Till månen och tillbaka [SV]

Jaaaaa!

Skitbra!♥

Kapitel 5 QUINN:

Quinn frös till is när hon gick förbi klassrummet och hörde Dracos röst. Eller rättare sagt frös till is när hon hörde vad de pratade om.
" Jo såhär är det. Quinns föräldrar var dödsätare som du vet. " Blaise nickade. " De var ute på ett ärende åt Mörkrets herre. De skulle få ut information av några halvblod om något. Jag har ett fått reda på om vad. " Sa Draco innan han fortsatte. " Men de dödade dem aldrig. De trodde att de hade dött när de lämnade men ett av halvbloden överlevde. Mörk.. Vafan när Voldemort fick reda på det blev han ursinnig och sa att de gått emot honom. Han torterade dem till döds och lämnade sedan deras kroppar i deras hus så när Quinn kom hem upptäckte hon dem." Quinn lyssnade innan hon drog upp dörren.
" Vafan snackar ni om?" Quinn skakade av ilska och sorg. Hur kunde han berätta hemligheten för någon annan? Hon lyssnade när Draco började förklara sig men avbröt honom.
" Dra år helvete Draco." Quinn slog igen dörren och sprang mot Stora Hallen. Hon tittade sig runt och rusade ut genom entredörren. Regnet stod som spön i backen och det blåste iskalla vindar. Quinn sprang över bron mot uggletornet. Där brukade det aldrig vara några elever så det var hennes tänkeplats. Hon öppnade trädörren och sprang sedan upp till högsta våningen och satte sig i ett fönster. Hennes hår droppade ner i ansiktet och vattnet blandades med hennes tårar som rann nedför kinderna på henne.
Fan Draco. FAN!
Quinn kommer ihåg dagen som om den var igår.

Quinn går in genom ytterdörren i deras fina hus på landet och släppte skolväskan på golvet.
" Mamma, pappa?" Inget svar. Quinn rynkade näsan. Någon brukar alltid vara hemma. Hon gick runt på nedervåningen men hittade dem inte. Hon gick upp för trapporna till andra våningen och smekte tapeten på vägen upp. Tapeten hade hon valt när hon var 3. Blommig med sammetsstreck. När hon kom pp till den stora hallen tittade hon åt höger och vänster innan hin gick till hennes föräldrar sovrum.¨
" Mamma?" Quinn öppnade dörren och gick in.
Sedan skrek hon rakt ut. På sängen la hennes föräldrar. Blodiga. Med tomma ögon stirrandes rakt ut i luften. Quinn kände färgen försvinna från ansiktet och att benen vek sig. Sen minns hon inget mer förrens hon vaknade upp hos sina morföräldrar.

Quinn ryckte till när dörren längst ner i uggletornet slogs igen. Hon kröp ihop i fönstret och hoppades att vem det nu var inte skulle komma upp hit. Hon hörde steg i trappan.
" Quinn?" Pansys röst ekade mellan väggarna och ugglorna hoade till svar och flaxade med vingarna. De blev irriterade över att hon skrek.
" Jag är här uppe." Svarade Quinn tyst. Hon hörde Pansys steg närma sig toppen.
" Är du okej gumman?" Pansy tittade på sin kompis som hade svullna och röda ögon. Quinn skakade på huvudet.
" Nej. Din idiotiska pojkvän berättar för alla om mina föräldrar." Quinn knöt näven.
" Jag vet. Han berättade." Quinn knep ihop ögonen och torkade tårarna.
" Sluta. Bara sluta Pansy." Pansy tittade på Quinn en stund.
" Quinn. Är det inte bra att folk vet om sanningen då? Sluta överdriva nu." Quinn tittade på Pansy, reste sig upp och fräste:
" Du är ju som honom. NEJ. Det är det inte."
Quinn gick ner för trappan. " Jag trodde du var min vän."

Bra! Sirligt! Men spännande.

Kapitel 6 DRACO:

