Vänskapen mellan Cho och Hermione

Nu kommer äntligen kapitel 19! Förlåt att ni fått vänta!

Kapitel 19
Chos perspektiv

Jag vaknade morgon där på av att jag knappt kunde andas. Min hand trycktes automatiskt mot bröstkorgen och mina andetag var ansträngda. Det gick upp för mig att det måste vara klumpen i magen som hade växt.
"Varför måste jag alltid få klumpar i magen?" suckade jag för mig själv och drog en hand genom mitt toviga hår. Jag kände att mina kinder var helt klibbiga av tårar.
"Bra", mumlade jag irriterat. "Mamma och pappa tror väll att jag mår ännu värre nu när jag ser ut som....."
Jag kom inte riktigt på vad jag kunde se ut som och jag ville knappast tänka tanken. Sakta klev jag upp ur sängen och gick fram till spegeln. Precis som jag väntat mig såg jag hemsk ut. Förskräcklig rent ut sagt.
"Fint. Nu har jag tydligen blivit ett monster också". Jag märkte att andningen lättat lite och jag kunde äntligen ta några riktigt djupa andetag.

Efter ungefär 1 timmes arbete var mitt hår som vanligt och mina kinder inte lika rödgråtna. Jag gick i korridoren på väg mot Stora Salen fast jag inte hade någon matlust.
På min vänstra sida gick Hermione och babblade på om massa saker jag inte lyssnade på. Hon ville antagligen distrahera mina tankar om det kommande mötet.
På min högra sida gick Cedric. Han var lika tyst som jag och verkade inte heller lyssna på Hermione, vilket tydligen gjorde henne upprörd.
"Varför kan ni inte bara lyssna?" frågade hon sårat.
"Förlåt", svarade jag. "Jag har bara tankarna på annat håll just nu".
Precis innan Hermione han svara gick professor Mcgonagall förbi.
"Professorn!  Professorn!" ropade hon efter Mcgonagall och försvann iväg efter henne.
Cedric sa inget och det gjorde inte jag heller. Kanske tänkte vi i samma banor. Jag visste att Cedric också kunde vara nervös men inte så nervös som jag. För honom var det inte en fråga om att bli relegerad. Eller? Men man kunde väll inte bli relegerad om man försvarade sin flickvän? Det var inte så stor chans iallafall.
"Om du faktiskt slutar," började Cedric och ignorerade min bistra blick som sa att jag inte ville bli påmind.
"Ja?" svarade jag.
"Jo. Vad händer då med quidditch-matchen?  Ravenclaw mot Hufflepuff menar jag."
Jag slog till honom löst på armen.
"Du blir inte ledsen om din flickvän blir relegerad utan oroar dig för vad som händer med en quidditch-match! Är du verkligen så okamratlig?" Min röst lät besviken, precis som jag kände mig.
"Det var inte så jag menade", muttrade Cedric och blängde irriterat på mig.
"Säkert", svarade jag.
Och så höll vi på hela vägen till Stora Salen.

Luna satt redan vid Ravenclaws bord och läste en tidning medan hon åt. Jag gick sakta dit och slog mig ner bredvid henne.
"Godmorgon", hälsade jag.
"Åh godmorgon", svarade Luna och såg upp från tidningen.
"Vad läser du?" undrade jag och kollade på den färgglada tidningen som låg på bordet framför henne.
"Hört och sett. Jag gillar inte The Daily Prophet så mycket eftersom det skrivs så mycket trams och strunt där."
"Eh. Nehe". Jag valde att inte säga mer för jag visste att det skulle leda till diskussioner.
Luna log och tog ett bett från sin marmeladmacka. Själv kände jag absolut ingen matlust men jag tog ändå ett glas juice. Det visade sig att min klump i magen inte mådde bättre av varken dryck eller mat så jag åt eller drack inget mer under hela måltiden.

Tillsist lämnade vi salen och det var då jag insåg att jag inte visste när jag skulle gå till Dumbledore. Det stod visserligen klockan 8 men var det på morgonen eller kvällen? Om det var på morgonen skulle jag varit där för ungefär en halvtimme sedan. Om det var på kvällen skulle jag ju iallafall hinna. Turligt nog gick professor Mcgonagall förbi och jag passade på att fråga henne.
"Ursäkta professorn. Vet ni vilken tid jag skulle gå till professor Dumbledors kontor? Var det morgon eller kväll?"
"Han sa morgon till mig", svarade McGonogall vänligt. "Vilken tid var det?"
"Åh jag är sen!" utbrast jag stressat. "Tack för hjälpen."
Sedan rusade jag iväg till Dumbledores kontor med ännu mer nervositet.

Det var kapitel 19. Nästa kapitel skrivs av.. (asså det vet ni väll vid det här laget? )
Förlåt åter igen för att ni fått vänta!

Super

Tack!

Supermegamugglisfantastiskt♥
Älskar hur du skriver, kan verkligen se det framför mig

Tack!!!

superbra, grattis till nomerneringen förresten ni förtjänar den

Tack!!
Båda jag och Ebba_Hermione är superglada för att vi är nominerade! Fast alla ff:s som är nominerade är ju jättebra men man kan ju alltid hoppas på vinst

Jättebra!!!!!