Iliya PRV Vidomina & Medi

Hon följde dem med huvudet sänkt och såg sedan upp när de stannade. Var detta portalen de pratade om? Men snart visste hon och blinkade av det starka ljuset.
När det var hennes tur snubblade hon in och samma vakt som håålt i henne fångade upp henne och såg på Rion.
"Ska jag ta henne till hennes vinge?" Frågade han och släppte taget om Alice.
Hon kunde knappt se något och hon gned sig i ögonen.
"Så vi är i vampyrernas rike nu?" Frågade hon och såg upp mot tornen.
"Det är ju massivt."

"Du ser ut som att du aldrig sett ett slott tidigare.", sa Rion och granskade slottet framför sig efter att ha tittat på Alice.
"Har inte er kung ett slott?" Han skrattade och skakade på huvudet. Människorna hade inte samma stil som vampyrerna.
"Nej, jag visar henne runt.", sa Rion och krokade arm med Alice. "Kom nu, du behöver se dig omkring, visst? Kalla det en.. rundvandring?"

"Jo men inte såhär stort." Hon såg på honom och såg sedan tillbaka till slottet.
"Det ser större ut. Som om våran stad skulle rymmas i slottet." sa hon och pep till av hans arm.
"Okej.." sa hon och såg sedan ner. Även han doftade gott och Alice såg nu obekväm ut.
"Det går väl bra..."

Rion gick in med henne in till hallen, men blev mött av en av vakterna. Drottningen hade kallat på Alice och Rion. De skulle möta henne i tronsalen.
Rion suckade. Han ville ju göra annat..! Inte tråkiga plikter som tog tid.
Trots det gick han efter, med Alices arm krokad i hans.
Portarna öppnades till tronsalen och de möttes av en stenig sal. På väggarna hängde flera baner som visade på deras landskapsvapen. En mörkt röd matta visade vägen fram till drottning Helenas tron. Hon satt upphöjd på en trappa i en tron med ett ryggstöd som sträckte sig högt upp. Även tronen var klädd i landskapsvapnets märke.
Ovanför de räckte taket skyhögt. Det var rundat, som tidigare i palatset. Och nu syntes det inte, men det var glas, men just nu täckt av ett annat tak som en kunde tas bort när solens strålar inte längre syntes. På så sätt kunde de skåda stjärnorna och månen.
Mer än tronen som möbel fanns där också ett långt bord med stolar för ett stort sällskap.
Alla fönster i salen var heldragna i av gardiner i matchande färg till mattan.

Helena korsade benen och vickade huvudet en aning på sned när hon fick syn på Alice och Rion. "Alice. Välkommen. Jag hoppas du ska trivas i vårat mysiga hem.", sa hon och väntade samtidigt som hon kände med de långa naglarna på armstöden. "Imorgon börjar din träning. Jag har sett till att du ska få den bästa möjliga. Har du några frågor..Alice?"

Allt var så stort. Alice hade aldrig varit inne i slottet hemma men detta var något mer, detta var enormt. Hennes blick gick runt och honn tittade nyfiket sig om. Blickade upp mot taket och sedan över axeln medan de passerade olika delar.
Väl i tronsalen så frigjorde hon sig från Rion. Tog ett steg fram och neg så djupt hon kunde.
"Tack ers majestät för er gästfrihet." sa hon och hon skakade på huvudet. Men sedan hajade hon till.
"Hur ska jag få mat?" Frågade hon och såg på Rion.
"Ni dricker väl bara blod?"

Drottningen nickade åt Alice med ett litet leende på läpparna. "Jag hoppas att du ska trivas hos oss.", sa hon och pausade igen. Toga det lika lugnt att tala så som tidigare. "Och skulle det vara något.. så frågar du bara. Jag har informerat min personal om din tid hos oss." Hon ställde sig upp så att klänningen hasade ner för hennes ben och släpade i marken. Hon gick långsamt nerför trappstegen från tronen och närmade sig Alice. Stannade när hon var en meter ifrån henne. "Det är ordnat med mat åt dig. Oroa dig inte." Helena dröjde med den hårdsminkade blicken på Alice innan hon gick förbi henne och försvann iväg bort från tronsalen.
"Hm. Vill du fortfarande ha en rundvandring?", frågade Rion och kikade på Alice efter att drottningen försvunnit ur rummet.

"Det hoppas jag med." Sa hon och hade sin blick fäst på drottningen.
När hon stod så nära kunde hon se hur vacker hon var och gav henne en tacksam blick och nickade.
"Det uppskattar jag. Tack så mycket." Sedan följde hon henne med blicken och såg på Rion. Hon kände sig trött trots att hon sovit i vagnen till mötet.
"Jag känner mig ganska sliten. Dagen har varit lång." Hon skakade på huvudet.
"Så jag tror jag inte kommer orka ta in all information tyvärr..."

Rion nickade. "Jag förstår. Jag ska visa dig till ditt rum." Rion vände sig om och gick ut från tronsalen. Portarna öppnades och stängdes efter de.
De kom ut till entrén igen. Rion ledde Alice längst den tills den svängde av och de visade ett rum med trappor som ledde åt olika håll. Han tog den rakt framför de och svängde sedan åt ett håll för att passera flera olika dörrar. "Här finns flera olika rum. Men du ska få ett särskilt.", förklarade Rion medan de närmade sig en dörr. Han tryckte ner handtaget och dörren svängde inåt. "Här är ditt rum."

Hur kunde de hitta här inne? Alice såg sig om och blev nästan yr. De gick tyssta och hon nickade.
"Det är okej. Jag behöver bara en säng och ett skrivbord." sa hon tyst . När hon såg rummet svimmade hon nästan. Rummet var lika stort om inte större än Estagans hus.
"Jag kan inte ta emot det här rummet." Hon tog ett steg tillbaka.

"Jo, det kan du visst det." Rion knuffade lite lätt på Alices rygg att hon kunde gå in i rummet.
"Det är bara ett rum. Du ska mest bara sova i det ändå." Han höll tillbaka ett skratt, då en rolig tanke passerade genom hans huvud. "Seså, samla kraft och vila dig. Jag.. jag ska göra annat." Rion flackade med blicken och tittade sedan mot Alice.