Sjunde året på Hogwarts

Hejdå, sa jag och flinade!

(du kan ju skriva något om vad du och Viole gör, så fråg du skriva lite längre i fall du vil )

jag såg in i Dracos isblå ögon.
- hur är det Cara? frågade han och drog bort en hårslinga från mitt hår.
- Jag vet inte.jag minns verkligen ingeting. jag vet inget om personerna som pratar med mig, allt är svart det är jätte läskigt. jag vet inte vilka jag kan lita på eller vilka som jag inte kan lita på. sa jag oroligt.
- Lugna dig, du kan lite på mig. sa Draco mjuk och jag nickade
- Jag känner mig trygg med dig Draco. jag hoppas det alltid kommer vara så här. sa jag och log.
- Du kan lite på mig, jag kommer alltid finnas här. sa han mjuk, jag nickade och somnade.

(okej!) Jag och Viole gick ut! "Ska vi sova hos er eller hos mig? frågade jag. "Vi kör hos dig igen, sa Viole. "Okej, sa jag. "Vi gick till Gryffindors sällskapsrum. "Ett lösenord, sa Den tjocka damen. "Vänta, sa jag och tog upp en lapp. "Nästan Huvudlös, sa jag och Damen sa: Varsågod! "Tack, sa Viole. Vi gick in och allt var rött och guld! "Kom så går vi och byter om där uppe, sa jag. Vi gick till tjejernas sovsal och byte om. Sen så gick vi och la oss. Jag trollade fram en kudde till och sen så somnade jag och Viole!

jag slog panikartat upp ögonen. och for upp ur sängen. Draco vaknade med ett ryck och drog staven. han såg undrande på mig.
- Cara vad är det? frågade han och sänkte staven. han gick fram till mig där jag stod på golvet och satte mig på sängen.
- Mardröm. mumlade jag och tårarna började rinna, Draco tog mig i sin famn
- Vad handlade den om? han såg på mig och jag svarade
- jag var på ett stort ställe, det var folk överallt och de kastade trollformler på varandra. jag tror de var två olika sidor och jag stod i mitten och förssökte att parera formlerna från båda håll. plötsligt hör jag ett skratt och en man dör. han åker igenom en vägg och försvinner. kvinnan som mördade honom sprang iväg och efter en kille. sen vaknade jag. Draco såg på mig
- Det var ett minne Cara. sa han och jag såg skockat på honom.
- Det hände för två årsedan. du Hermione, Harry, Ron, Luna, Ginny och Neville åkte till minnisteriet för att rädda Harrys gudfar Sirius, som din far hade fångat. ni kom dit, men Sirius var inte där utan min far och Bellatrix min moster var där. de ville ha en profetia för mörkrets herre som bara Harry kunde plocka ner. Harry tog ner den men vägrade ge den till min far. så ett slågsmål utbröt. de kom fler dödsätare och ni försökte försvara er så gått det gick. du klarade dig ganska bra eftersom, ja du är du. du stoppade dem till och med ett tag tills fenixorden kom. det är en mot arme mot dödsätarna och din far. de utbröt ett slagsmål, det var de du såg och Belltarix dödade Sirius, som försvann genom slöjan. Bella sprang iväg och Harry sprang efter. sen kom din far och dödade nästan Harry, Dumbledore vår förra räktor räddade honom. förklarade Draco och jag nickade långsamt.
- Du var så arg på Bella flera veckor du gillade Sirius. du sa att han var som en rolig farbror. Draco skrattade lite år mig och jag log.
- Men kom nu så försöker vi sova en stund till vem vet du kanske kommer ihåg något mer. sa Draco och i somnade åter.

Jag vaknade och väkte Viole och sa: Godmorgon sömntuta klockan är 9 och frukosten har börjat. Vi sprang tillsammans till frukosten och sen sa jag: Vänta jag ska bara fråga Snape om jag och Cara får sitta vid erat bord. jag gick till Snape. "Rektor Snape får jag och Cara sitta vid Slytherin bordet? (kan någon annan vara snape?)

