Tidens blomma.

tack så jätte-mycket! och jag ska tänka på stavfelen, och försöka beskriva mer:-)
här är del 11, hoppas ni gillar den:-)

dom fortsatte springa genom den mörka, långa, trånga, smala gongen som aldrig ville ta slut. Den gröna, stora ormen var hack i häl med dom, och den var fast besluten att dom två barnen skulle bli hans middag. Freddy trodde aldrig gongen skulle ta slut, hon hade sprungit omkring i tunnlarna i säkert 2 timmar. Men tillslut såg dom det, det som dom mest av allt önskade att få se just nu, dom såg ljus, ett klart, vackert kvällsljus som lyste långt borta i gongen. Dom fortsatte, fast en dom var trötta, för när det gällde livet kunde man nog springa hur långt, och hur fort som möjligt. Tillslut nådde dom det, dom kom ut i staden, i Hogsmead, dom kände luften blåsa svalt på dom, det var den bästa känsla Freddy hade känt. Men det stoppade inte ormen, den fortsatte ut, fast en det var så ljust och obehagligt för ögonen, så fortsatte den ut i staden.
-tror du ormen försvann? flåsade James som svängde in tillsmans med Freddy på en bak-gata.
-kanske, den är ju van med mörker, så den ser väll inte så mycket, svarade Freddy och la sig ner på marken och pustade ut, jag menar då ser den ju liksom inte vart den "går" någonstans.
-jag har nog aldrig sprungit så snabbt i hela mitt liv, sa james.
-jag ser det, ditt hjärta dunkar så mycket att det syns, och jag har nog inte heller sprungit så snabbt.
-vad ska vi göra nu då, vi måste ju komma hem.
-Mm,...... Freddy tänkte, vi måste ju komma tillbaka till hogwarts.
-utan att ormen ser oss, till-lade James, för nu måste väll hans ögon ha vant sig.
-ja, just det, svarade hon medans hon granskade husen runt omkring dom. har du tänkt på att det ser helt annorlunda ut här i hogsmead, sa Freddy.
-ja, men vi är ju faktiskt 500 år tillbaka i tiden, det var i alla fall det Gryffindor sa.
-ja, just det, dom ja.
-vilka då?
-Gryffindor, Hufflepuff, slytherin och Ravenclaw, vi moste ju tänka på att komma förbi dom också.

superbra!!!

Jättebraaaa!

tack, tack, och åter tack!!! här är del 12, hoppas ni gillar den med


del !2
-jag fattar inte att ingen skriker, sa James, det är liksom en väldigt stor, människoätande, grön, läskig orm där ute.
-ja, han kanske har ätit upp alla, sa Freddy ironiskt.
-ha, ha, ha...... svarade James, och himlade med sina mörk-gröna ögon.
-undrar vad ormen är för någonting?
-jag tror att det är en basilisk, sa James, jag tror i alla fall det heter så, pappa berättade om någon voldermort, som hade en stor, grön orm.
-men den kan väll inte bli 500 år.
-nä, kanske inte..... eller, jo, jo det kan den, pappa sa att den var väldigt gammal, och om man såg den i ögonen så dog man...........
-men vi har ju inte dött, eller hur, och jag kollade den i ögonen.
-Mm, jag vet, men den är väll antagligen typ nyfödd, den kanske inte har lärt sig .......eh, den dödande blicken, he, he.
-dödande blicken? sa Freddy och skrattade.
-ja, ja kom nu, vi måste till Hogwarts, och hem.
och med dom orden smög Freddy och James ut i den lilla staden Hogsmead, för att ta sig till Hogwarts.
dom sprang förbi en liten pub som låg på det stället där läckande kitteln "brukade ligga", fast "nu" stod det "fyllpuben" i stället.
-bra namn, sa Freddy ironiskt när dom sprang förbi.
-"a" mycket "bättre" namn en läckande kitteln.
Tillslut kom dom till där hjärnvägs-stationen brukade stå, men nu var det bara skog, skog och åter skog.
-a,ha, då får vi väll gå då, suckade James.
- ja vi kan ju inte åka tåg, men det går ju
det med.
dom började gå genom skogen, och upp mot slottet.

Braaa!!!

tack, så mycket! jag vet att det inte händer så mycket men det kommer snart. och tack så jättemycket, en, en gong.

Jag tycker om när det går lite långsamt!

okay, tack för att ni/du gillar den i alla fall!!!
här kommer del 13

del !3
dom gick, och gick och tillslut kom dom till ingången med dom stora silver-grindarna, som ledde in till Hogwarts. dom klev in genom grindarna och stod nu på gården, och såg upp mot det halv-färdiga Hogwarts. Det hade börjat bli mörkt ute nu, och kylan smög sig fram genom den hittills varma kvällen.
-oooh, det börjar bli kallt, sa Freddy och drog sin mantel tätare om kring sig.
-"a" faktiskt in-stämde James, men hur tar vi oss in i slottet utan att någon ser oss, vi kan ju inte gå in genom huvudingongen.
-nepp! det kan vi inte, så jag har tänkt ut en lösning och jag hoppas den funkar, svarade Freddy och drog med sig James till baksidan av det stora slottet.

Dom kom fram till baksidan, och där var nästan allt färdigbyggt förutom alla fönster, där det saknades glas.
-men här finns ju ingen dörr, sa James, och glodde på Freddy.
-nä, jag vet, men det finns fönster som är jäkligt lätta att komma igenom, ner till fängelsehålorna, svarade Freddy och gick bort till fönsterna längst ner.
-smart, mumlade James till svar.

Dom klev igenom dom ganska så stora fönsterna, och landade nere i någon tom, grå fängelsehåla.
-men vart ligger Snapes kontor då, undrade James.
-ja, i den här tiden inte någonstans, men hålan som den ska ligga in är längst bort.
dom gick bort till fängelsehålan med det dålda rummet, längst bort.
Freddy drog i facklan och den hemliga dörren öppnades. och dom stod nu i rummet med blomman.
-ja, det här gick ju enkelt, sa Freddy, och den här gongen trillade jag inte.
-nä, det var ju bra, men åker vi hem.
-jag ska önska mig hem va, sa Freddy och tog ett djupt andetag och sa: jag önskar att vi kom tillbaka till dit vi kom ifrån!!!
dom åkte genom tidens gongar och landade snart en massa år senare.
Freddy slog upp ögonen, och sprang ut till Snapes kontor, glad över att vara tillbaka. Men när hon kommit ut till kontoret försvann glädjen lika snabbt som den kommit. Det var inte Snapes kontor, eller såg hon bara i syne.

Braaaa! Bara att det stavas "gången" inte "gongen"

Super! Vad ska jända nu? Vars har dem hamnat?