Förbjuden Romans (Professor/Elev)

Så nu har du tillochmed två kommentarer
Längtaaaar tills nästa kapitel kommer

Kapitel :3!!

Hej ÄLSKADE läsare!

Jo, ni har ju fått vänta galet länge på detta kapitel, ber 100000 gånger om ursäkt för detta, ni ska få en kort förklaring!

Jo, var i Halmstad en dag, var på Skara Sommarland en dag, blev sedan sjuk och låg i 40+ graders feber och massor annat hemskt i 4 dagar men nu är jag nästan frisk. Men dessa dagarna hängav jag största delen utav min vakna tid till att skriva. Skrev nästan bara på denna härliga FF Hade lite Snape abstinens liksom Så nu har jag 4 st klara kapitel och arbetar på SISTA kapitlet på denna FF'n

Så jag hoppas ni kan förlåta mig och fortfarande läser och kommenterar och tummar


Nu, till överraskningen, jo jag har bestämt mig för att skriva en UPPFÖLJARE på denna FF!

Men utan vidare fördröjning så ska ni få nästa kapitel!




~Kapitel 22~

Halv åtta ringer min klocka, jag stänger av den och sätter mig upp. Det ligger ett vikt papper på mitt sängbord, jag öppnar det och läser.
”Miss Lovegood, klockan 08:00 skall du infinna dig på mitt kontor för diskussion. Med vänliga hälsningar Pomona Sprout.” Jag suckar djupt, lägger tillbaka pappret på bordet och gnuggar mina trötta ögon med topparna av mina fingrar. Jag tar på mig mina kläder, sätter upp mitt lila/röda långa lockiga hår i en lång femdels fläta och efter att ha suttit i några få minuter på sängen funderandes över vad som ska hända idag lämnar jag min sovsal med slopade axlar och huvudet nerböjt. Jag går genom sällskapsrummet, elever sitter och tjattrar glatt med varandra i soffan och några står otåligt lutandes mot väggen, förmodligen i väntan på en annan elev, och sen går jag vidare ut i den elevfyllda korridoren.

Det tar ungefär 10 minuter att gå till professor Sprouts kontor, hela tiden är mitt huvud nerböjt, mina händer kallsvettiga och de skakar när jag knackar på dörren till professor Sprouts kontor.
”Kom in!” ropar professor Sprout,
”God morgon Miss Lovegood. Sitt.” säger hon och pekar på en stol, hennes grå hår alltid lika yvigt och stretande under den grå/bruna hatten hon bär. Jag sätter mig långsamt ner och ser på henne försiktigt. Mina ögon är svullna efter att ha gråtit under natten.

Efter några sekunder av ögonkontakt knäpper Sprout ihop sina fingrar och lutar sig lite framåt mot bänken,
”Nu, Miss Lovegood, som jag förstår det så har dina föräldrar nyligen gått bort. Skulle du vilja prata om det?” frågar hon och ser på mig med omsorgsfulla ögon, jag skakar på mitt huvud.
”Okej, då diskuterar vi din frånvaro igår. Jag har talat med alla professorer du skulle haft igår och vi har alla enats om att ge dig giltig frånvaro på grund utav den tragiska händelsen. Det är inte mer än rättvist.” Jag nickar och ser på henne, min kropp stel och mitt ansikte orörligt. Va still Penelope, håll masken, om du rör dig nu så börjar du gråta, sitt still, sitt still, sitt still...

”Då så, du måste ta dig hem för jag har blivit informerad att om två dagar kommer dina föräldrar begravas och du har fått en veckas ledigt för att lugnt kunna ta dig hem och tillbaka samt få lite tid att bearbeta allt som hänt. Känns det okej?” Jag nickar mot henne men säger inget. Professorn nickar tillbaka mot mig och hon verkar förstå att jag inte vill tala.
”Då så, gå och packa, du möter professor Snape vid de stora portarna och han följer dig till perrongen. Han anmälde sig frivilligt att göra det, han sa något om att du var hans stjärnelev och att han kände ansvar för dig." Det sista mumlar professor Sprout nästan ohörbart, hon ser otroligt förvirrad ut eftersom att Snape inte ens tar något personligt ansvar för sitt egna elevhems elevers hälsa.
"Så, iväg med dig nu.” avslutar hon sedan med, jag reser mig upp utan ett ljud och går långsamt ut ur det luftiga kontoret.

Jag packar tanklöst och sakta. Jag vet inte ens vad jag packat, jag bara lägger i det som ligger framme. Sedan tar jag min väska och lämnar elevhemmet bakom mig. Jag går som i en dimma, ovetande om vad jag gör, men hamnar till slut framför de stora portarna där professor Snape står och väntar på mig. Min mage drar ihop sig, mitt hjärta bultar hårdare och snabbare för varje steg närmre jag kommer honom. Hans långa rock hänger magiskt ner till golvet som en svart skugga och hans armar är elegant hopknäppta framför hans mage. Jag kan inte se honom i ögonen. Min blick är nerfälld när vi börjar gå över den stora stenbron för att ta oss till vagnarna som dras av ett av mina favoritdjur, Testraler. Vi går i tystnad, jag ser hela tiden ner på marken, Snape gör inget försök till att tala med mig men då och då kan jag känna hans blick bränna mot sidan av mitt ansikte och toppen av mitt huvud..

Jag hoppar upp i vagnen och till min förvåning sätter sig professor Snape jämte mig, istället för mitt emot mig. Jag fortsätter se ner på mina skor istället för på honom. Den svarta vagnen börjar rulla.
”Miss Lovegood, jag beklagar verkligen..” säger han och lägger sin hand på min axel, jag stelnar till, han måste ha känt det för han flyttar sin hand nästan omedelbart.
”Har du någonstans att ta vägen när skolåret är slut?” frågar han sen, jag funderar en stund, alla mina släktingar bor i andra länder så till sist skakar jag på huvudet. Vart ska jag ta vägen? Vad ska hända nu? Hur ska jag kunna gå kvar på Hogwarts, jag kommer bli tvungen att flytta till ett annat land, jag kommer förlora allt jag älskar... Hogwarts, England, Engelska, Coraline, Joshua... Severus... Jag lutar mig framåt och sätter armbågarna på mina knän innan jag vilar mitt ansikte i mina små bleka händer och suckar djupt.

Hihi, tack

EN UPPFÖLJARE!?!? Du gjorde den här dagen för mig, just nu. Annars skulle den gå i snigelfart. ( *pling* Paulina Black...)
Majjgadd vad den här är bra, alltså!
*dör*
*kommer på att jag inte kan läsa fortsättningen då*
*återupplivar mig*
*fangirlar*

*pling* PPP Jag fattar...

varsågod, men du skriver seriöst jättebra

YAY shit va glad du gör mig människa!!!! Så himla glad att du blir såå glad!!! ♥ ♥ ♥

JAAAA det kommer en uppföljare!!!

Aw,, TACK! ♥

Superbra!!

Jippie, en uppföljare!!! Kan vi inte få ett nytt kapitel imorgon eller så, eftersom det fanns 4 skrivna!

Och återigen DU ÄR SÅ DUKTIG, DIN LILLA SUPERBRA FÖRFATTARE