PRS Lupple & Medi

Armelle skrattade lågt. "Jag råkar bara känna mina bröder väldigt bra. Jag skulle aldrig käfta emot Dorian när han är arg på riktigt. Då får Lathan och Alexander hantera honom." Log hon. "Hmm, lyckas i människovärlden." Viskade hon.

Alexander satte sig vid hennes sida. Hon skulle snart vakna helt.

Allie nickade. "Jag har gjort stenarna. Halo har gjort flätan." Förklarade hon glatt. Sänkte sedan rösten. "Vi ska på upptäcksfärd." Viskade hon hemlighetsfullt.

Honlog bara ömt och smekte hennes kind.
"Du är ju så vacker vet du det?"

Nina öppnade ögonen och såg nu rädd ut.
"Mästaren. han få inte veta.." Hon kände sig så yr och honsatte handen för munnen. Kräktes sedan i sängen.

Han log och synade stenarna och log.
"Ska jag gå med? Jag kan vaka över er."

"Inte lika vacker som du." Kontrade hon glatt.

Alexander hann lägga henne åt sidan så hon inte skulle kvävas av sina egna spyor. "Han kommer inte få veta." Försäkrade han ömt innan han bar upp henne och Gabbie bäddade snabbt om i sängen och Alexander la ned henne igen.

Allie log stort. "Ja det får du. Men bara om vi är hemliga." Sa hon allvarsamt och tog Halos hand och började gå igen.

"Du kollar i syne. Du är den vackraste." Viskade hon och skrattade.

Hon kved och lade handen mot magen.
"Nej han kommer veta. Han kommer veta. Jag vet det." Hon såg på dem och slöt sedan ögonen.

"Vi är på en båt. Vi kan vara superhemliga.." Sa han och tog hennes hand.

Armelle flinade lite. "Jag är en supergammal tant." Flinade hon.

Alexander såg på henne. "Hur känns det i magen?" Undrade han lugnt.

Allie kved glatt till och såg på Halo. "Vart vill du gå först?" Viskade hon glatt.

"En superläcker tant då." Retades hon och skrattade.
"Du får gärna göra va du vill med håret."

"Som att den går sönder. Den bränns." Viskade hon och lade handen mot magen.
"Det smakar blod."

Hon himmlade med ögonen.
"Ska inte mannen gå först?" Frågade hon med ett leende mot Tristan som srattade till.

Armelle funderade lite, pillade med hennes hår. "Jag funderar." Flinade hon.


Alexander svalde hårt. Det var inte bra. Han sövde henne igen på bara någon sekund för att se efter, inre blödning. Han öppnade upp henne för att läka den och sydde sedan ihop henne igen.

Allie stannade till. Halo verkade sur. "Hur är det?" Undrade hon oroligt.

"Ingen rakning tak." Skrattade hon förtjust och böjde på huvudet så hon såg inn i hennes ögon.

Hon hann inte ens reagera och låg helt stilla på där hon låg och Luci såg mot klockan.
"Snart är det dags. Vill du att jag springer dit? Jag vill så gärna se min 'mästares' ansikte." Han logg.

"Det är bra. Jag trodde bara mannen skulle försvara kvinnorna." Hon flinade.
"Jag skojade bara." Hon höjde händerna.

Armelle fnissade. "Åh skulle inte falla mig in. Men du skulle rocka det." Viskade hon ärligt men började sedan borsta igenom hennes hår.

Alexander log roat. "Spring du." Sa han leendes.

Allie nickade sakta. "Åh okej. " Sa hon och sken upp igen. "Men du måste välja dörr." Log hon glatt.

"Det tror jag inte." Sa hon och slöt ögonen.
"Det är så sköönt när du gör det där. Du kan verkligen det här."

Han sprang i väg och mötte sin far,
"Du kan springa till Alexander. Flickan är i dåligt skick men blir bättre." Sa han lågt.

Hon såg på henne.
"De är hytter. De är ju folk som bor där. Så det kan vi inte göra Allie." Viskade hon.