Life - Lupple & Medi PRS

Hon såg på honom och skrattade mjukt.
"Okej jag ska bara städa lite. Sen så kan vi dra. Kanske om tre fyra timmar kanske?" Hon log och sträckte på sig.
"Eller sov i bilen. Det tar liksom lång tid att köra."

Gabriel log och nickade. " Låter bra, vill du ha hjälp med något?" Frågade han och skakade på huvudet. "Var inte orolig för Sammy. Han sover redan." Log han mot Olivia och studerade henne en stund.

Hon såg på Sammy och sedan upp.
"Jag ska se vad jag kan behöva. Kanske mer tvättmedel? Kanske lite mjölk och sådant?" Hon log mot honom.

Gabriel log, drog handen igenom håret. "Skriv en inköpslista. "Föreslog han leendes och dukade undan disken från bordet och startade diskmaskinen, som blivit full.

Hon slog sig ner och började att skriva med en elegant handstil och såg på honom.
"Jag ska kanske införskaffa något gott till ikväll." Hon log och skrattade.
"Sen kanske jag köper något spel så vi kan ha det lite mer roligt." Hon såg på Ethan som log generat.
"Ja tack." viskade han.

Gabriel nickade. "Ja godis. "Log han och gick tillbaka och satte sig bredvid henne. "Spel? Du har något stort i kikaren. "Log Gabriel, det var så lätt att vara här och han uppskattade det högt. Han såg sedan på Ethan, han var väldigt nyfiken på denna människa. Vad drev en människa till en vampyr? Till en plats som denna? " Ursäkta Ethan, men hur träffades du och din vän, Mistril?" Frågade han nyfiket och la huvudet på snedden.

"Åh tyst." Hon såg på honom och boxade honom på armen.
"Jag tänkte chips eller något liknande." Hon såg sedan på Ethan.
"Jag var på en fest men blev så full så jag inte hittade hem. Var i fel stad och urladdad mobil. Min faster skulle bli vansinnig. Jag sa att jag skulle komma hem tidigare."

Han lyssnade intresserat och nickade. " Och hon hjälpte dig?" Frågade han leendes och slängde en snabb blick på Olivia och sedan tillbaka på Ethan. "Nåväl, det rör inte mig egentligen. " Sa han sedan, det var inte hans rätt att veta något. "Jag tänkte ta en dusch, vi ska ju till staden- måste se presentabel ut." Skämtade han och reste sig upp.

Han nickade och log.
"Hon gav mig ett jobb och ett hem. Jag bodde med min faster sså..." Han log sorgset.

Olivia såg på honom.
"Har du ens rea kläder? Jag har inget som passar dig. Om du inte ska gå runt i en filt." Hon flinade svagt.

Han såg på Ethan och nickade sakta. "Hon räddade dig?" Frågade han med ett leende och såg sedan på Olivia, skrattade mjukt. "Just det. " Sa han tankfullt. "Det har jag faktiskt. Har alltid någon packning med mig." Flinade han och såg sig omkring. "Badrummet?" Frågade han med ett snett leende.