Pregnant at seventeen [SV]

Översätt nu!!!

Jag läste igenom era kommentarer och fick dåligt samvete över att jag inte översätter så snabbt. Ni skriver så underbara saker att jag direkt vill lägga upp kapitlet, men upptäcker att det inte är färdigskrivet
Nog med prat, här kommer nästa del, jag hoppas att ni tycker om det och jag vill återigen tacka er. Ni får jättegärna komma med konstruktiv kritik via ugglepost eller här

_____________________________________________________________

Jag steg in på puben och tittade mig omkring.

"Victoire, här borta!" hörde jag en röst säga. Jag tittade bort och såg Teddy sittandes vid ett litet bord i hörnet. Jag kände ett stort leende sprida sig över mitt ansikte, när jag nådde honom. Merlin, jag hade saknat honom.
Jag gled ner på stolen mitt emot honom. "Hej."

"Hej själv," sa han, leende. Idag var hans hår kort och i en smutsblond färg och hans ögon var ljusblåa. "Saknat mig?"

"Ja," svarade jag. "Saknade du mig?"

Han flinade. "Kanske lite."
Jag klappade till hans arm.

"Okej, kanske mer än lite," sa han skrattande.

"Så," sa jag, tog en klunk av vattnet han redan beställt till mig, ingen honungsöl till den gravida tjejen. "Hur är läget?"

Han skakade på axlarna. "Ja, sådär. Mitt jobb är tortyr. Min chef är en skitstövel."

Jag skrattade. "Teddy, din chef är min farbror Percy."

"Precis."

Efter att vi stött på Percy på King's Cross, hade Teddy fått ett jobb på Departementet för magisk transport, närmare bestämt på kvastkäpparnas föreskrivande kontroll.
Han hade bara jobbat där i några veckor, men alla hans brev var redan fyllda med klagomål om jobbet och om Percy.

"Han är skoningslös slavdrivare, Vic. Jag överdriver inte ens."

Jag himlade på ögonen. "Så klart du inte gör."

"Så hur är det med dig?" frågade han. "Hur är det med ditt liv?"

"Oh, det är underbart," sa jag sarkastiskt. "Det finns inget bättre än att vara en gravid tonåring. Folket som stirrar på mig och viskar, de idiotiska Slytherinarna som kallar mig slampa rakt i ansiktet, morgonillamåendet, det irriterande matkrävandet, och självklart vetskapen om att allt kommer att bli värre och att jag eventuellt ska föda och sen uppfostra ett barn."

Han stirrade på mig, hans ögon vidöppna och hans mun hängande en aning.

"Du vet," sa han, "plötsligt verkar inte mitt jobb så hemskt, ".

"Kul att jag kunde ge ditt liv lite perspektiv," svarade jag med ett flin.

Han flinade och hällde i sig resten av sin honungsöl.
"Du frestar med den där," talade jag om för honom.

"Jag frestar med vad?" frågade han.

"Din honungsöl. Du vet att jag inte är tillåten att dricka något och du har den framför mitt ansikte. Om du vore en bra pojkvän, skulle du dricka vatten med mig."

Han höjde på ögonbrynen. "Vet du vad som låter bra just nu? Eldwhisky. Jag tror att jag ska hämta lite."
Jag blängde på honom, när han signalerade till servitören och beställde ett glas.

"Mmm," sa han och tog en stor klunk. "Det där satt verkligen på plats" han tittade menande på glaset framför mig. "Fast jag är inte så säker på att ditt vatten är så gott," sa han flinande.

"Jag hatar dig."

Han lutade sig över bordet, så att hans ansikte nästan snuddade mitt.
"Nej, det gör du inte," viskade han.

"Eww," sa jag och drog mig undan. "Din andedräkt luktar som alkohol."

Han tog fram sin trollstav och utförde en snabb andedräkts uppfriskande förtrollning. Lutande fram igen, viskade han, "Bättre?"
Jag nickade.

"Nu medger du att du inte hatar mig, även om jag frestar med mina drickor."

"Jag hatar dig inte," mumlade jag.

"Vad var det? Jag kunde inte höra dig."

"Jag hatar dig inte," sa jag, högre den här gången. Flera personer vände sig om för att titta på oss. Jag kände hur mitt ansikte blev rött.

