PRS Lupple & Medi

Han log roat. " Åh jo älskade. Finns ju pool, böcker, filmer, spel, vi har en del presenter att öppna. " Log han roat.

Gabbie log mot henne. " Hej där. " Sa hon och gick fram. " Ja såklart. " Log hon och vinkade fram sin man. " Detta är min man. Gustaf." Log hon som förklaring.

Hon log och skrattade ömt men skakade på huvudet.
"Böcker när vi kan sola och bada? Nej tack. Presenter till kvällen och vi kan bara se på varandra?"

Hon log och såg på sin handled och såg på Alexander.
"Är min mästare död? Jag tror det."

Han log roat. " Låter helt perfekt." Sa han med ett leende. " Kanske vill måla av dig lite." Sa han med ett mjukt leende.

Alexander såg på henne och log svagt. " Varför tror du det?" Undrade han.

"Då får du det." Sa hon och åt upp smörgåsen innan hon log.
"Hur många är kvar som vet om min hemlighet?" Frågade hon och lekte med sitt hår.

Hon såg på honom och såg sedan på Gabbie.
"Han skulle ha hittat mig. Vi har ett band och det känns inte. Jag trodde jag inbillade mig."

"Armelle, Luci, Lucifer, vet om. Personal vet inte och inte heller Emma." Sa han lugnt.

Gabbie såg på henne. " Ett band?' undrade hon oroligt. Kunde de js sådana?

"Samma med Mamma, Tristan och Allie?" Frågade hon och log sedan svagt.
"För jag tänkte att jag kunde ligga med vingarna ute i något sexigt?"

Hon nickade och gjorde en rörelse som liknade en sax.
"Ja men den är av." Hon såg på dem.
"Jag har kanske missat ddet?"

Dorian såg på henne med road blick och nickade sakta. " Vi kan nog ordna ett ställe där du kan vara ostörd." Viskade han och kysste henne mjukt på pannan.

Gabbie log svagt. " Hur känns det? Känns det jobbigt?" Undrade hon oroligt.

Hon såg på honom med en mjuk blick
"Det kan vi väl göra? Ska mitt hår vara annorlunda?" Frågade hon och reste sig upp

Hon funderade och nickade.
"Ja för han var snäll, inte lika snälla som ni men snäll. Kommer jag bli mördad av de onda?"

Dorian funderade lite. " Flätor kanske." Sa han fundersamt. "Eller någon annan frisyr." Viskade han och drack upp sitt blod.

Gabbie log varmt mot henne. " Åh gumman. Det är inte snällt att slå någon annan. " Viskade hon. "Alla dina sår. Det har ingen snäll gjort." Viskade hon medkännande.

"Men jag skulle se bättre ut om mitt inte är i flätor" hon log svagt

Hon såg förtvivlad ut och ut medan hon skakade på huvudet.
"Men du har fel! Mästaren gav mig mat och jag fick sova i en säng. Hav gav mig en bok. Jag " Hon såg sig om och skakade på huvudet.
"Vart är min bok?!"