Draco suckade och tittade sig runt i klassrummet. De flesta satt och antecknade medans Professor McGonagoll babblade på om något totalt ointressant. Draco suckade återigen och tittade sedan snett framåt där Quinn satt ensam. Hennes huvud hängde och hon antecknade.
” Mr Malfoy, är du med oss?” Dracos huvud for upp så fort han hörde hans namn.
” Ja Professorn.” Hon tittade surt på Draco innan hon återgick till att prata. Draco förstod att det var dags att börja anteckna för det skulle komma en läxa på detta.
” Skriv en uppsats till nästa lektion om Colovario trollformlen. Ni kan gå.” Professor McGonagoll viftade med handen och alla började packa ihop sina böcker. Innan Draco hann säga något hade Quinn redan lämnat klassrummet. Han la sakta ner boken i väskan och reste sig upp och började gå mot dörren.
” Draco! Vänta!” Han suckade när han hörde Pansys gälliga röst ropa efter honom. Draco stannade.
” Hej Pansy. Har du pratat med Quinn på länge?” Pansys ögon blev mörka.
” Varför skulle jag? Hon är så överdriven hela tiden. Alla ska tycka synd om henne.” Pansy skrattade.
Draco hörde en bok tappas i golvet bakom honom och såg sedan en röd kalufs rusa iväg ifrån korridoren.
” Pansy för i helvete. Hon hörde.” Draco började springa åt samma håll som Quinn. Deras steg ekade genom korridorerna. Han såg henne svänga ner för trapporna mot entredörrarna. Hon slog upp dem och sprang ut i solskenet. Draco var inte långt efter. Motionsrundan fortsatte nedför trapporna till båthuset.
Väl nere på bryggan slängde sig Quinn ner på knä och skrek. Ett riktigt isande skrik som gjorde att Draco rös genom hela kroppen. Det var hemskt. Det gjorde ont att höra. Han gick sakta ner för den sista trappan och fram till Quinn som la på marken. Darrandes. Gråtandes. Skrikandes.
” Quinn, gumman.” Draco sjönk ner brevid henne och försiktigt la en arm på hennes arm för att lugna henne. Hon ryckte tillbaka sin arm och tittade på honom med tårar rinnande ner för sina kinder.
” Vad vill du? Snälla bara låt mig vara Draco.” Draco skakade på huvudet och flyttade sig nämre. Han drog henne nämre och tryckte henne mot sitt bröst.Hon stretade emot men Draco höll emot. Han visste att hon skulle lugna sig. Han strök henne över det vackra röda håret som sakta fladdrade i vinden. Det tog en stund innan Quinn gav upp och la armarna om honom. Draco klappade henne sakta över ryggen och tittade ut över havet. Vattnet bildade sakta vågor som slog emot bryggkanten. Draco tittade på det glittrande vattnet. Det var fridfullt. När Quinn lugnat ner sig lutande han sig bakåt och tittade på henne.
” Är du okej gumman?” Quinn bet sig i läppen och nickade.
” Ja. Tack. ” Hon torkade tårarna och vände sig om och tittade ut över vattnet innan hon tittade på Draco och sedan lutade sig bakåt. Mot hans bröst. Igen. Det var lugnande. Draco log.
” Förlåt Quinn, för att jag berättade för Blaise.” Quinn nickade sakta.
” Förlåt själv Draco. Jag var ganska elak.” Draco skakade på huvudet.
” Du hade all rätt i världen att bli arg.” Han snurrade en av hennes hårslingor mellan fingrarna.
De satt så. Tillsammans. I flera timmar. Solen stekte och Draco torkade svetten ur pannan och skrattade.
” Kan vi flytta oss till skuggan?” Draco log mot Quinn som tittade upp på han och nickade.
” Ja tack. Jag smälter snart iväg.” De reste sig. Men de fastnade ansikte mot ansikte.
” Vad händer nu?” Quinn tittade på Draco som log.
” Vad sägs om.. detta?” Han lutade sig in mot henne, la armarna om henne och tryckte sina läppar mot hennes.

Bra!

Kapitel 7 QUINN:

Hon la i sin säng i sovsalen och lyssnade till de andra flickorna som tyst snarkade i sina egna sängar. Quinn la sig på sidan och log för sig själv. Kyssen. Hon och Draco har kyssts och det var.. underbart! Quinn suckade djupt och snurrade runt till andra sidan. Hon visste redan att hon kunde glömma att sova inatt. När hon tittade på klockan för sjuttioelfte gången och den visade kvart i 3 på natten gav hon upp. Hon tassade upp ur sängen och ner till sällskapsrummet. Det var helt tomt på folk. Brasan knastrade mysigt. Hon tittade sig runt och såg att det låg lite böcker där och var. En och annan strumpa la på golvet. Quinn rynkade näsan. Vem lägger strumpor på golvet i ett rum där alla är? Quinn gick fram till en av de gröna sofforna och satte sig ner och tittade in i elden. Tankarna for snabbt iväg till hennes föräldrar. Hon saknar dem så. Hennes mammas leende. Hennes pappas kramar. Quinn log för sig själv. Hennes mormor påminde mycket om hennes mamma. Efter en stunds betänkelsetid valde Quinn att skriva ett brev till sin mormor.

” Kära mormor,
Hur har ni det där hemma? Jag har det jätte bra. De få prov vi har haft hittils har gått bra och jag har fått bra betyg.
Du mormor, jag har tänkt mycket på mamma på senaste dagarna. Hur var hon när hon gick här på skolan? Hur träffades mamma och pappa egentligen? Jag saknar dem så. Jag tror det hade varit bra för mig att få veta lite mer. Det går rykten på skolan. Hur dem egentligen försvann. Jag vet inte ens om JAG vet sanningen.

