De jag trodde var mina vänner

Bra

Bevakar!! Jättebra!

Nästa kapitel kommer snart

Kul jag längtar!! Du är jättebra!

Asså alla dina kapitlar är super bra längtar till kapitel 5

Skriv nu, sssnnnääääääääällllllllllllaaaaaaaaaaa!!! Du är så hiiiiiimla bra!!!

Längtar!!

Tack, imorgon ska jag skriva ett kapitel om jag har tid

Ok längtar till imorgon hoppas du skriver lika bra som de andra

Tack för kommentarerna, jag skriver det nu istället

Kapitel 5

Skriket
Jag sprang upp för trappan. Jag var på väg till min första lektion i Försvar mot svartkonster.
När jag var framme i klassrummet väntade alla på mig. Ingen av Rose och Albus var där, bara en massa Ravenclawelever och Hufflepuffelever. Jag satte mig bredvid en av mina rumskamrater som jag tror hette Ina Basrind. En lång kvinna som hette något i stil med Mrs. Sanle kliver fram och välkomnar alla och pratar om ämnet. Hon ska precis börja prata om olika förbannelser när ett hemskt skrik bryter ut. Hon springer stressat ut ur klassrummet och efter ett tag kommer hon tillbaka och säger att läraren i Örtlära, Neville Longbottom har försvunnit och att en tavla som föreställer en ung flicka skrek och att det var det de hört. Hon sa att lärarna beslutat att alla elever ska gå till sina sällskapsrum. När jag gick till sällskapsrum såg jag Rose och Albus i två olika gäng. Jag sa försiktigt hej och vinkade åt dom men de gick bara därifrån. När jag skulle sova drömde jag om det som hänt under dagen.

Superbra