Det oändliga ingentinget på Hogwarts

Det var jätte bra!

Tack!! Om en bra kommentar till kommer nästa kapitel♥

Please skriv

Jadå, här är mitt senaste magnifika kapitel


Kapitel 3
Jag gick framåt, eller ja snarare seglade framåt, det fanns ju ingen mark. Ush vad jag ville hem. Men att vilja är inte samma sak som att behöva, tydligen...
"Duue ensamme persooone häär, kuuom till mig" visslade,viskade,sjöng,skrek,sa någon
"Vem och var är du"sa jag fast jag mycket tydligt såg svaret på min fråga.
Det jag såg var en människa som liknade Nick mitt i pricken, bortsett från rösten och det.. Jag saknade Hogwarts..
"Jag ääär Dave Boones och ääer vääktare hääer"Visslade,viskade Dave
Jag svävade närmare och såg en dörr komma fram, sen ett glas, ett bord och sen var allting där igen.
"Vad vill du ha Dave"frågade jag samtidigt som jag trodde att Dave skulle ha något
"Iiiingentiing min ven"
"Varför kom allting fram då"sa jag samtidigt som hungern kom svidande i min mage
Jag tog för mig av den mat jag hittade och den smakade relativt färskt, kanske nån bit var rutten men den bet jag bort.

Super

Va duktig du är ! Fortsätt skriva,, det är jättespännande tycker jag. Härrligt att du får med så mycket trots att kapitlerna är ganska korta ( fast det beror såklart på vad man jämför med), superduperbra!