Jag undrar en sak till mormor. Är ni alltid så stränga mot mig för att jag liknar mamma och för det är jobbigt för er? Jag känner mig alltid i vägen hemma. Som om ni inte vill ha mig där. Jag vet att jag älskar er iallafall. Ni är ju mormor och morfar och jag saknar er. Massor. Vi ses på sommarlovet. Jag har lovat Pansy att stanna här under skolloven då hennes föräldrar är bortresta hela året.

Jag älskar er båda massor. Massa kramar ifrån Quinn.”

Quinn vek ihop pergamentet och la det på bordet. Hon ska posta det imorgon.
Quinn la sig ner i soffan och lutade huvudet mot en av kuddarna och gäspade. Gud vad sömnig man blir av att kolla in i en eld. Hon gäspade igen och slöt ögonen. Två sekunder senare sov hon som en bebis.

Bra!! Super♥

Kapitel 8 DRACO:

Han snurrade runt och suckade. Ingen ställning var bekväm. Draco slog huvudet i kudden tre gånger.
” Vad håller du på med Draco?” Blaises trötta röst hördes genom hans gardiner.
” Inget. Sov nu.” Han hörde Blaise mumla något innan det blev tyst igen. Draco suckade och satte sig upp. Detta var ju omöjligt. Allt han kan tänka på är Quinn, Quinn, Quinn och Quinn. Han visste att det var fel av han då han var tillsammans med Pansy. Han måste lämna henne. Draco rös. Han kunde nästan känna Quinns läppar mot sina egna igen. Draco gav upp och reste sig ur sängen för att ta sig ner till sällskapsrummet. Han suckade när han såg hur sovsalen såg ut. Blaises kofferts innehåll låg överallt, över hela rummet. Crabbe och Goyles hörna vill man inte ens snacka om. Man kan kalla det ett bombnedslag. Dracos hörna var det enda som var prydligt och rent. Han hatade när det var smutsigt runt sig. Han klädde på sig en tröja och lämnade sovsalen och började gå nedför trapporna. Hans steg ekade mellan stenväggarna. Han la en hand på väggen och lät den dras vägen ner. Han gillade hur stenväggarna känns mot handen. Den skrovliga ytan rispade gott. Han log åt sig själv. Han är en sån tönt.
Väl nere i sällskapsrummet tittade han sig runt. Det var helt tomt förutom en tjej i soffan. Han tittade till en gång till och rodnade. Det är ju Quinn. Han smög närmre. Hennes ögon var slutna och hon andades sakta.
Åh hon är så vacker. Hennes röda hår som la utspritt över kudden, den gröna pyjamasen och hennes vackra ansikte. Hon såg så fridfull ut.

Draco satte sig i en av fåtöljerna och tittade in i elden.
” Draco? Är det du?” Han lyfte blicken när han hörde rösten.
” Ja Quinn. Väckte jag dig?” Quinn skakade på huvudet och satte sig upp. Hon sträckte på sig ochj gäspade.
” Vad gör du här nere?” Draco log.
” Kan inte sova. Du då?” Quinn drog upp filten till hakan.
” Kunde inte heller. Sen somnade jag visst här.” Draco log.
” Något speciellt som gör att du inte kan sova?” Quinn tittade på honom en bra stund innan hon sakta nickade.
” Mina föräldrar bara. ” Hon tystnade en stund. ” Samt Pansy som snarkar.” Draco brast ut i skratt när han hörde det sista.
” Du ska höra Crabbe och Goyle.” Quinn frustade till.
” räcker med att jag sett er sovsal. Behöver inte höra dem också!” Draco flinade.
” Tacka gudarna för lite magi.” Quinn nickade.
” Amen för det.” De tystnade och bara tittade på varandra.

De satt så en bra stund innan Draco reste sig upp och satte sig i soffan bredvid Quinn. Han kan erkänna att han suttit och funderat på om han hade vågat en bra stund innan han valde att sätta sig bredvid henne. Quinn som fortfarande la ner la sina ben över Dracos knä.
” Detta var ju ganska bekvämt.” Sa hon och gosade ner sig ordentligt och skrattade. Draco la en hand på hennes ben och flinade.
” Ja det kan jag intyga att det var.” Quinn log mot honom. Det pirrade i hela Dracos kropp när hon gjorde det.
” Du har ett sånt fint leende Quinn.” Quinn rodnade.
” Tack detsamma Draco.” Hon tittade ner i sitt knä, fortfarande röd i ansiktet. Dracos hand rörde sig uppåt mot hennes som la på hennes mage. Han tog försiktigt handen och tittade sedan henne i ögonen.
” Jag gillar dig Quinn.” Hon tittade djupt in i Dracos ögon och svarade:
” Jag gillar dig med Draco.”

Super!

Superbra!!