PRS Lupple & Medi

Han log roat. " Mitt ute på havet just nu. " Sa han ärligt. "Titta." Log han och öppnade ena gardinen. Det var en vacker syn.

Halo såg ut och nickade.
"Men hur är det för dig? Hur mår du?" Hon lekte med sitt armband och blockade upp på honom.

Dorian funderade lite. " Det är lite läskigt att vara såhär långt ut. Och jag är rätt hungrig. Men annars så är det bra." Log han ärligt. " Du är ju här." Sa han glatt.

"Då måste du äta..." Viskade hon och lade armarna om honom och kysste honom.
"Ska vi sätta oss och ära? Anar det är bara jag och Emma kvar dom är mänskliga förutom de som styr båten?"

Dorian nickade sakta. " Det ska vi." Log han och bar upp henne i famnen och bar ut henne från hytten och vidare till soldäcket där frukost var framdukad och solen var helt underbar.

Hon tjöt till av glädje.
"Dorian du behöver inte" viskade hon och tog hans hand i sin.
"Du är helt underbar."

Emma vaknade och såg in i Armelles ögon.
"Varför sover du här?"

Dorian flinade lite. " Älskade. Jag vill bara bära runt på dig." Viskade han och satte ned henne på en av stolarna och satte sig själv nes också.

Armelle öppnade ögonen och log mjukt mot henne. " Du hade en mardröm." Viskade hon och smekte hennes kind lätt.

Hon log ömt innan hon tog en kopp och drack av kaffet.
"Då får du göra det."


Hon nickade bara och kände sedan en maskulin arm om sig. Luci log.
"Och vi har skyddat dig." Viskade han ömt.

Han log roat och tog lite blod till sig. " Vad vill du göra idag?" Undrade han mjukt.

"Sov du gott?" Log Armelle och smekte henne över håret.

"Inte så mycket man kan göra på en båt?" Frågade hon och skrattade till. Smekte honom och såg på hans ring.
"Du tog den alltså?" Hon fnissade lågt.

"Ja jag kände mig så säker."

Nora satt i sängen och åt sakta av maten som hon hade fått och såg nu en stor man komma in tillsammans med Gabbie.
"Du kom tillbaka?"