PRS Lupple & Medi

Han såg på korgen med glada ögon. " Det var snällt av henne. " Log han och tog emot korgen. " Har du någon bild på henne? Så jag vet hur jag ska måla. " Log han. "Eller vet du något hon tycker mycket om. " Sa han lugnt. Funderade lite. " Vad är ditt knep? För att du alltid ska vara i kontroll.." frågade han stilla. " Jag vet Alexander och Lathans. Men det är inte direkt till min hjälp. " Sa han ärligt.

Han log och nickade.
"Kan visa. Har ett foto." Han drog fram i h visade en kvinna som hade ett b svart page, stora ögon, fylliga läppar. Hon såg ut som någon som kommit från 20-taler.

Han log snett över bilden. " Tack för att du visade. " Log han. " Något speciellt hon gillar? " Undrade han nyfiket.

Han funderade och log ömt.
"Minns inte direkt.. måla henne inte som en städerska. Kanske hon blir stött."

Han skrattade lågt och nickade sakta. " Tänkte inte måla henne som sådan. " Log han ärligt.

"vill du fråga henne? Hon är kvar en timme till." Han log.

Dorian nickade sakta. " Ja tack. " Sa han ärligt. Reste sig upp för att klä på sig kläderna.

"Då hämtar jag henne. Tillbaka om ett tag.." Han försvann och efter fem minuter kom han tillbaka med en kvinna efter sig. Hon neg för honom.
"Ni sökte mig mr Vinther?"

Dorian såg på henne och log svagt. " Jag vill tacka för lånet av färger. " Log han och nickade mot korgen. "Om du fick önska en tavla av mig, vad skulle den föreställa?" Frågade han lugnt.

Hon neg för honom och såg sedan fundersamt på honom.
"Jag gillar eteriska saker. Oskyldigt. Skönheten i det mjuka. Skogsgläntor och enhörningar. Förstår du vad jag menar?"