"Är du säker?" frågade han, fortfarande med det där dumma flinet.

"Ja, jag är säker," snäste jag.

"I så fall, hur känner du för mig?"

"Jag älskar dig," mumlade jag.

"Förlåt, kan du upprepa dig? Jag kunde inte riktigt fånga vad du sa."

"Jag älskar dig, din jävel!" skrek jag nästan.
Den här gången, stirrade nästan hela puben på oss.

Jag begravde ansiktet i händerna.

"Kom," hörde jag Teddy säga. "vi drar."

"Och går vart?" frågade jag och lyfte mitt huvud.

"Du får se," sa han, ställde sig upp och höll ut sin hand. Jag tog den och han drog upp mig på fötter.

Hållande min hand i hans, ledde han mig ut från puben.
Han tog mig nerför några gator, tills vi kom fram till en övergiven byggnad. Det var ingen i sikte.

"Vad gör vi här?" frågade jag.
Istället för att svara, drog han mig mot byggnad och kysste mig. Jag slog armarna runt hans nacke och drog honom närmare mig.
Efter ett par minuter, drog vi isär oss, andandes tungt.

"Aha, det är det vi gör här," sa jag.

"Jag har väntat på att göra det där i veckor," mumlade han, med hans händer fortfarande på mina höfter.

"Jag med," svarade jag. Han log och lutade sig fram igen, pressade hans läppar mot mig ännu en gång.

Jag kände honom röra sina händer mot fållen på min kjol, han fingarde med den en minut innan hans han smög nedanför. Sedan började den långsamt krypa upp för mitt ben...

Jag puttade bort honom. "Stop."

"Fan, jag är ledsen, Vic." Han lutade sig med ryggen mot väggen och vände sitt huvud åt sidan för att se på mig. "Jag blev bara tagen av stunden."

"Det är okej," sa jag.

"Är du säker?"

"Ja...jag antar att jag bara är orolig över att du ska tro att jag är ett enkelt ligg eftersom jag är gravid eller nåt." Orden föll ur min mun innan jag kunde stoppa de.

Han rynkade pannan. "Så klart tror jag inte det."

"Ja, det var en dum oro." Jag tog hans han och gav den en kram. "Kom igen," sa jag. "Låt oss gå till Godisbaronen. Jag vill ha lite godis."

Han rörde sig inte. "Victoire, vänta."

"Vad?"

"Jag vill att du ska förstå att jag inte försöker utnyttja dig på något sätt. Hur långsamt du än vill ta den här relationen så är det okej för mig, så länge jag får vara med dig. Jag älskar dig, Vic."

Jag kände mitt andetag fastna i halsen. "Verkligen?"

"Så klart."
Ett leende spreds över mitt ansikte. Jag kände att jag bara kunde stå där, stirrande på hans ögon, för resten av dagen. Tja, jag kunde om jag inte desperat behövde lite kittel kakor.

"Er," sa jag, "inte för att förstöra ögonblicket, men jag vill verkligen till Godisbaronen.

"Okej, då," sa han. "Kom så går vi."

____________________________________________________

Nu har ju skolan börjat igen (jag sörjer med) så väntetiden för kapitlen kommer att vara lite lång, men jag ska göra mitt yttersta för att skriva så fort jag kan

Merlin, vad bra! Du översätter verkligen grymt ;D

ALLTSÅ HERREGUD NU STARTADE JAG DEN HÄR DAGEN MED ATT DÖ OKEJ ANDAS ERICA ANDAS LUGNT OCH FÖRSIKTIGT ASDGHJKDHDHAJSGDKKFH JAG KOMMER SNART BÖRJA FANGIRLA SÅ MYCKET ATT JAG KOMMER GRÅTA SÅ BÄST SÅ BÄST SÅ BÄST SÅ BÄST ÅH ÄLSKAR DEN

SÅ HILMA JÄKLA SUPERBRA!!!!!!!

"Teddy, din chef är min farbror Percy." Började fnissa. Sitter i klassrummet.... Fick flera blickar

SUPERDUPERMEGASUPERDUPERBRA!!!!!

Naaaaw!!! *Alla i rummet stirrar konstigt på mig*

Jättebra

superbra!

OMFG!! I love it!! 8D