens hus. Jag svalde hårt när jag hörde steg utanför. Det här med att säga farväl till sina kära... Det var bara jobbigt. Kunde dem inte bara sätta oss på tåget direkt?
En försynt knackning på dörren avbröt mina upproriska tankar om regimen. Jag förväntade mig att mamma och pappa skulle komma in, men istället avtecknade sig en skara på tre personer med kolsvart hår i dörröppningen. Jag stirrade förbluffat på när Samantha och hennes mor och far steg in i rummet.
- Vi vill inte tränga oss på dig men vi måste bara säga tack för att du räddade vår dotter! Vi är helt utom oss av tacksammhet! Du kände henne inte och så offrar du ditt liv för henne! Vi förstår dig inte men vi är oendligt tacksamma! Vi är inte värda ditt mod men...
- Ni är värda allt vad jorden har att erbjuda! avbröt jag Samanthas mamma. Ni är en familj som kämpar för era liv och gör era liv värda att leva! Ni har ingenting att tacka för!
Samantha gömde sig bakom sin pappa när hennes mor åter tog till orda.
- Vi är skyldig dig våra liv tusen gånger om! Tack! Tack, tack, tack!
Hon pressade tre fingrar mot munnen och riktade dem sen mot mig. Resten av familjen följde hennes exempel sammtidigt som dem backade ut ur rummet.
Dörren stängdes bakom dem bara för att öppnas igen. Förvånat såg jag hur Samantha kom in i rummet igen. Ensam igen. Hon såg mig djupt i ögonen.
- Du räddade mitt liv. Du förkänar att leva. Kan du lova att vinna? Vinna och komma tillbaka hit så att jag kan gottgöra dig?
Jag skakade lätt på huvudet.
- Jag kan inte vinna...
- Försök snälla! Samantha såg bedjande på mig.
När jag såg in i hennes mörka ögon bytte saker åter plats inom mig.
- Jag ska försöka. viskade jag.
Samantha slog oväntad armarna om halsen på mig och rusade sen ut ur rummet. Dörren stängdes åter. Jag skulle dö. Men jag skulle dö kämpande för något!

Superbra! Jag har seriöst tårar i ögonen. Samantha, Ja, Åh! Älskar don fanfiction! Jag kommer nog aldrig lyckas sätta ord på hur bra den är.

DET HÄR VAR SÅÅÅÅ BRA!

Ni är så omöjligt snälla!!!! Jag förstår er inte!

OMR så bra!

Bevakar!!!

DU ÄR JU BARA BÄST!!!! NOBELPRIS HELT KLART!!!!

bevakar

Bevakar!!!! Asbra! #duärbästochdetvetdu