Jasmine V, du vet hon snygga.

Du har talangen unga dam.
*Försöker låta som Nacrissa*
Jag vågar inte säga till Elli :o
Du ska få kapitel snart kanske nu eller om en timme 0:

Snälla ett nytt kapitel *o*

Det kommer kanske ett nytt imorron, orkar ej skriva just ni är trött....

Juste jag kommer resa bort 4 juni kommer hem 4 Augusti, men jag kanske kommer skriva under sommaren om jag har tid:/

Okej^_^

NY läsare!

Åh vad kul, tack för att du läser denna slarviga FF!

snällla ett nytt kapiteeeeeeeeeeel

Tror det här kommer vara sista kapitlet jag skriver innan jag åker till Turkiet, men kommer skriva mer nästa vecka om jag hinner.

Kapitel 3 - Du har helt rätt!

Viktoria gick in i Jasmines rum, där satt hon och packade sina skolgrejer och sina fina mode kläder.
"Jasmine, du menar väl inte det du sa där nere?" Viktoria gick närmre Jasmine men stannade eftersom Jasmine vände sig om genast och reste sig upp.
"Jag lever i ett helvete här. Se dig omkring Viktoria, alla hatar oss. Du såg själv vad Malfoy gjorde där nere, dessutom har han förstört min röda klänning. Alla blev glada" Jasmine tog en kort paus och kollade på Viktoria som kollade ner i golvet och skämdes lite.
"Jag är ledsen men jag åker jag kan inte stå ut med Malfoy mer." Jasmine gick med bestämda steg mot sin säng och tog upp sin skinn jacka.
"Vet du vad Jasmine?" Viktoria lyfte blicken och kollade på Jasmine som vände sig om och kollade frågande på henne.
"Du har helt rätt, jag följer med dig och jag vet precis vart vi ska gå." Hojtade Viktoria, Jasmine blev överlycklig, hon småsprang fram till Viktoria och kramade om henne hårt.
"Jag visste att du inte var som dem." Jasmine släppte taget om sin stora syster.
"Jag är inte." Sade Viktoria glatt.
"Ska du packa?" Jasmine torkade bort en glädje tår som rann ner från hennes tårögda ögon.
"Juste tack för att du påminde mig, bäst jag skyndar mig. Jag kommer strax." Viktoria började småspringa ut från Jasmines rum.
Jasmine vände sig om och gick mot sin säng igen, hon satte sig på den och började kolla omkring med blicken.
"Varför måste det vara så här?" Mumlade Jasmine tyst, varför ska de vara fiender?
Jasmine skakade på sitt huvud och slängde ett par blickar mot den stora tavlan som hängde på väggen.

En kvart hade gått och Viktoria hade inte ännu dykt upp, Jasmine visste varför.
Viktoria ska alltid fixa om sig och se till att inte ha glömt något. Men det var okej för Jasmine eftersom, hon är som Viktoria.
Jasmine kunde vänta en liten stund till på Viktoria.
"Ms" Jasmines tankar över Victoria avbröts av någon liten pipig röst som pep borta vid dörröppningen in till Jasmines rum.
Jasmine kollade oroligt bort mot dörren och sedan reste sig sakta upp.
Jasmine började gå med darriga steg till dörröppningen.
Ivira kollade upp på Jasmine med hennes stora ögon och Jasmine hoppade till.
"Ivira du skrämde livet ur mig." Jasmine la handen ovanför brösten och andades tungt.
"Förlåt mig, Jasmine" Ivira gick sakta in i rummet och stannade få meter framför Jasmine som kollade nu frågande på Ivira som kollade ner i golvet.
"Vad är det Ivira?" Jasmine började bli orolig.
"Unge Olsson, vill träffa dig Ms." Pep Ivira och skuttade sedan ut från Jasmines stora rum.
Men Jasmine kunde inte träffa Percy. Hon skulle ju åka till Weasley.
Men Jasmine kunde väl träffa honom i ett par minuter, det tar ändå tid för Viktoria.
Jasmine skakade lätt på sitt huvud och sedan skuttade ut från rummet.
"Inte så bråttom" en kall röst hördes bakom Jasmine som slutade att skutta.
Jasmine vände sig långsamt om.

aaaaa,jättebra!!!!!!!!!

Tack ska du ha ♥
Du är underbar. ♥