PRS Lupple & Medi

Lathan nickade sakta. Funderade lite. "Om du får flickan Alexander, kan du hjälpa henne här?" Undrade han och Alexander skakade på huvudet. "Nej. Jag kan göra vissa saker, men hon behöver antagligen långtidsvård på ett sjukhus. Men vem vet hur länge hon har varit där? Kanske kommer ett sjukhus bara försätta henne i chock. "Sa han med en sorgsen min.

Lucifer nickade och såg sedan moruinerna.

Luci hade sjunkit ner och strök flickan över håret och såg sorgsen ut.t

"Jag skulle vilja ta hem henne till oss. Där kan jag ha henne under uppsikt." Suckade han.

(har dessa vampyrer ringar? Jag menar då kan Luci smyga ut med henne)

Han nickade.
"Jag hoppas det." Viskade han och log sedan svagt.

(Jag tänker nej, jag tänker att de är lite såhär outvecklade xd)

"Men om jag springer med henne, så finns jag inte till hands på varken båten eller här. " Sa han mot Lathan och Lucifer.

"Men hur ska vi få ut henne då? Det är frågan..."

Luci reste sig och gick sedan ut. Han funderade en stund innan han fgick längst korridoren.

Lathan funderade lite. "Vi klaras oss på både båten och här. Tanken är ju att Armelle och Luci ska åka med, vi andra ska kliva av." Log han lugnt. "Jag antar att vi får vänta." sa han stilla.

"Ja det är sant." Han såg på sin son och nickade sedan igen.

Det var en lång natt men snart höll solen på gå upp och Luci såg hur mycket rörelser det blev och han såg frågande ut.

Mästaren stannade till framför Oliwer. "Ta en kista då." Befallde han. "Eller har du levt under en sten?" Undrade han irriterat medan han själv sökte sig till sin sovplats.

Han lade huvudet på sned.
En kista? I det här mörkret. Han log och gick efter de lägre vampyrerna och lade sig i en tom kista.