PRS Lupple & Medi

Dorian flinade roat. Alla dessa skämt. Men hans tankar svävade iväg. Och han fick mota bort tankarna, bestämt. "Jag skulle vilja lära känna er alla bättre faktiskt. Ni är henne familj." Log han. " Det är en viktigt relation för henne att upprätthålla och jag vill göra det så enkelt som möjligt för henne. " Sa han ärligt.

Jarlo nickade bara och lade huvudet på sned.
"Om hon vill vara här.. Vill ni ha henne då?"

Dorian såg på honom med en mjuk blick. " Självklart. Jag kommer aldrig tvinga henne att välja mellan oss och er. Vill hon spendera mer tid här så får hon. Vill hon vara hos er mer så får hon det också. " Log han varmt.

"Men om hon aldrig vill lämna dig? Om du skadar henne och hon vill inte lämna dig?"

Dorian såg på honom, tvekande. Vad menade han exakt? "Om jag skulle skada henne och hon vägrade lämna så skulle dom ju kasta ut mig och inte henne. " Sa han ärligt.

"Det låter bra. Så jag vet vart min syster kan göra."

Han såg på honom med en förbryllad blick. "Hon kommer alltid ha en plats här. " Försäkrade han mjukt.

Jarlo nickade och såg på honom. Log och gick sedan ut.
"Hon kan inte sluta att prata om dig när hon är hemme ska du veta.."

Dorian skrattade lågt och såg på honom. Nyfiken. " Vad säger hon då?" Log han roat.

"Det kan hon berätta." Sa han och såg på honom.