Everything has change [SV]

Bäääääääääääst!!!!!!!!!

Kapitel 30
Ginnys perspektiv

De satt i den förtrollade varma luften i en halvtimme, och pratade om allt och inget. Om Harrys första år på Hogwarts. Om Ginnys första år. Om deras första intryck av varandra. De pratade om mycket mer, medans Ginny strök Harry över håret.
Harry visste det inte än, men Ginny hade gjort små flätor i hans hår. Det såg ut lite som dreadlocks.
Efter ett tag gick de upp mot det stora slottet för att byta ut sin blöta kläder mot torra.
- Jag har aldrig varit med om att två elever kommer så här sent! Hela natten var ni borta! Den tjocka damen blänger ogillande på dem, och smackar otåligt med tungan.
- Aprikosmarmelad, sade Harry, utan att bry sig om henne, och porträttet svängde upp.
Väl inne i sällskspsrummet möttes de av många blickar.
De brydde sig inte om det.
Ginny pussade Harry på kinden, och sedan gick de skilda vägar mot flickornas och pojkarnas sovsal.
Ginny kollade på klockan. Den var sju på morgonen.
Hon beslutade att lägga sig en stund.

Harrys perspektiv
Harry ville inte sova. Han var jättetrött, så han måste sova. Men om han sov kom drömmarna. Mardrömmar. Harry råkade få syn på en spegel som satt i andra änden av sovsalen, och gav till ett litet skratt. Flätor?
Harry beslutade att sova ändå. Tillsammans med Ginny hade han inte haft några mardrömmar, men varje gång han gick och lade sig ensam kom de tillbaka. De handlade mest om Voldemort, om alla som hade dött på grund av honom.
Han ville inte sova. Då skulle det bara bli som det brukade nu för tiden. Mardrömmar är hemska, men Harry hade aldrig förr varit med om några så här hemska.
Han beslutade sig för att försöka somna ändå. Sagt och gjort. Harry bytte om till pyjamas och lät de mjuka lakanen omsluta honom.
Han hade redan sovit den här natten, men klockan var sju på morgonen och Harry växlat mellan sömn och vakenhet den här natten, och därför bara fått ungefär fem timmars sömn.
Klockan halv åtta hade Harry äntligen somnat, och han hälsade åter 9igen på i drömmarnas värld.
I början var det bra. Han drömde som de flesta människor skulle ha gjort. Han drömde att han hade förvandlats till en kackerlacka. Professor McGonagall hade slängt honom i en plastlåda och sagt åt förstaårselever att förvandla honom till en elefant.
Då kom Collin som han hade sett ut under sitt första år på Hogwarts, och förvandlade honom tillbaka till sin vanliga kropp.
Sedan gled han över i en mardröm. Collin förvandlades sakta men säkert till Ginny. En Ginny som rosslade och hostade upp blod, en Ginny som var på väg att dö.
Hon viskade något. Harry kunde inte höra henne.
Vitklädda män och kvinnor omringade honom.
De hade varsin trollstav i sina händer. Harry kände efter i sina fickor. Ingenting.
Nu höde han vad hon väste.
- Hjälp... Hjälp mig...
Han fick panik.
Harry brydde sig inte om alla de vitklädda människorna. Han måste förbi dem, till Ginny. Hon fick inte vara död. Det var bara så. Hon fick bara inte vara död, Harry förbjöd det. Det fick inte vara försent. Harry försökte tränga sig förbi alla vitklädda människor. De puttade på honom, röt åt honom.
Ginnys ögon höll på att bli alldeles mörka.
- Ginnyyyyyyyyyyy!! Neeeeej... Nej...
Harry vrålade. Det var för sent.
Han kurade ihop sig till en boll. Hon var död. Hon var död. Han bultade in det i skallen.
Han slog upp ögonen.
Två rödhåriga huvuden stirrade tillbaka på honom.
- H-Harry...? började Ron nervöst.
- Skrek jag? Harry gick rakt på sak.
- Ja...
- Vad skrek jag? undrade Harry, och sträckte sig mot sina glasögon på hans sängbord.
Han var alldeles kallsvettig.
- Du sade mitt namn, sade den andra individen, Ginny.
- Ja... Jag... drömde om dig.
- Vad drömde du? undrade Ron.
Harry tittade på Ginny när han sade det.
- Jag drömde att du dog, och... och att jag inte kunde göra nåt åt det.
Harry lät verkligheten sjunka in. Hon var inte där. Hon levde. Hon var okej.
Han satte sig upp i sängen, och lutade pannan mot Ginnys. Ron lämnade dem i fred.
- Du var alldeles blodig... Jag trodde att jag aldrig mer skulle få se dig, viskade Harry.
Sedan bröt han mellanrummet mellan deras läppar, och kysste henne långsamt.

JÄTTEBRA!!!

Superbra!

Bra!

Jättebraaaa!

Jättebra!! !

Bra♥

JÄTTE BRA!!!!

JÄTTE BRA!!!!!!!!!