(jag kan vara Snape )
jag såg på miss Granger.
- miss Riddle gör som hon vill det har hon alltid gjort. och om du ni vull sitta vid Slytherin bordet, kan jag väll inte hindra dig. men det är på egen risk. sa jag och såg på henne. Sally sprang iväg och satte sig hos Viole.

(nu är jag Cara igen)
jag vaknade på morgonen, huvudvärken hade försvunnit men jag hade fortfarande ont, och jag hade ingen annin om något.
- God morgon Draco. sa jag och väkte honom. han såg på mig och log. vi gick upp och Pomfrey kom fram till mig.
- Du får lämna sjukhusflygeln miss Riddle. men om du får ont igen så kom bara tillbaka. sa hon och log jag nickade och vi gick ut. jag såg mig omkring och försökte minnas.
- Känns det bekant? frågade Draco
- Lite, kanske, jag vet inte. svarade jag förvirrat.
- Vad vänligt av dig och ge mig tre svar och välja på. sa han roat och jag såg på honom. vi kom ner till stora salen och jag stannade tveksamt. en massa huvuden såg på mig och jag undrar vilka av dem jag kände och vilka som jag inte känner, vilka av dem som tykcer om mig och vilka som inte tycker om mig. Draco tog min han och tog med mig till ett bord där Viole och Sally satt. jag såg på maten och började äta en macka.

"Hej Cara kommer du ihåg mig? frågade jag Cara. "Nja var det du som var Violet Malfoy? frågade hon. "Nej jag är Sally Granger där är Violet, sa jag och pekade på Viole! "Så när ska ni gifta er? frågade jag och Viole och skrattade!

-oj förlåt. sa jag när jag sagt fel namn till Sally.
- Det är lite mycket att komma ihåg just nu. sa jag ursäktande och de nickade.
- När ska ni gifta er? frågade Sally och skrattade, Draco bara skakade på huvudet.
- Sally, jag kommer inte ihåg något om Draco så jag tror inte giftermål är något att prata om just nu.
- Men du älskar honom! sa Sally och jag såg på den blonde bredvid mig.
- Jag tror jag gör det. jag känner mig trygg med Draco. sa jag och log. plötsligt kom det en femte person.
- Hej hur är det med er? frågade han och jag såg undrande på honom.
- Det här är Blaise Zabini. förklarade Draco och jag hälsade, killen som hette Blaise såg förvånad ut.
- Hon har tappat minnet. på grund av syskonen Carrows, när jag får tag på dem. sa Draco argt och jag la min hand lugnande på hans arm.
- Draco jag vet inte vilka de där syskonen är, men om de såg till att jag tappade minnet kan de inte vara så snälla och jag vill inte att du ska skada dig och jag behöver dig här, så nsälla gör inget dumt. sa jag och lgo mot honom, han nickade och började äta.

Jag och Viole gick fram till Draco. "Du Draco vi vet var det finns en bra ring till erat giftemål, sa vi och flinade. (kan någon vara Draco?)

(jag är Draco)
- Har ni två inget bättre för er? jag såg surt på dem.
- Nej. sa de i kör och skrattade.
- Och varför har ni fått för er den här iden om att vi ska gifta oss?

(nu är jag Cara)
jag såg när Draco gick iväg med de där två tjejerna, Viole och Sally tror jag de var.
- Minns du något Cara? frågade Blaise, jag såg på honom.
- Knappt. du verkar bekant men jag kan inte placera dig. allt är liksom svart. och de där tre plus den där Snape försökte förklara hela mitt liv på 30 min igår. sa jag ock skrattade.
- Det gick väll inte så bra antar jag? frågade Blaise
- Nej, det blev lite för mycket. men jag antar att minnet kommer tillbaka snart. sa jag och log och fortsatte att äta.